Bertil Håkansson, född 1937 i Sveg, Härjedalen, och uppvuxen i Östersund, död 2014 i Röbäck, Umeå var en svensk arkitekt.[1]
| Bertil Håkansson | |
| Född | 1937 Sveg, Sverige |
|---|---|
| Död | 2014 |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt |
| Redigera Wikidata | |
.JPG)
Efter arkitektstudier på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm fick han 1965–67 anställning hos sin lärare, professor Peter Celsing, och var under denna tid en av vinnarna i tävlingen om ett nytt riksbanks- och kulturhus i Stockholm.[2]
1969 flyttade han till Umeå, i samband med utbyggnaden av universitetsområdet[3]. 1975 gjorde han tillsammans med arkitektkollegan Ragnar Bergeå en ny utbyggnadsplan för universitetsområdet, och har där ritat bland annat Skogshögskolan (1973–78), Universitetshallen (1983)[3], Aula Nordica (1988)[2] och Samverkanshuset vid Umeå universitet.
Ett annat tidigt uppdrag i Umeå var att rita om den runda, nedlagda Konsumbutiken på Västerslätt till en stadsdelskyrka, och resultatet blev Västerslättskyrkan S:t Staffan som invigdes 1977. Därefter har Håkansson ritat ytterligare två kyrkor i Umeå varav den senaste, den åttakantiga Katolska kyrkan (1993), belönades med Föreningen byggnadskultur i Umeå:s arkitekturpris Umespiran – ett pris han fått sammanlagt fyra gånger.[4]
Håkansson var också kontrakterad för att rita Umeå moské, som var planerad att byggas i stadsdelen Ålidhem. Projektet avstannade dock i brist på finansiärer och lades ned 2012.[4]
Verk i urval redigera
- 1973–1978 – Skogshögskolan i Umeå
- 1977 – Västerslättskyrkan S:t Staffan i Umeå
- 1981 – Mariakyrkan i Umeå
- 1988 – Aula Nordica, Umeå universitet
- 1993 – Katolska kyrkan i Umeå
- 1996 – Lärarutbildningshuset, Umeå universitet[5]
- 2002 – Norrlandsoperan[6]
- 2004 – Ombyggnad av Samverkanshuset, Umeå universitet[7]
Referenser redigera
- ^ VK, 2014-05-16: "Bertil Håkansson, Umeå" Läst 27 juni 2014
- ^ [a b] Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1993). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 2, [Gästr–Lantz]. Höganäs: Bra böcker. sid. 122. Libris 1610871. ISBN 91-7133-187-5
- ^ [a b] Brunnström, Lasse (1990). Universitetsarkitektur i Umeå. Kulturbyggnader i Norrland, 0282-664X ; 3. Umeå: Institutionen för konstvetenskap, Univ. sid. 38ff. Libris 1228242
- ^ [a b] Tidningen Spira, 2007-12-07: "Arkitekten Bertil gillar ljus från ovan" Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 27 juni 2014
- ^ Akademiska hus – Campus Umeå: Lärarutbildningshuset Läst 27 juni 2014
- ^ Nummer.se, 2002-03-02: Norrlandsoperans nya lokaler
- ^ ”Arkitekturguide 2001-2013”. Umeå kommun. 2013. Arkiverad från originalet den 28 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200228215714/https://www.umea.se/download/18.16f6133114e3fb408853496f/1439382358514/Arkitekturguide%25202001-2013.pdf. Läst 28 februari 2020.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Bertil Håkansson.
