Foveauxskarv
Foveauxskarv[1] (Leucocarbo stewarti) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar som förekommer i Nya Zeeland.[2]
| Foveauxskarv | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Sulfåglar Suliformes |
| Familj | Skarvar Phalacrocoracidae |
| Släkte | Leucocarbo |
| Art | Foveauxskarv L. stewarti |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leucocarbo stewarti | |
| Auktor | (Ogilvie-Grant, 1898) |
| Utbredning | |
 Utbredningskarta för både otagoskarv (östra delen av Sydön) och foveauxskarv (Stewartön och sydligaste delen av Sydön) | |
Utbredning och levnadssätt redigera
Foveauxskarven förekommer endast på Stewartön och i Foveauxsundet.[3] Den häckar i väl synliga kolonier som de återvänder till år efter år. Häckning sker från september och framåt i skålformade bon uppbyggda av organiskt material och guano. De födosöker i kustnära områden i grunt vatten på mindre än 30 meters djup och ses endast mycket sällan ute till havs.[4]
Systematik redigera
Fram till 2016 behandlades foveauxskarven och otagoskarven som en och samma art, stewartskarv (L. chalconotus). Genetiska och osteologiska studier stödjer uppfattningen att de bör klassificeras som två skilda arter, där otagoskarven är närmare släkt med chathamskarv (L. onslowi).[3] Troligen skildes populationerna åt under pleistocen när havsnivån var lägre, och först därefter koloniserades Chathamöarna av fåglar från Otago.[3]
De sydliga populationerna urskiljs därför av vissa som en egen art. De flesta taxonomiska auktoriteter behandlar dem dock fortfarande som en och samma art, och då inte ens uppdelade som underarter.[5] Vissa inkluderar både foveuxskarven, otagoskarven och chathamskarven i arten vårtskarv.[6]
Släktestillhörighet redigera
Tidigare placerade de flesta taxonomiska auktoriteter foveauxskarven med släktingar i det stora släktet Phalacrocorax. Efter genetiska studier[7] som visar på att Phalacrocorax består av relativt gamla utvecklingslinjer har det delats upp i flera mindre, varvid foveauxskarven med släktingar lyfts ut till släktet Leucocarbo.[5][2]
Skarvarnas släktskap redigera
Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[8] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[5]
Utseende redigera
Foveauxskarven är en stor och kraftig fågel, cirka 68 centimeter lång och väger 1,8-2,9 kilogram. Den har två olika fjäderdräkter, där ungefär hälften är svartvita och resten är genomgående mörka.[9] Båda färgmorfer häckar fritt med varandra. Foveauxskarven skiljer sig från otagoskarven genom att vara något mindre och på detaljer i ansiktet under häckningstid, där fovauxskarven saknar otagoskarvens små orangefärgade flikar vid näbbasen.[3]
Status och hot redigera
Internationella naturvårdsunionen IUCN behandlar fortfarande foveauxskarven och otagoskarven som en och samma art och ger den hotstatusen sårbar (VU). Det återstår färre än 2500 otagoskarvar. Populationen verkar dock till skillnad från otagoskarven stabil.[3] De är mindre sårbara än otagoskarven eftersom de häckar på otillgängliga småöar utanför kusten.[10]
Noter redigera
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
- ^ [a b c d e] Rawlence, Nicolas J.; Scofield, R. Paul; Spencer, Hamish G.; Lalas, Chris; Easton, Luke J.; Tennyson, Alan J.D.; Adams, Mark; Pasquet, Eric; et al. (2016). ”Genetic and morphological evidence for two species of Leucocarbo shag (Aves, Pelecaniformes, Phalacrocoracidae) from southern South Island of New Zealand”. Zoological Journal of the Linnean Society 177: sid. 676–694. doi:. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/zoj.12376/full. Läst 4 mars 2016.
- ^ Heather, Barrie; Robertson, Hugh (2015). The Field Guide to the Birds of New Zealand. New Zealand: Penguin. sid. 290. ISBN 978-0-143-57092-9
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
- ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
- ^ Rawlence, Nicolas J.; Till, Charlotte E.; Scofield, R. Paul; Tennyson, Alan J. D.; Collins, Catherine J.; Lalas, Chris; Loh, Graeme; Matisoo-Smith, Elizabeth; et al. (2014). ”Strong Phylogeographic Structure in a Sedentary Seabird, the Stewart Island Shag (Leucocarbo chalconotus)”. PLoS ONE 9 (3): sid. e90769. doi:. PMID 24614677. PMC: 3948693. http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0090769.
- ^ Platt, John R. (25 March 2016). ”Scientists Solve A Shag-adelic Bird Mystery”. Audubon. National Audubon Society. https://www.audubon.org/news/scientists-solve-shag-adelic-bird-mystery.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Leucocarbo stewarti.
