Trombocytopeni är brist på trombocyter (blodplättar), ett tillstånd som ger ökad blödningsbenägenhet.

Trombocytopeni
Latin: thrombocytopenia
Klassifikation och externa resurser
ICD-10D69.3, D69.4, D69.5, D69.6, D82.0, P61.0, Q87.2, M31.1

Orsaker redigera

Trombocytopeni orsakas av antingen:

ITP redigera

Immunologisk trombocytopen purpura (ITP) är en form av trombocytopeni som orsakas av autoimmun nedbrytning av trombocyter. Akut ITP drabbar mest barn, oftast efter en virusinfektion, och läker ut spontant. Kronisk ITP förekommer hos vuxna och är en livslång sjukdom.[2]

TMA/TTP redigera

En sällsynt och allvarligare form av trombocytopeni är trombotisk mikroangiopati (TMA) eller trombotisk trombocytopen purpura (TTP). Denna ger, förutom ökad blödningsbenägenhet, även hemolys och neurologiska symtom.[2]

Symtom redigera

Måttlig trombocytopeni ger ofta inga symtom. I takt med graden av trombocytopeni ökar symtomen. Svår trombocytopeni kan ge blödningar i hud s.k petechier (utslag eller blåmärken) och slemhinnor (mun, näsa, tarm, urinvägar och livmoder). I sällsynta fall förekommer blödningar i centrala nervsystemet, leder och muskler.[1]

Behandling redigera

Behandling av trombocytopeni innefattar fastställande och behandling av grundorsaken, och i allvarliga fall transfusion av blod.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Trombocytopeni (internmedicin.se)
  2. ^ [a b] Nils Grefberg, Lars Göran Johansson: Medicinboken, Förlaget Hagman AB, Stockholm 1997

Se även redigera