Videokonferens eller videomöte innebär att man har möten över video, där alla sitter på varsin hemort. Detta möjliggör möten utan behov av resor till en gemensam mötesplats. Tidigare var videokonferens en exklusiv men ibland pengabesparande mötesform inom företagsvärlden. Den moderna spridningen av bredband, smartmobiler, surfplattor och olika videotelefonitjänster har gjort videomöten (videosamtal), med en eller flera andra människor, allmänt tillgängliga även för privat bruk.

Ett Tandberg T3 high resolution telepresence-rum i bruk (2008).
Indonesiska och amerikanska studenter som deltar i en utbildningsrelaterad videokonferens (2010).
En döv person använder videokonferensteknik för att kommunicera med en person på en annan ort.
Allmänt tillgängliga videotelefonisystem som Skype och Google+ Hangout används på 2010-talet för videokonferenser på olika nivåer (här ett internationellt möte om hjälp till Syrien).

Tekniken kan också användas för telefoni mellan hörselskadade personer.

AnvändningRedigera

Eftersom långa resor inom affärsvärlden och den internationella diplomatin ofta sker med flygplan förespråkar även många videokonferenser på grund av den miljöförstöring flygplan medför.[1]

Säkerheten är en annan aspekt som många ser som en stor fördel med att slippa resa. Dessutom ökar man effektiviteten genom att mötas via video, då det går betydligt snabbare att få till ett möte och mötet i sig blir oftast mer koncentrerat på ämnet eller agendan.

Videokonferens är inte bara till för att spara pengar på resor och ersätta traditionella möten, utan även för att ersätta telefonsamtal så att man kan tyda ansiktsuttryck och kroppsspråk och på det sättet undvika eventuella missförstånd.

I tider av pandemi (covid-19-pandemin 2020) och regler om fysisk distansering har många skolsystem övergått till distansundervisning – via videomöten.

Tekniska lösningarRedigera

Översikt och bakgrundRedigera

Den äldre termen telebild har uppkommit som en direktöversättning av varumärkesnamnet PictureTel.[2] Denna var den dominerande hårdvaruleverantören av videokonferenssystem i videokonferensernas barndom.

Runt millennieskiftet fanns det färdiga kodek-lösningar, inklusive via ISDN (H320), IP (H.323) och IP (SIP). Senare utveckling av bredband, sedan 2010-talet ofta via fiber eller 4G-telefoni, har gjort tekniken alltmer spridd och tillförlitlig.

En tidigare exklusiv videokonferenstyp var telepresence,[3][4] vilken sades ge högre närvarokänsla. Kamera och bildskärm styrdes med hjälp av fjärrkontroll.

Nyare utvecklingRedigera

En annan variant är mjukvarulösningar av olika slag. De är oftast mer krävande för användaren att hantera, samt mer instabila då det installeras på Mac eller PC tillsammans med många andra mjukvaror. Generellt har de betydligt sämre kvalitet än hårdvarulösningen men är billigare. Dock hänger kvalitet oftast ihop med kameran och datorns prestanda.

Med utvecklingen av Internet och utbyggnaden av bredband har allmänna – och ibland kostnadsfria – tjänster som Skype och Google+ Hangouts fått ökad användning; här kallas tjänsten ofta gruppvideosamtal.[5] De används dels för bildtelefoni mellan två parter (inklusive som en alternativ TV-rapportering från korrespondenter) och med fler inblandade. Kvaliteten och tillförlitligheten beror dock på den tillgängliga bandbredden för alla inblandade parter, på grund av olika tillgång på bandbredd.

2020 års coronaviruspandemi spred användningen av videotelefonitekniker till än fler samhällssektorer. Stora delar utbildningsväsendet i många europeiska länder har kunnat skötas genom videotjänster som Zoom, medan Skype, Hangouts, Messenger och Jitsi är andra videosamtalsprogram. Gemensamt för plattformarna är funktioner som deltagande med eller utan bild, textchatt samt möjligheter att tysta sin egen mikrofon[6] eller dela sin skärm (för presentation och instruktion).

Se ävenRedigera

KällhänvisningarRedigera

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 september 2010. https://web.archive.org/web/20100918123557/http://www.telia.se/privat/om-telia/miljo/?sl=privat_om-telia_miljo. Läst 28 oktober 2012. 
  2. ^ http://www.ratsit.se/ReportCompanySmall.aspx?ID=5564696358
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120723003804/http://www.telepresenceworld.com/. Läst 28 oktober 2012. 
  4. ^ http://www.telepresence.com/index-main.html
  5. ^ "Gruppvideo blir gratis i Skype". Telekomidag.se. Läst 27 februari 2015.
  6. ^ ”Stänga av eller slå på mikrofonen för Skype för företag-möte eller -samtal”. support.microsoft.com. https://support.microsoft.com/sv-se/office/stänga-av-eller-slå-på-mikrofonen-för-skype-för-företag-möte-eller-samtal-47399948-db7f-4ee5-8e61-53a94bb97704. Läst 20 september 2020.