Vingöron

konstruktion som minskar flygplans vingspetsvirvlar
(Omdirigerad från Virveldämpare)

Vingöron (engelska: winglet, i Boeing-nomenklatur, alternativt sharklet, i Airbus-nomenklatur) är en traditionell benämning för tekniska lösningar hos flygplansvingar där yttervingarna eller vingspetsarna kraftigt vinklats uppåt eller nedåt av olika anledningar, i vissa fall upp till lodräta grader för att bilda en egen fena. Begreppet är enbart beskrivande och avser ej någon specifik konstruktion eller utformning. Tillämpning av vingöron görs av diverse olika anledningar och kan beroende på utformning förbättra bland annat stabilitet, lyftkraft och vindmotstånd, etc.[1][2][3]

Två olika utformningar av virveldämpar.

VirveldämpareRedigera

 
Skillnaden på mängden virvlar med konventionell vingspets (till vänster) och med winglet (till höger)

Virveldämpare är en typ av vingöron som har syftet att minska flygplanets vingspetsvirvlar och därigenom dess inducerade motstånd.[4] Sådana har ofta lodräta ytor och förekommer i formen av vingspetsplåtar (som hos Airbus A320), vingspetstankar (som hos Cessna 402) eller upphöjda vingspetsar (som hos Airbus A350). Effekten kan även uppnås med bakåtlutande vingspetsar (engelska: raked wingtip), vilket bland annat används hos Boeing 787.

Virvlar är en biprodukt av flygplanets lyftkraftsproduktion och finns hos samtliga flygmaskiner (även helikoptrar), och är kraftigare ju tyngre flygplanet är och ju långsammare det flyger. Virvlarna påverkas även av lyftkraftsgenererande mekanismer såsom vingklaffar.

Installation av en virveldämpare gör att det inducerade motståndet minskar eftersom luften med högre tryck nedanför vingen inte längre kan passera runt vingtippen till det lägre trycket ovanför. Att tryckfördelningen blir på det här sättet beror på att när luften närmar sig den något uppåtpekande vingkonstruktionen (för att få en anfallsvinkel så att man kan skapa lyftkraft) så trycker fartvinden på vingens undersida och luften som passerar ovanför ökar sin hastighet på grund av vingens form. Detta skapar ett undertryck på ovansidan (avsaknad av luft) och ett övertryck på undersidan av vingen (överskott av luft).

Dock strävas det alltid efter ett jämviktsläge och luften med det högre trycket vill därför smita över till det lägre för att tryckutjämna. Detta görs med en virveldämpare som placeras såsom en mur för luften. Installation av en virveldämpare kan minska bränsleförbrukningen hos den maskinen med runt 5-10%.[5]

Världens första flygplan försett med virveldämpare var Rutan VariEze av Burt Rutan, grundaren till Scaled Composites. Att flygplan såsom det tyska He-162 och det brittiska De Havilland Venom var försedda med vridna vingar eller vingspetsmonterade bränsletankar med virveldämpande egenskaper gör dock påståendet ovan lite luddigt.

Virvlarna kan vara skadliga för andra flygplan då de är en stor del av den så kallade vak-turbulensen (eng. wake turbulence) som är mycket kraftig. Detta är särskilt farligt för lättare flygmaskiner som påverkas mer av turbulens - det finns fall då flygmaskiner kraschat på grund av denna turbulens.[källa behövs]

Externa länkarRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Lars Sundin. ”En flygtokig kåserar” (Blogg). En blogg i det blå, En blogg om ditt och datt och flyg. larsan13.wordpress.com. https://larsan13.wordpress.com/2015/01/25/en-flygtokig-kaserar/. Läst 20 oktober 2022. 
  2. ^ Flensted, Jensen (1946). Bygg själv och lär andra, Instruktion i modellbyggning och flygning. sid. 38. Libris 1397364. https://modellflygnytt.se/gamla/19xx/byggsjelvochlarandra.pdf. Läst 20 oktober 2022 
  3. ^ ”Fler plan får vingöron”. https://www.vagabond.se/nyhet/fler-plan-far-vingoron. Läst 20 oktober 2022. 
  4. ^ Faye, R.; Laprete, R.; Winter, M.. [”Blended Winglets” (på engelska). Aero, No. 17. boeing.com. [http://www.boeing.com/commercial/aeromagazine/aero_17/winglet_story.html. Läst 18 juli 2022. 
  5. ^ ”Blended Winglets and Spiroid Technology”. aviationpartners.com. Arkiverad från originalet den 30 november 2016. https://web.archive.org/web/20161130000903/http://www.aviationpartners.com/future.html. Läst 25 september 2009.