Albansk-venetianska kriget var ett krig 1447-1448 mellan den av Skanderbeg ledda albanska gerillaarmén och en koalition av venetianska och osmanska trupper.[1]
Albansk-venetianska kriget | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Floderna Drini och Bojana i Shkodër sett från slotet Rozafa, tidigare venetiansk fästning. | |||||||||
| |||||||||
Stridande | |||||||||
Lezheligan | Republiken Venedig
| ||||||||
Befälhavare och ledare | |||||||||
Skanderbeg Vrana Konti Hamza Kastrioti |
Daniel Iurichi Andrea Venier Mustafa Pascha (tillfångatagen) | ||||||||
Styrka | |||||||||
14 000 koncentrerade mot venetianarna under Skanderbeg
6 000 stred mot turkarna, 3 000–4 000 av dem grupperades på förhand i Dibra under Vrana Konti att avvakta ett eventuellt osmanskt angrepp. |
15 000 venetianska soldater och lokala legosoldater stationerad i området Shkodër; ett litet antal soldater stationerade i Durrës och Lezha.
15 000 osmanska soldater skickades till Dibra |
Referenser
redigera- ^ Fine, John Van Antwerp (1994), The Late Medieval Balkans: A Critical Survey from the Late Twelfth Century to the Ottoman Conquest, University of Michigan Press, ISBN 978-0-472-08260-5