Ett Favardmått eller integralgeometriskt mått är inom matematik ett mått som är viktigt för rektifierbara mängder. Favardmåttet är namngett efter den franska matematikern Jean Favard som uppfann det.

Formell definition redigera

Favardmåttet är definierat med hjälp av Carathéodorys konstruktion. Man konstruerar det så att alla Borelmängder är testmängder och testmåttet är en speciell integral definierad med hjälp av Grassmannmåttet.

Mer precist, om  ,  ,   och för  

 

där

  • integralen   är måttintegralen med avseende på Grassmannmåttet  
  • operatorn   är väsentligt supremum med avseende på Grassmannmåttet  .

Då är yttre måttet   definierad som:

 

och detta är det m-dimensionella yttre Favardmåttet med konstanten  .

Konstanten t = 1 redigera

Där finns en lätt formel för Favardmåttet med konstanten  . Det går att visa att

 

där

  • måttet   är det nolldimensionella Hausdorffmåttet, dvs räknemåttet, och
 

för  

Rektiefierbara mängder redigera

Huvudartikel: Rektifierbar mängd

När konstanten t = 1 finns en intuitiv förklaring för namnet integralgeometriskt: låt   vara en rektifierbar kurva.

För en linje   räkna (med räknemåttet) alla punkter i snittmängden   och integrera ( ) detta talet över alla linjer  . Detta talet (Favardmåttet) är längden för kurvan  .

Generellt, för   med   kan man sluta sig till samma utgång.

Egenskaper redigera

Favardmåttets egenskaper är inte väl känt. Det går att visa att

 

när   men man vet inte för vilka   det gäller att:

 

Dessutom man vet inte om det finns en konstant   så att

 

för alla  .

Referenser redigera

  • J. Favard, Une définition de la longueur et de l'aire, C. R. Acad. Sci. Paris vol. 194 p. 344, 1932.
  • H. Federer, Geometric Measure Theory, Springer-Verlag, 1969.
  • P. Mattila, Geometry of Sets and Measures in Euclidean Spaces: Fractals and Rectifiability, Cambridge University Press, 1995.

Se även redigera