1901
år
1901 (MCMI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Händelser redigera
Januari redigera
- 1 januari
- Australiska statsförbundet bildas av några brittiska besittningar i Oceanien [1].
- Den svenska namnlängden läggs om och en ny almanacka införs.
- 6 januari – Kristna nykterhetskvinnor i New York kallar kyssandet "barbariskt och osunt", och vill avskaffa det [2].
- 22 januari – När Storbritanniens regerande drottning Viktoria dör efter 63 år på tronen blir hennes son Edvard VII kung av Storbritannien.
- 31 januari – Anton Tjechovs drama "Tre systrar" har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva, Ryssland [1].
Februari redigera
- 7 februari – Våldsamma bränder rasar i oljefälten vid Baku, Ryssland [3].
- 9 februari – De första Nordiska spelen arrangeras i Stockholm, ett veckolångt nordiskt vintersportevenemang organiserat som olympiska spelen [1] och är Skandinaviens största idrottstävling [4]. Spelens syfte är att stärka den nordiska samhörigheten, och marknadsföra Sverige som turistland om vintrarna [5].
- 12 februari – På Nybrovikens is genomförs för första gången i Sverige en "offentlig tävlan i hockey" (vilket är bandy, eftersom bandy vid denna tid också kallas "Hockey on the ice").
- 16 februari – Annebergs spinneri i Borås brinner ner, varvid 400 personer blir arbetslösa.
- 22 februari – Örebro pappersbruk, senare Örebro kartongbruk, grundläggs.
Mars redigera
- 4 mars – William McKinley tillträder sin andra presidentperiod i USA.[6]. New Yorks guvernör, Theodore Roosevelt, blir McKinleys nye vicepresident.
- 29 mars – Franska deputeradekammaren antar föreningslagen.[6]
April redigera
- 29 april – Blodiga slagsmål uppstår mellan judiska studenter och antisemiter vid Budapests universitet [2].
Maj redigera
- 1 maj – Rekorddeltagande i första maj-demonstrationerna i Sverige, med 18 000 deltagare i Stockholm, 5 000 i Göteborg och 6 000 i Malmö [4].
- 9 maj – Vid en storbrand i Åmål, Sverige brinner 59 hus ner och kulturella värden går till spillo [3]
- 20 maj – Byggandet av Bodens fästning i Sverige påbörjas.
- 23 maj – Sveriges riksdag beslutar att införa allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga i armén [1]. Indelningsverket, inrättat 1682, avskaffas därmed [5]. I flottan blir övningstiden 300 dagar, och för specialförband 365.
- 25 maj – Norges kvinnor blir först ut i Europa att få kommunal rösträtt, om de på landsbygden betalat minst 300 NOK i skatt och i städerna minst 400 NOK [1].
- 28 maj – Finländska värnpliktslagen förkastas av den ryska rikskonseljen.[6]
Juni redigera
- 4 juni – Artur Hazelius begravs. 100 000 människor följer kistan med stoftet, som färdas till Hedvig Eleonora kyrka [5].
- 15 juni – Gävleutställningen öppnas.[6]
- 22 juni – Föreningslagen antas av franska senaten.[6]
- 24 juni – Ingen vill köpa när 19-årige spanjoren Pablo Picassos tavlor visas på galleri i Paris [2].
Juli redigera
- 7 juli – Hasse Zetterström och OA (Oskar Andersson) tar över skämttidningen Söndags-Nisse [2].
- 16 juli – Den ryske tsaren, Nikolaus II, beslutar upplösa den finländska militären.[6]
- 17 juli – Gyttorps krutfabrik exploderar, varvid fyra personer omkommer.
- 24 juli – Danmarks första Venstre-ministär bildas [7].
Augusti redigera
- 24 augusti – Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.
- 28 augusti – Silliman University grundas och blir första amerikanska privatskolan i Filippinerna.[8]
- 29 augusti – De första elspårvagnarna provkörs i Stockholm och snart är hästspårvagnens tid förbi i den staden [1].
September redigera
- 3 september – Lutherska konferensen öppnas i Lund, ursprungligen en tysk front mot katolicismen. 1 300 personer deltar, vilket gör den till en av större konferenserna någonsin i Sverige [5].
- 6 september – USA:s president William McKinley blir föremål för ett attentat och avlider åtta dagar senare [1].
- 7 september – Boxarupproret i Kina slut genom undertecknandet av Pekingprotokollet [1].
- 12 september – Malmö nya museum invigs av stadsfullmäktiges nye ordförande Carl Heslow [5].
- 14 september – Theodore Roosevelt tillträder som USA:s president vid William McKinleys frånfälle [1].
- 18–21 september – Den ryske tsaren är på statsbesök i Frankrike.[6]
Oktober redigera
- 11 oktober – Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö.
- 21 oktober – Helsingfors spårvägar tar hästspårvagnarna ur trafik.[9]
- 15 oktober – Hjalmar Söderbergs roman Martin Bircks ungdom utkommer och får positivt mottagande [1].
- 16 oktober – Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld lämnar Göteborgs hamn med fartyget Antarctic. Resan bidrar med fynd till kontinentalförskjutningsteorin [5].
- 24 oktober – Annie Taylor åker nerför Niagarafallen i en tunna [2].
November redigera
- 20 november–4 december – USA skickar soldater till norra Colombia för att skydda amerikansk egendom vid Panamanäset och skydda resvägar under revolutionär aktivitet [10].
December redigera
- 10 december – De första Nobelprisen delas ut i Stockholm. Prissumman för varje belönad uppgår till 150 800 SEK [1]. Bland pristagarna finns Wilhelm Röntgen, som upptäckt röntgenrstrålarna [4]. Francois Prudhomme får litteraturpriset. Fredspriset delas ut i Kristiania och delas av Henri Dunant och Frédéric Passy [5].
- 12 december – Första radiosignalen skickas över Atlanten då italienske fysikern Guglielmo Marconi lyckas sända trådlösa radiosignaler från Cornwall i sydvästra England till Newfoundland i Kanada.[1][11].
- 21 december
- Amerikanen King Camp Gillette tar patent på en rakhyvel med utbytbart stålblad [2].
- Amerikanska dansaren Isadora Duncan gör sensation i Paris med sin "fria, starkt expressiva dans" [2].
- Den engelske ingenjören James Gibb lanserar en ny sport, pingpong [2].
- Norge går till kommunalval.
- 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av regissören och skådespelaren Konstantin Axelsson.
Okänt datum redigera
- Oljeborrningar inleds i Persien.[7]
- I Storbritannien med 38 miljoner invånare detta år, utgör 1,7 miljoner av dem kvinnligt tjänstefolk, och 140 000 manligt.[12]
- Nederländerna inför obligatorisk utbildning för barn i åldrarna 6-12 år.
- Norrmännen börjar anlägga gränsbefästningar mot Sverige.
- Svenska kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid förlossning.
- Stockholms fondbörs omorganiseras och öppnar i modern version.
- Svenska Journalistföreningen (som 1950 byter namn till Svenska Journalistförbundet och därefter till Journalistförbundet) grundas.
- Den första svenska olycksfallsförsäkringen i industrin instiftas.
- Jugendstilen lanseras i Sverige.
- Kvinnoorganisationen Bulgariska Kvinnounionen bildas.
- Stockholms Folkets hus invigs.
- Tidningen Affärsvärlden grundas av Helmer Key, som ett komplement till Svenska Dagbladet.
- Uppfinnaren Fredrik Ljungström konstruerar mjölkningsmaskinen Beta, som AB Separator blir intresserat av.
- Selma Lagerlöf och Valborg Olander träffas [13]
- 1901 års släktnamnsförordning införs.
Födda redigera
- 5 januari – Klaus Bonhoeffer, tysk jurist och motståndskämpe.
- 9 januari – Chic Young, amerikansk serietecknare – Blondie.
- 10 januari – Henning von Tresckow, tysk generalmajor.
- 16 januari – Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933–1944 och 1952–1959.
- 17 januari
- Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist.
- Aron Gurwitsch, tysk filosof.
- 20 januari – Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 28 januari – Margareta Bergman, svensk skådespelare.
- 29 januari – Mary Eaton, amerikansk dansare och skådespelare.
- 1 februari – Clark Gable, amerikansk filmskådespelare.
- 2 februari – Jascha Heifetz, amerikansk violinist.
- 7 februari – Ana Betancourt, kubansk frihetskämpe.
- 16 februari – Heinrich Gley, tysk SS-officer.
- 20 februari – Mohammed Naguib, egyptisk general, president 1953–1954.
- 23 februari
- Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927–1929.
- Ivar Lo-Johansson, svensk författare [4].
- 25 februari – Zeppo Marx, amerikansk komiker.
- 28 februari – Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpris i kemi 1954 och fred 1962.
- 11 mars – Wilton E. Hall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944–1945.
- 17 mars – Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
- 21 mars – Karl Arnold, förbundsrepubliken Tysklands förste president.
- 27 mars
- Carl Barks, amerikansk serietecknare.
- Sato Eisaku, japansk politiker, premiärminister 1964–1972, nobelpristagare.
- 29 mars – Uuno Kailas, finländsk författare.
- 5 april – Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare.
- 6 april – Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
- 8 april – Arvid Richter, svensk sångare.
- 13 april – Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare.
- 20 april
- Karl Damström, svensk järnbruksarbetare och politiker.
- Svea Holst, svensk skådespelare.
- 29 april
- Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
- Hirohito, japansk kejsare 1926–1989.
- 5 maj – Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare.
- 7 maj – Gary Cooper, amerikansk skådespelare.
- 12 maj – Märta Arbin, svensk skådespelare.
- 25 maj – Bellan Roos, svensk skådespelare.
- 29 maj – Inga Tidblad, svensk skådespelare [4].
- 6 juni
- Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe under andra världskriget.
- Sukarno, indonesisk politiker, premiärminister 1945–1967.
- 10 juni – Birger Andersson, svensk redaktör och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
- 11 juni – Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
- 13 juni – Tage Erlander, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1946–1969 [4].
- 18 juni
- Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar.
- Jeanette MacDonald, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 22 juni – Rudolf Wittkower, tysk konsthistoriker.
- 29 juni
- Rudolf "Putte" Kock, svensk ishockey- och fotbollsspelare samt sportkommentator i TV [4].
- Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare.
- 5 juli – Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
- 6 juli – Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.
- 9 juli – Barbara Cartland, brittisk författare.
- 25 juli – Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare.
- 28 juli – Rudy Vallée, amerikansk sångare, saxofonist, orkesterledare och skådespelare.
- 29 juli – Magnus Kesster, svensk skådespelare.
- 31 juli – Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker.
- 3 augusti
- John C. Stennis, amerikansk politiker, senator 1947–1989.
- Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas.
- 4 augusti – Louis Armstrong, amerikansk jazztrumpetare.
- 8 augusti – Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
- 18 augusti – Arne Borg, svensk simmare [4].
- 20 augusti – Salvatore Quasimodo, italiensk författare, nobelpristagare.
- 23 augusti – John Sherman Cooper, amerikansk republikansk politiker, diplomat och jurist, senator 1946–1949, 1952–1955 och 1956–1973.
- 27 augusti – Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
- 28 augusti – Hilding Gavle, svensk skådespelare.
- 1 september – Andrej Vlasov, rysk militär.
- 3 september – Bullan Weijden, svensk skådespelare och sångerska.
- 8 september – Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker, premiärminister 1958–1966.
- 18 september – Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och musiker (pianist).
- 19 september – Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
- 26 september
- Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare.
- Lilly Kjellström, svensk skådespelare.
- 29 september – Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 10 oktober – Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
- 13 oktober – Irja Browallius, svensk författare.
- 21 oktober – Joseph S. Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1969.
- 3 november
- Leopold III, belgisk kung 1934–1951.
- André Malraux, fransk författare och politiker.
- 4 november – Adriano Olivetti, italiensk ingenjör, skrivmaskinstillverkare.
- 14 november – Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker.
- 18 november – George Gallup, skapare av opinionsundersökningsföretag.
- 25 november – Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer.
- 28 november – Edwina Ashley.
- 5 december
- Walt Disney, amerikansk filmproducent.
- Werner Heisenberg, tysk fysiker, nobelpristagare.
- 14 december – Paul I, kung av Grekland 1947–1964.
- 18 december – Francis J. Myers, amerikansk demokratisk politiker.
- 27 december
- Oscar Carlsson, svensk pappersbruksarbetare och politiker.
- Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
- Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.
- 31 december – Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948–1950, 1956–1957 och 1958–1959.
Avlidna redigera
Första kvartalet redigera
Januari redigera
- 5 januari – Curtis Hooks Brogden, 84, amerikansk politiker.
- 9 januari – Frank Gay Clarke, 50, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1897–1901.
- 14 januari – Charles Hermite, 78, fransk matematiker.
- 16 januari – Hiram Rhodes Revels, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.
- 17 januari – Frederic William Henry Myers, 57, engelsk poet.
- 22 januari – Viktoria, 81, regerande drottning av Storbritannien sedan 1837.
- 27 januari – Giuseppe Verdi, 87, italiensk operakompositör.
Februari redigera
- 10 februari – Telemaco Signorini, 65, italiensk målare.
- 21 februari – Stephen M. White, 48, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.
- 22 februari – George Francis FitzGerald, 49, irländsk fysiker.
Mars redigera
- 13 mars – Benjamin Harrison, 67, amerikansk politiker, USA:s president 1889–1893.
- 16 mars – Marriott Brosius, 58, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1901.
Andra kvartalet redigera
April redigera
- 11 april
- Ivar Hallström, 74, svensk kompositör.
- Gunnar Eriksson i Mörviken, 68, svensk lantbrukare och politiker.
- 12 april – Auguste Sabatier, 61, fransk protestantisk teolog.
- 24 april – Arvid Posse, 81, svensk politiker, greve och godsägare, Sveriges statsminister 1880–1883.
Maj redigera
- 23 maj – John Riley Tanner, 57, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897-1901.
- 27 maj – Artur Hazelius, 67, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen [1].
Juni redigera
- 5 juni – Dagny Juel, 33, norsk författare.
- 11 juni – William J. Samford, 56, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1900-1901.
- 16 juni – Herman Grimm, 73, tysk författare och konsthistoriker.
- 18 juni – Hazen S. Pingree, 60, amerikansk republikansk politiker.
- 21 juni – Carl Otto Bergman, 73, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.
Tredje kvartalet redigera
Juli redigera
- 12 juli – Richard B. Hubbard, 68, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
- 20 juli – Johan Laurentz, 50, svensk arkitekt.
Augusti redigera
- 5 augusti – Viktoria av England, 60, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
- 12 augusti
- Francesco Crispi, 82, italiensk politiker, premiärminister 1887–1891 och 1893–1896.
- Adolf Erik Nordenskiöld, 68, svensk mineralog och polarforskare.
- 15 augusti – Julia von Hausmann, 75, rysk psalmförfattare.
- 24 augusti – Gunnar Wennerberg, 83, svensk skald, tonsättare och ecklesiastikminister [4].
September redigera
- 9 september – Henri de Toulouse-Lautrec, 36, fransk konstnär, känd för skildringar av Paris nöjesliv [2].
- 14 september – William McKinley, 58, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1897 (mördad) [7].
- 24 september – Fredrik Åkerblom, 62, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.
Tredje kvartalet redigera
Oktober redigera
- 18 oktober – August Malmström, 72, svensk konstnär och professor vid Konstakademin.
- 29 oktober – Leon Czolgosz, 28, William McKinleys mördare (avrättad).
November redigera
- 27 november – Davis H. Waite, 76, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895.
- 30 november – Albrecht Weber, 76, tysk orientalist.
December redigera
- 6 december – Bertha Wehnert-Beckmann, 86, tysk fotograf.
- 24 december – Lev Ivanov, 67, rysk balettdansör och koreograf.
Nobelpris [14] redigera
- Fysik – Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker.
- Kemi – Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist.
- Medicin – Emil von Behring, tysk läkare.
- Litteratur – Sully Prudhomme, fransk författare.
- Fred
- Henri Dunant, Schweiz.
- Frédéric Passy, Frankrike.
Referenser redigera
Fotnoter redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] 20:e århundrades När Var Hur – 1901, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1901, 1999
- ^ [a b] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c d e f g h i] Hundra år i Sverige – 1901, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1900, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g] Almanack för alla 1911 – Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1901 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ ”"NHI Resolution No.7, Series 2002"”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110721112715/http://www.nhi.gov.ph/files/NHI_res_7_s2002.pdf.. National Historical Institute. Läst 30 mars 2010.
- ^ ”Svenska Spårvägssällskapet”. http://www.sparvagssallskapet.se/atlas/system.php?id=63. Läst 3 april 2011.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ Bussey, Gordon (2000). Marconi's Atlantic Leap. Coventry: Marconi. ISBN 0-9538967-0-6
- ^ ”International Butler Academy”. Arkiverad från originalet den 11 september 2011. https://web.archive.org/web/20110911123133/http://www.butlerschool.com/interesting_facts.htm. Läst 26 september 2011.
- ^ Sverige 1900-talet – Är du likaberättigad, lilla vän?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1901.
