Spanien
Spanien (spanska: España), officiellt Konungariket Spanien[5] (spanska: Reino de España)[not 5][6], är ett land och medlemsstat i Europeiska unionen belägen i sydvästra Europa på Iberiska halvön. Dess fastland gränsar i söder och öster till Medelhavet förutom en liten landgräns med det brittiska översjöiska territoriet Gibraltar; i norr av Frankrike, Andorra och Biscayabukten samt i nordväst och väster av Atlanten och Portugal.
Spanskt territorium inkluderar även Balearerna i Medelhavet, Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust och två autonoma städer i Nordafrika, Ceuta och Melilla, som gränsar till Marocko. Vidare är staden Llivia en spansk exklav belägen inne på franskt territorium. Med en yta på 504 030 km² är Spanien det näst största landet i Västeuropa och Europeiska unionen efter Frankrike.
På grund av sitt läge har Spaniens territorium varit föremål för många yttre påverkningar sedan förhistorisk tid och fram till bildandet som ett land. Spanien framträdde som ett enat land på 1400-talet efter giftermålet mellan de katolska monarkerna och slutförandet av återerövringen, eller Reconquista, av den iberiska halvön 1492. Omvänt har Spanien varit en viktig inflytelsekälla till andra regioner, främst under den moderna eran, då man blev ett globalt imperium som har lämnat ett arv på över 500 miljoner spansktalande i dag, vilket gör det till världens näst mest talade modersmål.
Spanien är en demokrati organiserad i form av en parlamentarisk regering under en konstitutionell monarki. Spanien är ett i-land med den tolfte största ekonomin i världen efter nominell BNP och har en mycket hög levnadsstandard (20:e högsta Human Development Index), inklusive den tionde högsta livskvalitetsindexet i världen (2005). Spanien är medlem i FN, EU, Nato, OECD och WTO.
Historia
Spanien grundades 1469 som en dubbelmonarki när Ferdinand II av Aragonien eller Fernando som han heter på spanska och Isabella I av Kastilien som heter Isabel förenade de två rikena Aragonien och Kastilien i en personalunion genom äktenskap. År 1492 lyckades de sedan erövra det muslimska kungariket Granada som vid denna tid utgjorde ett område stort som Skåne. Erövringen av Granada följdes av utdrivandet av judar och muslimer vilket följdes av en ekonomisk och kulturell tillbakagång.
Samma år som Granada föll nådde Christofer Columbus Amerika. Den nya farleden som han upptäckt gick från Kanarieöarna som vid ungefär samma tidpunkt erövrats av de spanska styrkorna. Columbus upptäckte inte Amerika, men den nya farleden innebar att Spanien på bara några år kunde lägga under sig stora delar av Nya världen. År 1515 fick Spanien sina nuvarande gränser då de södra delarna av kungariket Navarra, där också Baskien ingick, erövrades i ett krig där franska och spanska styrkor slogs tillsammans mot Navarra. De norra delarna av Navarra och Baskien infogades i Frankrike.
Under 1500-talet och 1600-talet nådde Spanien sin höjdpunkt med stora besittningar i Amerika men också Filippinerna blev en del av det spanska imperiet. Under slutet av 1600-talet fick Spanien konkurrens ifrån andra europeiska kolonialmakter, främst England. Under 1800-talet frigjorde sig många av Spaniens tidigare kolonier och imperiet föll samman. Spansk-amerikanska kriget år 1898 då Kuba gick förlorat satte definitivt stopp för den spanska dominansen i Latinamerika.
Sociala och politiska förändringar, som ledde till etablerandet av en bräcklig demokrati 1930, utlöste en blodig urladdning i spanska inbördeskriget, då militära upprorsmakare under general Francisco Franco efter en plågsam kamp grep makten i landet. Omkring en halv miljon spanjorer stupade i kriget och ytterligare lika många avrättades eller avled av svält under de svåra efterkrigsåren. Under Francos regim, som varade till 1975, fängslades över två miljoner spanjorer för regimkritisk verksamhet. Ekonomin började emellertid utvecklas snabbt från 1960-talet, vilket ledde till en social motreaktion.
Under slutet av 1950-talet inleddes Spaniens era som turistland, samtidigt som regimen slöt nära utrikespolitiska band med USA och blev medlem i Nato. De första turistmålen var Balearernas största ö Mallorca och Gran Canaria. Snart tillkom "solkusten" Costa del Sol vid Malaga, där en hel turiststad, Torremolinos uppfördes. Senare resmål blev också de övriga baleariska öarna till exempel Ibiza, kanarieön Teneriffa samt Costa Brava vid Barcelona.
Slutet av Francos redan svärtade epok blev våldsamt med bombattentat mot premiärminister Luis Carrero Blanco, som tilltänkts efterträda Franco, vilket besvarades med hårda repressalier som fördömdes av omvärlden. Hösten 1975 avrättades sju anhängare av separatistgrupperna ETA och FRAP trots internationella protester, vilket fick Olof Palme att kalla regimen för satans mördare. Detta vållade stor skandal eftersom Svenska transportarbetarförbundets ordförande Hans Ericsson vid samma tidpunkt fotograferades på Kanarieöarna.
När Franco dog 1975 hade han i nästan 40 år lyckats hålla oppositionen i ett järngrepp, vilket inte hindrade efterträdaren Juan Carlos av Bourbon att i samverkan med premiärminister Adolfo Suarez påbörja en snabb demokratisering av landet. 1976 genomfördes en folkomröstning om politiska reformer, som ledde till allmänna och fria val 1977 och en ny och demokratisk författning 1978. Ett kuppförsök 1981 från besvikna grupper inom militären bromsades genom kung Juan Carlos bestämda ingripande. Därefter har Spanien utvecklats till en stabil parlamentarisk demokrati, från 1982 under den långvarige socialistledaren Felipe Gonzalez. 1986 blev Spanien medlem av EU, vilket har betytt ett stort ekonomiskt uppsving även för de delar av Spanien där turismen inte givit inkomster. Ett ambitiös satsning på infrastrukturen har sedan 1990-talet inneburit ett flertal nya snabbtågslinjer samt ett allt mer heltäckande motorvägsnät. En konservativ regering under José María Aznar kunde bilda regering 1996, men förlorade makten åt José Zapatero och socialdemokratiska PSOE 2004, vilket bekräftades i valet 2008.
Spanien är idag en konstitutionell monarki och leds av en premiärminister (Presidente de Gobierno). Regeringschef sedan december 2011 är Mariano Rajoy, som är ledare för konservativa Partido Popular (PP).
Geografi
Det spanska fastlandet domineras av höga platåer och bergskedjor såsom Pyrenéerna och Sierra Nevada. Flera stora floder rinner från dessa höjder, såsom Tajo, Ebro, Duero, Guadiana och Guadalquivir. Längs kusten finns uppslammade slättland, det största ligger vid Guadalquivir i Andalusien, och i öst finns uppslammade slättland tillsammans med medelstora floder som Segura, Júcar och Turia. Spanien gränsar i öst till Medelhavet, till norr mot Biscayabukten och till väst mot Atlanten. Balearerna ligger i Medelhavet och Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust.
Klimat
Spaniens klimat kan delas in i fyra områden:
- Medelhavet: främst subtropiskt klimat i östra och södra delen av landet, och mycket regn under vår och höst. Milda vintrar.
- Inlandet: Kontinentalt klimat, kyliga vintrar (mycket snö i norr) och varma somrar.
- Norra Atlantkusten: Nederbörd främst under vintern, med milda, något kalla, somrar.
- Kanarieöarna: subtropiskt klimat på gränsen till tropiskt, med milda temperaturer (18 °C till 24 °C) hela året.
Regering och politik
I valet 2011 vann Partido Popular Spaniens riksdagsval med absolut majoritet (186 av 359 ledamöter i kongressen och 136 av 208 i senaten).[7] Partiledare och kommande premiärminister är Mariano Rajoy. Han väntas tillträda mellan den 20 och 22 december och blir då den sjätte presidenten under den demokratiska perioden som började 1977.[8]
Mellan valet 2004 och valet 2011 styrdes landet av det Spanska socialistiska arbetarpartiet, PSOE. Premiärminister var José Luis Rodríguez Zapatero.[9] De tre viktigaste åtgärderna i början av hans mandatperiod var: 50 procent representation av kvinnor i regeringsministären, tillbakadragande av de spanska trupperna i Irak och godkännande av giftermål mellan homosexuella.
Politiskt system
Spanien är en konstitutionell monarki. Statschef är kung Juan Carlos I. Regeringen leds av regeringschefen (spanska: Presidente del Gobierno).
Försvar
Den spanska försvarsmakten - Fuerzas Armadas de España - består av armén (Ejército de Tierra), marinen (Armada) och flygvapnet (Ejército del Aire) samt Guardia Civil. Värnplikten avskaffades 2002 och Spanien har sedan dess en yrkesarmé.
Arméns grundorganisation består av 92 000 soldater i fyra mekaniserade brigader, tre lätta infanteribrigader och en fallskärmsjägarbrigad. Därtill kommer den Spanska främlingslegionen och Regulares i Ceuta och Melilla. Arméflyget består av 1 attackhelikopterbataljon och 3 andra helikopterbataljoner.
Marinens grundorganisation består av 22 000 sjömän och 5 000 marininfanterister. Flottan har 2 hangarfartyg, 10 fregatter och fyra ubåtar. Marininfanteriet är organiserat i en amfibiebrigad och tre basjägarregementen. Marinflyget har helikoptrar och Hawker Siddeley Harrier stridsflygplan.
Flygvapnets grundorganisation består av 25 000 flygsoldater. Eurofighter Typhoon, F/A-18 Hornet och Dassault Mirage F1 är de viktigaste stridsflygplanen.
- Se även: Polisen i Spanien
Utrikespolitik
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-11) |
Mänskliga Rättigheter
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-11) |
Organisation av territoriell
Spanien är en nation[10] geografiskt organiserad i 17 autonoma regioner och 2 autonoma städer. De autonoma regionern är indelade i provinser.
Autonoma regioner
- Andalusien (Andalucía)
- Aragonien (Aragón)
- Asturien (Principáu d'Asturies på asturiska; Principado de Asturias på spanska)
- Balearerna (Illes Balears på katalanska; Islas Baleares på spanska)
- Baskien (Euskadi på baskiska; País Vasco på spanska)
- Extremadura
- Galicien (Galicia eller Galiza på galiciska; Galicia på spanska)
- Kanarieöarna (Islas Canarias)
- Kantabrien (Cantabria)
- Kastilien-La Mancha (Castilla-La Mancha)
- Kastilien-Leon (Castilla y León på spanska; Castiella y Llión på asturiska)
- Katalonien (Catalunya på katalanska; Cataluña på spanska; Catalunha på aranesiska)
- La Rioja
- Madrid
- Murcia
- Navarra (Nafarroa på baskiska; Navarra på spanska)
- Valencia (Comunitat Valenciana på valencianska (katalanska); Comunidad Valenciana på spanska)
Det finns också sex platser med spansk suveränitet längs den afrikanska kusten: Plazas de soberanía mayores (exklaverna Ceuta och Melilla) administeras som autonoma områden, plazas de soberanía menores (öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas, och Peñón de Vélez de la Gomera) är under direkt spansk administration. Kanarieöarna, Ceuta och Melilla åtnjuter speciell status inom EU, se Undantag inom EU.
Provinser
Det spanska kungariket är också indelat i 50 provinser (provincias). Autonoma regioner grupperar provinserna (t. ex består Extremadura av två provinser, Cáceres och Badajoz). De autonoma regionerna Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia, och Madrid består vardera av en enda provins.
Ekonomi och Industri
Spaniens pengatillgångar är bland annat: turism, stålindustri, textil- och läderindustri.
Arbetslöshet
Spanien har Europas högsta arbetslöshet. Enligt ekonomifakta uppmättes arbetslösheten i Spanien på 19,8 procent (2010). Bland ungdomar är arbetslösheten utbredd i landet. Omkring 50 procent av ungdomarna är arbetslösa.[11]
Naturtillgångar
.jpg)
Industri
I Spanien produceras, bland annat, textilier, järn och stål, bilmotorer, kemiska produkter, konfektion, skor, båtar, raffinerade petroleumprodukter och cement. Betydande är också livsmedelsindustrin inklusive drycker och transportmaterial. Spanien är en av de viktigaste vinproducenterna. Produktionen uppgick 2003 till omkring 30 miljoner hektoliter. Järn- och stålindustrin var, före sin omställning 1990, koncentrerad till Bilbao, Santander, Oviedo och Avilés.
Energi
Energibehovet i Spanien har sedan ökat med 3,5 procent per år med någon variation, till exempel 2003 var ökningen 7 procent per år. Konsumtionen från 2002 till 2006 har ökat från 211 500 GWh till 253 600 GWh.
År 2003 utgjordes 48,9 procent av den producerade energin i Spanien av energi från kärnkraftverk (16 422 000 toe eller tusen ton oljeekvivalenter) och 21,7 procent producerades vid kolkraftverk. Elproduktionen från vattenkraft och andra förnybara energikällor, som vindkraft, ökar från år till år.
Sedan några år tillbaka är den teoretiska kapaciteten att generera energi i Spanien större för vindkraftverken än för kärnkraftverken och landet är den näst största energiproducenten från vindkraft, efter Tyskland. Spanien och Tyskland producerade 2005 mer elenergi från vindkraftparker än från vattenkraftverken.
Valuta och Bankväsen
Valutaenheten är euro och ges ut av Banco de España, i samarbete med Europeiska centralbanken. Sedan 1 januari 1999 har pesetan varit kopplad till euron, med en fast växlingskurs på 166,386 pesetas för en euro. Den 1 januari 2002 infördes sedlar och mynt i euro och den 28 februari samma år upphörde pesetan att cirkulera och euron blev den enda legala valutan i Spanien. Men spanska medborgare som innehar pesetas kan alltid få dem växlade till euro i Banco de España.
Turism
Turismen är en stor inkomstkälla för Spanien. Varje år besöks landet av 60 miljoner människor.[12]
Kommunikationer
Järnvägar
Spaniens traditionella järnvägsnät är bredspårigt, 1668 mm. Under senare år har Spanien satsat hårt på utbyggnad av ett höghastighetsnät, AVE. Detta har dock normalspårvidd (1435 mm).
Motorväg
Den spanska vägnätet består av ca 370 000 km. Det består av avgiftsbelagda motorvägar, fria motorvägar, fyrfältsvägar, vägar med dubbla körfält och konventionella landsvägar. I längduppgiften ingår inte vägar och gator i tätort och inte heller vägar för lantbruk eller skogsbruk. Men med enbart motorvägar och fyrfältsvägar inräknade har Spanien ett vägnät som uppgår till nästan 13 200 km, vilket gör Spanien till det tredje landet i världen i detta avseende, efter USA och Kina.
Flygplats
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-11) |
De viktigaste flygplatserna i Spanien är Madrid-Barajas (Madrid), El Prat (Barcelona), Son Sant Joan (Palma de Mallorca), flygplatsen Malaga och flygplats Gran Canaria.
Följande städer har också civila flygplatser: Albacete, Alicante, Almeria, Asturias, Badajoz, Barcelona, Bilbao, Burgos, Cáceres, Castellón, Ciudad Real, Cordoba, Girona, Granada, Gran Canaria, Fuerteventura, La Coruña, Lanzarote, Huesca, Ibiza, Jerez, León, Lleida, Logroño, Madrid, Malaga, Melilla, Menorca, Murcia, Palma de Mallorca, Pamplona, Reus, Sabadell, Salamanca, San Sebastián, Santander, Santiago de Compostela, Sevilla, Teneriffa, Teruel, La Palma, La Gomera, El Hierro, Valencia, Valladolid , Vigo, Vitoria och Zaragoza.[13]
Av de 53 spanska flygplatser, 47 är offentliga och 6 privata.[13] Allmänna flygplatser förvaltas av spanska offentliga företag Aena[14] och AeroCat[15]. Inom den spanska luftrummet (ICAO) är också på flygplatsen i Gibraltar och Västsahara.
Hamn
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-11) |
Demografi
Under många år hade Spanien en stadig befolkning på 40 miljoner, tillväxten låg stilla på grund av låga födelsesiffor. Under 2000-talet har dock befolkningen ökat snabbt tack vare invandring från framför allt Latinamerika och Rumänien och har under 2006 passerat 45 miljoner. Landet hade 47.15 miljoner invånare den 1 januari 2011 enligt spanska statistiska centralbyrån (Instituto Nacional de Estadística, INE).[16] Av de 44 708 964 invånarna enligt spanska statistiska centralbyrån den 1 januari 2006 är 3,7 miljoner lagliga invandrare. Fler än en miljon av dem är rumäner, ungefär en halv miljon marockaner, en halv miljon till är ecuadorianer och 270 000 colombianer. Det finns också en nämnbar minoritet brittiska och tyska invandrare. Bara under 2005 ökade Spaniens invandrarbefolkning med 700 000. Av befolkningen är i dag 10 procent födda utomlands vilket betyder att Spanien har EU:s högsta invandring.
Befolkningen
De folkrikaste storstadsområdena
| Pos. | Stad | Region | Provins | Folkmängd 1 januari 2009[17] |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Madrid | Madrid | Madrid | 5 966 067 |
| 2 | Barcelona | Katalonien | Barcelona | 4 771 351 |
| 3 | Valencia | Valencia (autonom region) | Valencia | 1 555 459 |
| 4 | Sevilla | Andalusien | Sevilla | 1 275 032 |
| 5 | Málaga | Andalusien | Málaga | 932 969 |
| 6 | Bilbao | Baskien | Biscaya | 910 298 |
| 7 | Gijón–Oviedo | Asturien | Asturien | 835 231 |
| 8 | Zaragoza | Aragonien | Zaragoza | 741 132 |
| 9 | Alicante–Elche | Valencia (autonom region) | Alicante | 694 204 |
| 10 | Cádiz–Jerez de la Frontera | Andalusien | Cádiz | 635 836 |
De folkrikaste städerna
| Pos. | Stad | Region | Provins | Folkmängd 1 januari 2010[18] |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Madrid | Madrid | Madrid | 3 273 049 |
| 2 | Barcelona | Katalonien | Barcelona | 1 619 337 |
| 3 | Valencia | Valencia (autonom region) | Valencia | 773 222 |
| 4 | Sevilla | Andalusien | Sevilla | 694 548 |
| 5 | Zaragoza | Aragonien | Zaragoza | 645 899 |
| 6 | Málaga | Andalusien | Málaga | 530 476 |
| 7 | Bilbao | Baskien | Biscaya | 353 187 |
| 8 | Alicante | Valencia (autonom region) | Alicante | 326 570 |
| 9 | Valladolid | Kastilien och León | Valladolid | 311 066 |
| 10 | Las Palmas de Gran Canaria | Kanarieöarna | Las Palmas | 308 919 |
Folkmängden för autonoma regioner
(1 januari 2009)[19]
| Autonom region | Folkmängd | Autonom region | Folkmängd |
|---|---|---|---|
| Andalusien | 8 302 923 | Aragonien | 1 345 473 |
| Katalonien | 7 475 420 | Extremadura | 1 102 410 |
| Madrid | 6 386 932 | Balearerna | 1 095 426 |
| Valencia | 5 094 675 | Asturien | 1 085 289 |
| Galicien | 2 796 089 | Navarra | 630 578 |
| Kastilien och León | 2 563 521 | Kantabrien | 589 235 |
| Baskien | 2 172 175 | La Rioja | 321 702 |
| Kanarieöarna | 2 103 992 | Autonoma städer | Folkmängd |
| Kastilien-La Mancha | 2 081 313 | Ceuta | 78 674 |
| Murcia | 1 446 520 | Melilla | 73 460 |
Språk
Följande språk är officiella tillsammans med spanska enligt spansk lag:
- Katalanska (català) i Katalonien (Catalunya), Valencia (Comunitat Valenciana), Balearerna (Illes Balears), och Aragoniens östra del (Aragó). Det kan nämnas att Mallorquin (Balearerna) och Valencianska är varianter av Katalanska, men har såväl vissa grammatiska skillnader såsom egna ord.
(Katalanska talas även på en del av den italienska ön Sardinien)
- Galiciska (gallego) i Galicien (Galicia eller Galiza).
- Aranesiska i Val d'Aran (Katalonien).
- Baskiska (euskera) i Baskien (Euskadi) och delar av Navarra, samt ett mindre område i s.v. Frankike. Baskiskan skiljer sig markant från de övriga språken, vilka alla bygger på latin. Men Baskiskan är ett språk som inte anses besläktat med något annat känt språk i världen.
Katalanska, galiciska, aranesiska och spanska (kastilianska) kommer alla ursprungligen från latin och några av dem har egna dialekter, vissa ses som separata språk av sina talare. Ett speciellt exempel är valencianska, som är en variant av katalanska, och som har officiell status i Valencia.
Det finns också några andra överlevande romanska minoritetsspråk, nämligen asturiska i Asturien och delar av Leon, Zamora och Salamanca och extremaduriska i Caceres och Salamanca, aragonesiska i Aragonien, samt några portugisiska dialekter som talas i byar nära gränsen till Portugal. Dessa har dock ingen officiell status.
Religion
Till religion överväger katolicismen, med minoriteter av muslimer och protestanter.
Hälsa
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-06) |
Utbildning
Grundskolan är på tio år och är avgiftsfri. Skolgång: 6 till 16 år. Första stadiet är sex år och följs av ett högstadium på fyra år. Efter det finns en tvåårig linje som leder till examen (studenten), bachillerato på spanska. Därefter finns det även en tvåårig yrkesutbildning. Nästan en tredjedel av alla elever utbildas vid privata skolor. Spanien har några av Europas äldsta universitet, Salamanca exempelvis grundades år 1287. Nu finns det ett trettiotal statliga universitet och några privata.
För att få börja studera på allmänt eller privat universitet i Spanien måste man göra ett inträdesprov. Det kallas ”examen de selectividad”.
Invandring
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-06) |
Vetenskap och teknik
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-06) |
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 29 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 36 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 28 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 16 av 179 |
Kultur
Litteratur
.JPG)
Miguel de Cervantes är Spaniens, och en av världens, genom tiderna mest kända författare. Han anses ha uppfunnit den moderna romankonsten med Don Quijote.
Andra betydande författare under medeltiden var Francisco de Quevedo, Lope de Vega och Luis de Góngora.
Under 1900-talet framträdde en generation framstående poeter som Federico García Lorca, Jorge Guillén och Vicente Aleixandre (nobelpriset 1977). Äldre föregångare var bland andra José Ortega y Gasset och Juan Ramón Jiménez (nobelpriset 1956).
Bland moderna prosaförfattare märks bland andra Camilo José Cela (nobelpriset 1989), Miguel Delibes, Ana Maria Matute, Juan Goytisolo och Luis Goytisolo.
Konst
Från Spanien kommer några av konsthistoriens största och mest inflytelserika konstnärer, bland andra El Greco, Diego Velázquez, Francisco Goya, Pablo Picasso, Joan Miró och Salvador Dali. I modern tid är Antoni Tàpies den mest kände och uppmärksammade.
Arkitektur
Sagrada Família i Barcelona, ritad av arkitekten Antoni Gaudí, är Spaniens kanske mest kända och spektakulära byggnad. Ett annat exempel är Guggenheimmuseet i Bilbao. Alhambra vid staden Granada, som byggdes av morerna på 1300-talet, är ett annat känt byggnadsverk.
Film
Luis Buñuel är Spaniens genom tiderna mest kände filmskapare. Från och med 1980-talet har Pedro Almodovar varit den internationellt mest uppmärksammade.
Musik
Flamenco anses av många vara synonymt med spansk musik trots att den mest är begränsad till Andalusien i södra Spanien. Andra regionala sorters folkmusik är också populär. Inom klassisk musik har sångare som Plácido Domingo och José Carreras blivit mycket kända. Andrés Segovia var framstående inom klassisk gitarrmusik. Pop och rockmusik har en stor popularitet i Spanien men få artister har blivit internationellt kända.
Radio, television och press
RTVE är ett statligt public service-bolag som är oberoende av regeringen, men finansieras av offentliga medel och av licensavgifter. Koncernen omfattar den spanska radion RNE[20] och spanska televisionen TVE.[21] Nyhetsprogrammet i kanal 1 (La 1, "Ettan"), som heter Telediario har högt anseende och har belönats med "TV News Awards" om "Media Tenor International" som bästa nyhetskanal i världen.[22]
De viktigaste privata tv-kanaler är följande:
- Antena 3
- Cuatro
- TeleCinco
- La Sexta
Spaniens viktigaste tidningar är:[23]
- ABC
- El Mundo
- El País
- La Razón
- La Vanguardia
- El Periódico
- Público
Till gruppen finanstidningar hör:[23]
- Expansión
- Cinco Días
De viktigaste sporttidningarna är:[23]
- As
- Marca
- Sport
- Mundo deportivo
- Superdeporte
Helg- och festdagar
| Datum | Namn | Beskrivning |
|---|---|---|
| 1 januari | Año Nuevo | ( ≈ Nyårsdagen) |
| 6 januari |
Reyes Magos Epifanía |
|
| januari-mars | Carnaval | Karneval |
| 19 mars | San José | |
| mars eller april | Jueves Santo | |
| mars eller april | Viernes Santo | |
| mars eller april | Lunes de Pascua | |
| 23 april | Sant Jordi | Det är brukligt att ge en bok och en ros denna dag |
| 1 maj | Día del Trabajo | ( ≈ Första maj) |
| 25 juli | Santiago Apóstol | |
| 15 augusti | Asunción de la Santísima Virgen María | |
| 12 oktober | Día de la Hispanidad, 12 de Octubre, Upptäckten av Amerika och Nuestra Señora del Pilar |
Spaniens nationaldag |
| 1 november | Día de Todos los Santos | |
| 6 december | Día de la Constitución española de 1978 | Spanska konstitutionen Dag |
| 8 december | Inmaculada Concepción | |
| 24 december | Nochebuena | |
| 25 december | Navidad | |
| 31 december | Noche Vieja |
Spanska köket
Paella, tortilla och tapas är några typiska spanska maträtter.
Sport
.jpg)
Sport i Spanien har dominerats av fotboll sedan början av 1920-talet. Real Madrid, FC Barcelona och Valencia CF är tre av de mest framgångsrika fotbollsklubbarna i världen. Landets fotbollslandslag vann europamästerskapet i fotboll 1964 och 2008. Den 11 juli 2010 tog Spanien sitt första guld i Fotbolls-VM.
Basket, tennis, cykling, handboll, motorcykel och sedan ett antal år tillbaka bilsport, är också stort i landet, på grund av de spanska framgångarna inom dessa sporter. 1992 hölls olympiska sommarspelen i Barcelona och det tillförde en stor mängd olika sporter till landet.
Fernando Alonso, med sina två titlar, är den enda spanjoren som blivit världsmästare i Formel 1. Han tog båda sina titlar för Renault, säsongerna 2005 och 2006.
Rafael Nadal är den näst bästa tennisspelaren i världen på ATP-rankingen[24][25], med flera Grand Slam-titlar, inklusive Wimbledon 2010 i herrsingel.
I norra Spanien är baskisk pelota en populär sport.
Se även
 |
Spanienportalen |
- Lista över regeringschefer i Spanien
- Lista över monarker i Spanien
- Spaniens politik
- Spaniens statsskick
- Spanska köket
Fotnoter
- ^ Fungerar också som den kungliga hymnen.
- ^ Före 1999 (enligt lag, 2002): peseta.
- ^ Förutom Kanarieöarna som ligger i tidzonen WET (UTC, UTC+1 under sommaren).
- ^ Domänen .eu används också som delas med andra medlemsstater i Europeiska unionen. Även domänen .cat används i katalanska-talande områden.
-
^ I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I var och en av dessa är Spaniens officiella namn enligt följande:
- aragonska: Reino d'Espanya;
- asturiska: Reinu d'España;
- baskiska: Espainiako Erresuma;
- katalanska: Regne d'Espanya;
- galiciska: Reino de España;
- extremaduriska: Réinu d'España;
- occitanska: Reialme d'Espanha
Referenser
Noter
- ^ ”Official Population Figures of Spain. Population on the 1 April 2010” (på spanska). Instituto Nacional de Estadística de España. http://www.ine.es/jaxiBD/tabla.do?per=01&type=db&divi=EPOB&idtab=2. Läst 5 juli 2010.
- ^ [a b] ”Spain” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2010/02/weodata/weorept.aspx?sy=2007&ey=2010&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=184&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=39&pr.y=11. Läst 21 april 2010.
- ^ ”Human Development Report 2010” (på engelska) (PDF). Förenta nationerna. 2010. http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2010_EN_Table1.pdf. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Country Comparison to the World” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html. Läst 13 augusti 2008.
- ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 104. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf
- ^ Den spanska konstitutionen innehåller ingen officiell benämning på staten, även om España (Spanien), Estado español (Spanska staten) och Nación española (Spanska nationen) används omväxlande. Trots det etablerade spanska utrikesministeriet i en förordning publicerad 1984 att benämningarna España (Spanien) och Reino de España (Konugariket Spanien) är lika giltiga för att beteckna Spanien i internationella fördrag. Denna term, Konugariket Spanien, används flitigt av regeringen i nationella och internationella frågor av alla slag, inklusive utländska fördrag samt nationella officiella handlingar, och är därför känt som det officiella namnet av många internationella organisationer. Acuerdo entre el Reino de España y Nueva Zelanda, Acuerdo entre el reino de España y el reino de Marruecos[död länk]; licenser behörigheter Tratado de la Unión Europea
- ^ http://www.generales2011.mir.es/99CG/DCG99999TO_L1.htm
- ^ http://www.diariodenavarra.es/noticias/mas_actualidad/nacional/la_investidura_rajoy_sera_entre_21_diciembre_53383_1031.html
- ^ Den spanska titeln är Presidente del Gobierno de España, president/ordförande för Spaniens regering, men torde motsvara ungefär "premiärminister"
- ^ http://culturitalia.uibk.ac.at/hispanoteca/Landeskunde-Spanien/Constituci%C3%B3n/CONSTITUCI%C3%93N%20ESPA%C3%91OLA%20DE%201978.htm
- ^ ”Arbetslöshet - internationell jämförelse”. Ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet---internationell-jamforelse/. Läst 28 juli 2011.
- ^ http://www.diariodelviajero.com/noticias/60-millones-de-visitas-record-de-turistas-en-espana
- ^ [a b] http://es.wikipedia.org/wiki/Aeropuertos_de_Espa%C3%B1a
- ^ http://www.aena.es/csee/Satellite?pagename=Home
- ^ http://www.elpais.com/articulo/espana/Generalitat/creara/firma/Aerocat/gestionar/aeropuertos/catalanes/asumir/personal/elpepiesp/20060809elpepinac_16/Tes
- ^ «Población padronal a 1 de enero de 2011. Instituto Nacional de Estadística».
- ^ Ministerio de Vivienda, España; Las Grandes Áreas Urbanas y sus municipios (ordenadas por población en 2009) (pdf-fil) Läst 17 januari 2011.
- ^ Instituto Nacional de Estadística, España; INEbase / Nomenclátor. Relación de unidades poblacionales Avser städer, ej hela kommuner. Läst 8 februari 2011.
- ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Spanien#Autonome_Gemeinschaften_nach_Einwohnern
- ^ Spanska radion, RNE=Radio Nacional España
- ^ http://noticias.juridicas.com/base_datos/Admin/l17-2006.html
- ^ http://www.rtve.es/noticias/20091118/telediario-2-tve-premiado-como-mejor-informativo-del-mundo/301335.shtml
- ^ [a b c] http://www.rtve.es/tve/teletexto/100/185_0001.htm
- ^ http://es.atpworldtour.com/Rankings/Singles.aspx
- ^ http://www.atpworldtour.com/Rankings/Singles.aspx
Tryckta källor
- Gustafsson, Thomas (2010 (2., uppdaterade uppl.)). Spanien (En färd genom historien). Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 978-91-7331-369-8
- Gustafsson, Thomas (2001). Spanien (Sol och skugga). Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 91-7203-962-0
Externa länkar
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
