Stor mjölbagge

Stor mjölbagge eller vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor) är en art i underfamiljen mjölbaggar. Skalbaggens larver är skadedjur på grödor och spannmål men används även för att mata husdjur. Larven kallas vanligen mjölmask.

Stor mjölbagge
Tenebrio molitor
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Skalbaggar Coleoptera
Familj	Svartbaggar Tenebrionidae
Underfamilj	Mjölbaggar
Släkte	Tenebrio
Art	Stor mjölbagge T. molitor
Vetenskapligt namn
§ Tenebrio molitor
Auktor	Linnaeus, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kännetecken

Den full utvecklade baggen (imago) har en långsträckt kroppsform och blir 10 till 18 mm lång. Färgen är kort efter kläckningen ljusbrun och blir sedan mörkare, över rödbrun till svart. Täckvingarna är något böjda och har längsgående rännor. Kroppens undersida, extremiteterna och antennerna har en rödbrun färg.

Utbredning

Arten har en världsvid utbredning och är en av de vanligaste kulturföljarna. I naturen lever de vuxna individerna liksom larverna i mulm och fågelbon. I människans omgivning lever baggen i mjöl eller andra spannmål. Den vistas främst i mörka och varma rum.

Levnadssätt

Imagon är aktiv på natten och livnär sig på grödor och andra ämnen som innehåller stärkelse. Ibland äter de andra insekter eller till och med sina egna larver. Under dagen vilar de oftast gömda, till exempel i håligheter i möbler. De vuxna individerna kan flyga men gör det sällan. Larverna äter liksom imagon ämnen med stärkelse men de är något mer kannibaliska.

Fortplantning

Honor lägger under hela sitt liv som varar i tre till fyra månader 100 till 150 ägg. Äggen lämnas glest fördelade eller i små grupper. De ovala och klibbiga äggen har en längd på 1,5 mm. Vanligen klistras stoft fast på äggen som ger bättre kamouflage. Larverna är i början vita och cirka 2 mm långa. Trots sin maskliknande form rör sig larverna från början på sex extremiteter. Kroppsfärgen ändras med tiden till gulbrun men vid varje hudömsning blir de åter mera vitaktiga. Efter två till tre veckor vid en kroppslängd på cirka 40 mm är de redo för förpuppning.

• 
  Mjölmask, före och efter hudömsningen
• 
  Mjölmaskar bland kli
• 
  Puppa och "nyfödd" imago

Föda för husdjur

Larver av stor mjölbagge används ofta som föda för burfåglar och som bete för fiske. Även upphittade utmattade fladdermöss matas av djurskötare vanligen med mjölmask. Masken är dessutom ett proteinstillskott för gnagare som hålls som sällskapsdjur. Larven äts främst levande. Masken används sparsamt även som föda för ödlor och andra terrariedjur.

Mjölmasken kan vara värd för bandmasken Hymenolepis nana.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 18 maj 2011.

Tryckta källor

• Jiři Zahradník, Irmgard Jung, Dieter Jung: Käfer Mittel- und Nordwesteuropas. Parey, Berlin 1985, ISBN 3-490-27118-1.
• Karl G. Lutz (red.), Edmund Reitter: Fauna Germanica. Die Käfer des Deutschen Reiches. Band 3. Lutz, Stuttgart 1911, S. 347.
• Edmund Reitter: Fauna Germanica. Die Käfer des Deutschen Reiches. Directmedia Publishing, Berlin 2006, ISBN 3-89853-534-7 (Kopia av originalet i fem band Stuttgart 1908–1916).

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Stor mjölbagge.
  Bilder & media
• Tenebrio molitor på Fauna Europaea (engelska)