Wikipedia

Akatisi

medicinsk beteckning för en oförmåga att sitta stilla. För att kallas akatisi måste rastlösheten ha organiska orsaker, har den psykiska orsaker kallas det psykomotorisk agitation

Akatisi är en rörelsestörning som kännetecknas av en stark känsla av rastlöshet, obehag, ångest, och oförmåga att sitta stilla.

Akatisi
Klassifikation och externa resurser
ICD-10G21.1
ICD-9781.0, 333.99
DiseasesDB32479
eMedicineneuro/362  emerg/338
MeSHsvensk engelsk

Diagnosen kopplas framför allt till biverkningar från antipsykotiska läkemedel.

Drabbade kan skruva på sig, trampa fram och tillbaka och ha svårt att hålla ben och fötter stilla.[1] Symtom inkluderar smärta, nervositet, oro, sömnlöshet och panikkänslor. Akatisi kan i allvarliga fall kopplas till aggression, våld och självmord.[2][3][4]

Orsak och diagnos redigera

Biverkningar från neuroleptika är en ledande orsak till akatisi.[5] Symtomen kan uppstå när patienter börjar använda neuroleptika, eller när dosen minskas eller ökas. Akatisi kan också vara ett utsättningssymtom för den som slutar ta neuroleptika.[3]

Akatisi kan också kopplas till bland annat Parkinsons sjukdom,[6] och till användande av andra läkemedel, inklusive antidepressiva läkemedel,[7] antibiotika och reserpin.

Vid akatisi har rastlösheten organiska orsaker. Har den psykiska orsaker kallas det psykomotorisk agitation.[8]

Akatisi feldiagnostiseras ofta som Willis-Ekbom sjukdom (tidigare kallat ”restless legs”).[9]

Historia redigera

Termen användes först av den tjeckiska neuropsykiatern Ladislav Haškovec, som beskrev fenomenet 1901. Ordet kommer från grekiska a- ,"inte", och καθίζειν, kathízein, "att sitta". Med andra ord en "oförmåga att sitta".

Kända fall redigera

Jordan Peterson drabbades av akatisi efter att ha tagit klonazepam mellan 2016 och 2019. När han drog ned på medicinerna drabbades han av starka utsättningssymtom kopplade till bensodiazepinet, däribland akatisi. Peterson har beskrivit akatisi som konstant smärta under dygnets alla vakna timmar och “värre än döden”.[10][11]

Stewart Dolin fick akatisi efter att ha tagit läkemedlet Paxil mot jobbrelaterad oro. Sex dagar efter att han började med läkemedlet tog han sitt liv. Stewarts änka Wendy Dolin stämde Glaxo Smith Kline, och i april 2017 dömdes företaget att betala 3 miljoner dollar i skadestånd till Dolin.[3][12]

Källor redigera

  1. ^ ”Neuroleptika – Frågor och svar”. sbu.se. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 1 januari 1998. https://www.sbu.se/sv/publikationer/skrifter-och-faktablad/neuroleptika/. Läst 22 februari 2021. 
  2. ^ Stubbs, J. H.; Hutchins, D. A.; Mountjoy, C. Q. (2000). ”Relationship of akathisia to aggressive and self-injurious behaviour: A prevalence study in a UK tertiary referral centre”. International Journal of Psychiatry in Clinical Practice 4 (4): sid. 319–325. doi:10.1080/13651500050517894. ISSN 1365-1501. PMID 24926584. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24926584/. Läst 22 februari 2021. 
  3. ^ [a b c] Rabin, Roni Caryn (11 september 2017). ”Lawsuit Over a Suicide Points to a Risk of Antidepressants (Published 2017)” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/09/11/well/mind/paxil-antidepressants-suicide.html. Läst 22 februari 2021. 
  4. ^ Cem Atbaşoglu, E.; Schultz, Susan K.; Andreasen, Nancy C. (2001-08). ”The Relationship of Akathisia With Suicidality and Depersonalization Among Patients With Schizophrenia” (på engelska). The Journal of Neuropsychiatry and Clinical Neurosciences 13 (3): sid. 336–341. doi:10.1176/jnp.13.3.336. ISSN 0895-0172. http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/jnp.13.3.336. Läst 22 februari 2021. 
  5. ^ ”Akathisia: Definition, Treatment, Symptoms, and More” (på engelska). Healthline. 22 maj 2017. https://www.healthline.com/health/akathisia. Läst 22 februari 2021. 
  6. ^ Lang, A. E.; Johnson, K. (1987-03). ”Akathisia in idiopathic Parkinson's disease”. Neurology 37 (3): sid. 477–481. doi:10.1212/wnl.37.3.477. ISSN 0028-3878. PMID 3822142. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/3822142/. Läst 22 februari 2021. 
  7. ^ Akagi, Hiroko; Kumar, T Manoj (2002-06-22). ”Akathisia: overlooked at a cost”. BMJ : British Medical Journal 324 (7352): sid. 1506–1507. ISSN 0959-8138. PMID 12077042. PMC: 1123446. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1123446/. Läst 22 februari 2021. 
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927033052/http://www.behavenet.com/capsules/path/psychomotoragitation.htm. Läst 9 september 2011. 
  9. ^ ”Behandling av restless legs”. janusinfo.se. https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/nervsystemetssjukdomar/nervsystemetssjukdomar/behandlingavrestlesslegs.5.3daa1b3d160c00a26d237a9.html. Läst 22 februari 2021. 
  10. ^ Peterson, Dr Jordan (3 februari 2021). ”Sunday Times: Unedited Interview Transcript” (på amerikansk engelska). Jordan Peterson. https://www.jordanbpeterson.com/blog-posts/sunday-times-unedited-interview-transcript/. Läst 22 februari 2021. 
  11. ^ ”Dr. Jordan Peterson describes his akathisia due to a benzodiazepine taken as prescribed”. Akathisia Alliance for Education and Research. 3 augusti 2020. https://www.youtube.com/watch?v=UIfllfH0k3I&feature=emb_rel_end. Läst 22 februari 2021. 
  12. ^ ”MISSD - The Medication-Induced Suicide Prevention and Education Foundation in Memory of Stewart Dolin - Akathisia Support”. missd.co. https://missd.co/. Läst 22 februari 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Akatisi&oldid=50262128”