- För andra betydelser, se Monster (olika betydelser).
Monster, odjur eller vidunder, etc, är generella benämningar för en ytligt skrämmande varelse, vanligen av okänt eller fiktivt ursprung.[1]
_-_Nationalmuseum_-_18337_(brightened),_draken.png)
.jpg)
Övre höger: Draken som nedkämpas i sagan om Sankt Göran och draken, målning av Jan Baegert.
Undre vänster: O-djur.
Undre höger: En tvåhövdad ko.
Etymologi redigera
Adjektivet "monstruös" kan beskriva grymhet, ondska eller inhuman styrka. Ordet kan härledas till latinet genom ord som monstrum, monstros, och ytterst till det latinska infinitivet monere, "att varna". Monster kan också betyda "stor och elak".
Odjur är ett sammansatt ord av prefixet o, som betyder "icke", och djur; "icke-djur".
Definition redigera
Definitionen av monster har sett ut på olika sätt genom historien och har inte enbart kretsat kring det fiktiva utan har även applicerats på människor som inte följt samhällsnormen på ett eller annat vis. I exempelvis Nordisk Familjebok från 1913 är ord såsom missbildad, missfoster, odjur, omänniska och avskyvärd synonyma med ordet monster.[2] Ibland använder man ordet monster om någon person för att betona att personen i fråga inte visar hänsyn till andra människor eller varelser.
Monsterbegreppet i äldre tid redigera
Under Europas tidiga medeltid var monster ofta sammankopplat med religion. Monster kom allt närmare människans vardagliga liv, ofta i skepnad av demoner, spöken och djävulen men även i mindre spirituella former såsom vargar och björnar. I vissa delar av Europa ansågs även muslimer och judar vara monster.[3] I senare medeltid blev även den kvinnliga kroppen allt mer synonymt med monsterbegreppet, då menstruationen ansågs vara något monstruöst och avskyvärt.[4]
Från ca 1500-talet och framåt i tidigmodern tid gled monsterbegreppet allt längre från bestar och det blev istället synonymt med missfoster. Denna typ av monster blev ofta utställda för allmän beskådan i förnedrande former såsom freakshows. Exempelvis människor av extrem längd, missbildningar, väldig övervikt, dvärgväxt, ovanlig behåring på kropp eller ansikte var intressanta att ställa ut.[5]
Monsterbegreppet i modern tid redigera
I modern tid har definitionen av monster ändrats igen och kopplas åter till främst bestar, vidunder och demoner. Enligt nationalencyklopedin är monster just vidunder och skrämmande varelser såsom Frankensteins monster.[6] Begreppet monster appliceras ofta på människor vars beteende fullständigt och på ett avskyvärt sätt avviker från samhällsnormen. Här används begreppet för att framhäva det abnormala beteendet hos dessa individer. Ett välkänt exempel på detta är bland annat fallet med Josef Fritzl som under 24 år höll sin dotter och hennes barn, som han själv var far till, fångna i sin källare.[7]
Kända fiktiva monster redigera
Monster inom mytologi och folktro redigera
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ Nationalencyklopedin, Monster, http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/monster, (hämtad 2015-03-03)
- ^ Nordisk familjebok/Uggleupplagan 18, 955 – 956, https://runeberg.org/nfbr/0504.html, (hämtad 2015-03-02)
- ^ Eriksson, Bo. Monster i förvandling. Historisk tidskrift 130:2 (2010): 306 - 316, sid. 308
- ^ Eriksson, Bo. Monster i förvandling. Historisk tidskrift 130:2 (2010): 306 - 316, sid. 309
- ^ Eriksson, Bo. Monster i förvandling. Historisk tidskrift 130:2 (2010): 306 - 316, sid. 311
- ^ Nationalencyklopedin, Monster, http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/monster (hämtad 2015-03-03)
- ^ Expressen, Så blev Josef Fritzl ett monster, http://www.expressen.se/nyheter/sa-blev-josef-fritzl-ett-monster/ (hämtad 2015-03-04)