Blånäktergal
Blånäktergal[2] (Larvivora cyane) är en asiatisk fågel i familjen flugsnappare.[3] Den häckar i barrskog i östra Asien i södra Sibirien, nordöstra Kina, Japan och Korea. Vintertid flyttar den till Sydostasien. Fågeln har uppträtt några enstaka gånger i Europa. Den minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
| Blånäktergal Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Larvivora |
| Art | Blånäktergal L. cyane |
| Vetenskapligt namn | |
| § Larvivora cyane | |
| Auktor | (Pallas, 1776) |
| Synonymer | |
| |
Utseende och läte redigera
Blånäktergalen är en liten (12–13 centimeter) kompakt fågel med kort stjärt samt kraftiga ben och kraftig, spetsig näbb. Benen är tydligt ljust skära. Hanen är omisskännlig med sin mörkblåa ovansida och renvita undersida. Däremellan går en svartaktig bård, från tygeln ner till bröstsidan. Hona och ungfågel är mer färglösa med brun ovansida och beigegrå undersida, men stjärten är tydligt blåtonad.[4]
SÅngen är en högljudd, snabb och explosiv drill, liknande den av japansk näktergal (L. akahige) men mer varierad. Locklätet är ett kort tack eller snabba och låga teck-teck-teck.[5]
.jpg)
Utbredning och systematik redigera
Blånäktergal häckar i sydöstra Sibirien, nordöstra Kina, Korea och Japan. Den delas oftast upp i två underarter med följande utbredning:[3]
- Larvivora cyane cyane – häckar i sydcentrala Sibirien (och möjligen närliggande nordöstra Kazakstan) samt norra Mongoliet
- Larvivora cyane bochaiensis – häckar från östra Sibirien till nordöstra Kina, Korea och Japan
Vissa urskiljer även den nyligen beskrivna underarten nechaevi med utbredning på Sachalin, i södra Kurilerna och i Japan.[5][6]
Arten övervintrar i södra Kina och Indokina samt på Malackahalvön, Sumatra, Java och Borneo men det är oklart vilken underart som övervintrar var.[3]
Blånäktergalen är en mycket sällsynt gäst i Europa, med fyra fynd i Storbritannien, ett i Kanalöarna och ett i Ebrodeltat i Spanien.[7][8]
Släktestillhörighet redigera
Arten har tidigare först till släktet Luscinia, men genetiska studier visar att det släktet är parafyletiskt, där arterna i Larvivora snarare är närmast släkt med kortvingarna i Brachypteryx.[9][10][11]
Familjetillhörighet redigera
Blånäktergal med släktingar ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[11][10]
Ekologi redigera
Denna insektsätande fågel häckar i barrskog med tät undervegetation, ofta bredvid floder eller i skogskanter. Den födosöker på marken. Fågeln häckar i juni–juli i Ryssland och maj till juli i Kina och Japan. Boet är en skål av mossa och löv fodrad med djurhår och placerad på marken bland trädrötter, fallna grenar eller under ormbunkar. Honan lägger fyra till sex himmelsblå till starkt blå eller grönblå ägg. Den boparasiteras av visselhökgöken (Hierococcyx fugax).[5]
.jpg)
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i hela utbredningsområdet förutom i norra Vietnam där den är sällsynt.[1]
Noter redigera
- ^ [a b c d] BirdLife International 2020 Larvivora cyane . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 416. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b c] Collar, N. (2017). Siberian Blue Robin (Larvivora cyane). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58457 22 december 2017).
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
- ^ Tarsiger.com Fynd av blånäktergal i västpalearktis
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ Seki, Shin-Ichi (2006). The origin of the East Asian Erithacus robin, Erithacus komadori, inferred from cytochrome b sequence data. Molecular Phylogenetics and Evolution 39 (3): 899–905.
- ^ [a b] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ [a b] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör blånäktergal.
Wikispecies har information om Larvivora cyane.- Läten på xeno-canto.org
