Antarktisutforskningens heroiska era

utforskningen av Antarktis från slutet av 1800-talet till 1920-talet

Antarktisutforskningens heroiska era är den tidiga utforskningen av Antarktis från slutet av 1800-talet till 1920-talet.[1] Under de dryga 25 åren hamnade kontinenten i fokus för internationella insatser av vetenskaplig och geografisk forskning. Sexton större expeditioner från åtta olika länder arrangerades, och konkurrerade ofta om bästa resultat.

Roald Amundsen med manskap hissar norska flagganSydpolen i december 1911.

Gemensamt för expeditionerna var begränsningen av tillgängliga resurser eftersom de genomfördes innan framsteg inom transport- och kommunikationsteknologi kunde underlätta forskning på Antarktis. Det är de stora påfrestningarna mentalt och fysiskt som expeditionsmedlemmarna utsattes för som gav perioden epitetet heroiska.

Ett tydligt mål, som också genomfördes som en kapplöpning, var att komma först till Sydpolen. Det lyckades norrmannen Roald Amundsen göra strax före en engelsk expedition ledd av Robert Falcon Scott. Både den geografiska och magnetiska sydpolen nåddes under perioden. Andra expeditioner hade definierade mål för att skaffa forskningsmaterial av geografisk och vetenskaplig karaktär på andra områden av Antarktis.

Bakgrund redigera

Det stora engagemanget inleddes med ett föredrag i Royal Geographical Society i London 1893. Föredraget hölls av professor John Murray från Challengerexpeditionen, som hade seglat i antarktiska vatten åren 1872–1876. Han föreslog att en ny antarktisk expedition skulle organiseras för att "lösa de kvarstående geografiska frågor som alltjämt fanns i syd". I augusti 1895 antog den sjätte internationella geografiska kongressen i London en allmän resolution, och uppmanade vetenskapliga institutioner över hela världen främja antarktiska expeditioner på effektivaste sätt.[2] De menade att sådana initiativ skulle gagna nästan alla vetenskapens grenar.[2] Kongressen hade diskuterat med norrmannen Carsten Borchgrevink som hade återkommit från en valfångstexpedition och blivit en av de första att sätta fötterna på det antarktiska fastlandet. Borchgrevink skisserade upp planer för en fullskalig banbrytande expedition i Antarktis, som skulle ha sin bas i Kap Adare.[3]

Det blev ändå en belgisk expedition som räknas som starten. Den arrangerades av den belgiska geografiska föreningen Société Royale Belge de Géographie 1897. Borchgrevinks expedition gav sig av ett år senare med en privat sponsrad expedition.

Det är inte klart när epitetet "heroisk" började användas om perioden, men den är inte samtida. I mars 1956 användes det av den brittiska upptäcktsresanden Duncan Carse, som skrev i The Times. Han använde det i beskrivningen av den första passagen genom Sydgeorgien som gjordes 1916.

Expeditioner under eran 1897–1922 redigera

Tidpunkt Land Expeditionsnamn Skepp Ledare
1897–1899   Belgien Belgiska Antarktisexpeditionen Belgica
 
Adrien de Gerlache
1898–1900   Storbritannien Southern Cross-expeditionen Southern Cross
 
Carsten Borchgrevink
1901–1904   Storbritannien Discovery-expeditionen Discovery
Morning (understödsfartyg)
Terra Nova (understödsfartyg)
 
Robert Falcon Scott
1901–1903   Tyskland Gauss-expeditionen Gauss
 
Erich von Drygalski
1901–1903   Sverige Första svenska Antarktisexpeditionen Antarctic
 
Otto Nordenskjöld
1902–1904   Storbritannien Scotia-expeditionen Scotia
 
William Speirs Bruce
1903–1905   Frankrike Charcots første expedition Français
 
Jean-Baptiste Charcot
1907–1909   Storbritannien Nimrodexpeditionen Nimrod
 
Ernest Shackleton
1908–1910   Frankrike Charcots andra expedition Pourquoi-Pas?
 
Jean-Baptiste Charcot
1910–1912   Japan Japanska antarktisexpeditionen 1910–12 Kainan Maru
 
Nobu Shirase
1910–1912   Norge Fram-expeditionen Fram
 
Roald Amundsen
1910–1913   Storbritannien Terra Nova-expeditionen Terra Nova
 
Robert Falcon Scott (omkom)
1911–1913   Tyskland Den andra tyska antarktisexpeditionen Deutschland
 
Wilhelm Filchner
1911–1914   Australien Den australasiatiska antarktisexpeditionen Aurora
 
Douglas Mawson
1914–1917   Storbritannien Endurance-expeditionen Endurance
 
Ernest Shackleton
1914–1917   Storbritannien Rosshavsgruppen
Understöd till Endurance-expeditionen
Aurora
 
Aeneas Mackintosh (omkom)
1921–1922   Storbritannien Shackleton–Rowett-expeditionen Quest
 
Ernest Shackleton (omkom)

Dödsfall under expeditioner under heroiska eran redigera

Åtminstone tjugo personer dog på expeditionerna. Av dessa dog fyra av sjukdomar som inte var relaterade till expeditioner och två omkom i olyckor på Nya Zeeland.

Expedition Namn Land Dödsdatum Dödsort Orsak
Belgiska Antarktisexpeditionen Carl August Wiencke   Norge 22 januari 1898 Bransfieldsundet Drunkning
Émile Danco   Belgien 5 juni 1899 Bellingshausenhavet Hjärtsvikt, förmodligen orsakad av skörbjugg
Southern Cross-expeditionen Nicolai Hanson   Norge 14 oktober 1899 Kap Adare, Antarktis Tarminfektion
Discovery-expeditionen Charles Bonnor   Storbritannien 2 december 1901 Lyttelton Harbour, Nya Zeeland Fall från skeppsmasten
George Vince   Storbritannien 11 mars 1902 Rossön, Antarktis Fall i isstup
Första svenska Antarktisexpeditionen Ole Christian Wennersgaard   Norge 7 juni 1903 Pauletön Hjärtfel
Scottish National Antarctic Expedition Allan Ramsey   Storbritannien 6 augusti 1903 Sydorkneyöarna Hjärtinfarkt
Terra Nova-expeditionen Edgar Evans   Storbritannien 18 februari 1912 Beardmore Glacier, Antarktis Kyla och svält
Lawrence Oates   Storbritannien 17 mars 1912 Ross shelfis, Antarktis Kyla och svält
Robert Scott   Storbritannien 29 mars 1912 Ross shelfis, Antarktis Kyla och svält
Edward Wilson   Storbritannien 29 mars 1912 Ross shelfis, Antarktis Kyla och svält
Henry Bowers   Storbritannien 29 mars 1912 Ross shelfis, Antarktis Kyla och svält
Robert Brissenden   Storbritannien 17 augusti 1912 Admiralty Bay, New Zealand Drunkning
Den andra tyska antarktisexpeditionen Richard Vahsel   Tyskland 8 augusti 1912 Weddellhavet Syfilis
Den australasiatiska antarktisexpeditionen Belgrave Ninnis   Storbritannien 14 december 1912 George V Land, Antarktis Fall i isspricka
Xavier Mertz   Schweiz 7 januari 1913 King George V Land, Antarktis Matförgiftning
Endurance-expeditionen

(Rosshavsgruppen)
Arnold Spencer-Smith   Storbritannien 9 mars 1916 Ross shelfis, Antarktis Köld och Skörbjugg
Aeneas Mackintosh   Storbritannien 8 maj 1916 McMurdosundet, Antarktis Gick genom sjöisen
Victor Hayward   Storbritannien 8 maj 1916 McMurdosundet, Antarktis Gick genom sjöisen
Shackleton–Rowett-expeditionen Ernest Shackleton   Storbritannien 5 januari 1922 Sydgeorgien Hjärtinfarkt

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Den heroiske tidsalder for antarktisutforskning, tidigare version.