Compagnie des chemins de fer du Midi et du Canal latéral à la Garonne

järnvägsbolag i Frankrike

Compagnie des chemins de fer du Midi et du Canal latéral à la Garonne var ett tidigt franskt järnvägsföretag, som drev ett nätverk i sydvästra Frankrike, framför allt i området mellan bolagets huvudlinje Bordeaux vid AtlantenSète vid Medelhavet och Pyrenéerna.

Annonsering för resor till Pyrenéerna, omkring 1900
Aktiebrev från 1927
Invigning av linjen Bordeaux-Sète den 2 april 1857 på stationen Toulouse-Matabiau

Företaget grundades 1853 av bröderna Jacob Émile och Isaac Pereire, vilka på det sättet bröt det i praktiken monopol, som fanns i Frankrike av James Rothschild för järnvägsprojekt i Paris-regionen under 1840- och 1850-talen. Rothschilds bransch i Paris svarade med att stärka sitt grepp om sektorn genom en allians med industrimannen Paulin Talabot. Familjen Pereires i sin tur bildade finansföretaget Crédit Mobilier.

År 1856 färdigställde Chemins du Midi sin järnvägslinje Bordeaux–Toulouse. År 1857 fortsatte byggandet via Narbonne till Sète. Detta ledde till att det hamnade i en konkurrenssituation med Canal du Midi, och 1858 tog järnvägsbolaget över arrendekontraktet för kanalen.

Compagnie des Chemins de fer du Midi et du Canal latéral à la Garonne fick 1903 koncession för en järnväg mellan Villefranche-de-Conflent och Bourg-Madame och 1914 gavs koncession för en förlängning av järnvägen från Bourg-Madame till den franska gränsstationen för den transpyreneiska linjen mellan Ax-les-Thermes i Frankrike och Ripoll i Spanien. Anläggandet av Ligne de Cerdagne påbörjades 1903, och avsnittet till Mont-Louis slutfördes 1910, följt av en förlängning till Latour-de-Carol 1927.

Från 1909 satsade Chemin de fer du Midi på elektrifiering av bannätet genom el från vattenkraftverk i den nordliga delen av Pyrenéerna. Bolaget valde enfas växelström med luftledning med en spänning på 12 kV.

Företaget fusionerade 1934 med Chemin de Fer de Paris à Orléans i företaget Chemin de Fer de Paris à Orléans et du Midi. Detta företag nationaliserades 1938.

Bildgalleri redigera

Referenser redigera