Öppna huvudmenyn

Heinzenberg (rätoromanska: Mantogna) är ett landskap i den schweiziska kantonen Graubünden. Det omfattar vänstra sidan av floden Hinterrheins dalgång mellan den svårforcerade passagen Viamala i söder och gränsen mot Imboden i norr. Huvudort är Thusis.

tyska: Heinzenberg
rätoromanska: Mantogna
 
Thusis, huvudort i såväl Heinzenberg som hela Viamalaregionen
Thusis, huvudort i såväl Heinzenberg som hela Viamalaregionen
Thusis (Kreis) wappen.svg
Vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Wappen Graubünden matt.svg Graubünden
Yta 77,28 km²
Folkmängd 6 099[1] inv (2014-12-31)
Befolkningstäthet auto inv invånare/km²
GeoNames 2660387
Språk tyska

(rätoromanska)

Karte Kreis Thusis 2015.png
Ruinen efter slottet Heinzenberg

HistorikRedigera

Heinzenberg var under medeltiden uppdelat på tre feodala län, Thusis, Heinzenberg och Tschappina. 1424 anslöts de till det då nyligen bildade Grauer Bund, och kom därmed att bli en del av nuvarande Graubünden. Inom förbundet bildade de tre länen var sitt tingslag, (delvis motsvarande ett svenska härad).

1851 indelades kantonen i kretsar, och de tre tingslagen samlades då i en enda krets, benämnd Thusis, ingående i distriktet Heinzenberg, från och med 2000 i distriktet Hinterrhein. 2016 avskaffades kretsarnas politiska funktion, och de kvarstår endast som valkretsar. Samtidigt ersattes distrikten av regioner, och därmed ingår Heinzenberg i regionen Viamala.

Heinzenberg är alltså ett kulturgeografiskt namn på området, som är förankrat i folkmun, medan krets Thusis bara har varit ett administrativt begrepp. Det tyska namnet Heinzenberg är givet efter ett slott med samma namn som uppfördes runt år 1200 och övergavs på 1500-talet.

SpråkRedigera

Språket i området har tidigare varit den utsilvansk rätoromanska. Tschappina blev dock tyskspråkigt på redan på 1300-talet och Thusis på 1500-talet. Under 1800-talet bredde tyskan ut sig i allt fler av de omkringliggande byarna: Vid mitten av 1800-talet var hälften av befolkningen tyskspråkig, vid sekelskiftet 1900 tre fjärdedelar, och vid folkräkningen år 2000 hade endast 4 % rätoromanska som huvudspråk.

ReligionRedigera

Under reformationen antogs den reformerta läran av samtliga församlingar, utom i Cazis, som förblev katolsk.

IndelningRedigera

Kretsen består sedan 2010 av sex kommuner. Fram till dess fanns ytterligare fyra kommuner (Präz, Portein, Sarn och Tartar) som då införlivades med kommunen Cazis.

Vapen Kommun Invånare
(2014-12-31)
Yta
in km²
Kommunkod
  Cazis 2 144 31,18 3661
  Flerden 223 6,09 3662
  Masein 475 4,20 3663
  Thusis 2 994 6,81 3668
  Tschappina 128 24,67 3669
  Urmein 135 4,33 3670


Tidigare indelning i kommuner, uppställda efter de gamla tingslagen:

Heinzenberg
Kommun Befolkning
2014-12-31
Nuvarande kommun
  Flerden 223
  Portein 20 Cazis
  Präz 181 Cazis
  Sarn 150 Cazis
  Urmein 135
Thusis
Kommun Befolkning
2014-12-31
Nuvarande kommun
  Cazis 1 625
  Tartar 168 Cazis
  Thusis 2 994
Tschappina
Kommun Befolkning
2014-12-31
Nuvarande kommun
  Tschappina 128

KällorRedigera