Thorselliaceae är en familj av bakterier som tillhör klassen Gammaproteobacteria.[1] I familjen ingår fyra beskrivna arter tillhörande två släkten Thorsellia och Coetzeea. Bakterierna är Gramnegativa och stavformade, ungefär 1 μm breda och 2 μm långa. De är fakultativa anaerober och rörliga. Thorselliaceae-bakterier har hittats runt om i världen och är associerade med vektormyggor, i huvudsak med vektorer för malaria.
| Thorselliaceae | |
 Thorsellia anophelis | |
| Systematik | |
|---|---|
| Rike | Bakterier |
| Stam | Proteobacteria |
| Klass | Gammaproteobacteria |
| Ordning | ? |
| Familj | Thorselliaceae Kämpfer et al., 2015 |
| Släkte | Thorsellia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Thorsellia | |
| Auktor | Kämpfer et al., 2006 |
| Arter | |
Den första arten som beskrevs var Thorsellia anophelis.[2] Den isolerades från mellantarmen hos malariamyggan Anopheles arabiensis från Kenya.[3] Den här nya bakterien fick sitt namn efter den svenska zoologen Walborg Thorsell, som forskade om myggor och myggmedel under många år. Thorsellia-bakterier har nu hittats i myggarter som är huvudsakliga vektorer för malaria i både Afrika, Asien och Sydamerika. Bakterierna har även hittats i vattnet där malariamyggorna utvecklas som larver. Några av egenskaperna hos Thorsellia tyder på att de är anpassade till myggornas tarmar, de tolererar ett basiskt pH som finns i mygglarver och de växer snabbare i blodkulturer än i buljong utan blod.[4] Thorsellia anophelis har förutom i Anopheles också hittats i myggan Culex tarsalis[5] som är vektor för bland annat sjukdomarna West Nile-feber och hjärninflammation.
För tillfället finns det inte så mycket information om Thorselliaceae i naturen förutom att det har visats i ett par studier att Thorsellia anophelis dominerar bland malariamyggors tarmflora och finns i vatten där malariamygglarverna utvecklas.[4] [6]
Användning redigera
En möjlig användning av Thorselliaceae är i paratransgenes för att förhindra spridningen av malaria. Detta innebär genetisk transformering av bakterierna med gener som producerar effektormolekyler mot malariaparasiter inuti malariamyggornas tarmar.[7] Thorselliaceae kan odlas på laboratorium under normala förhållanden och är besläktad med bakterien Escherichia coli vilket kan tyda på att de molekylära teknikerna som behövs för att modifiera bakterierna kan vara liknande de som redan finns utvecklade för E. coli.
Referenser redigera
- ^ Kämpfer, P; Glaeser, SP; Nilsson, LK; Eberhard, T; Håkansson, S; Guy, L; Roos, S; Busse, HJ; et al. (February 2015). ”Proposal of Thorsellia kenyensis sp. nov. and Thorsellia kandunguensis sp. nov., isolated from larvae of Anopheles arabiensis, as members of the family Thorselliaceae fam. nov.”. International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology 65 (Pt 2): sid. 444-451. PMID 25385997.
- ^ Kämpfer, P; Lindh, JM; Terenius, O; Haghdoost, S; Falsen, E; Busse, HJ; Faye, I (2006). ”Thorsellia anophelis gen. nov., sp. nov., a new member of the Gammaproteobacteria”. International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology 56 (Pt 2): sid. 335-338.
- ^ Lindh, JM; Terenius, O; Faye, I (2005). ”16S rRNA gene-based identification of midgut bacteria from field-caught Anopheles gambiae sensu lato and A. funestus mosquitoes reveals new species related to known insect symbionts”. Applied and Environmental Microbiology 71 (11): sid. 7217-7223.
- ^ [a b] Briones, AM; Shililu, J; Githure, J; Novak, R; Raskin, L (2008). ”Thorsellia anophelis is the dominant bacterium in a Kenyan population of adult Anopheles gambiae mosquitoes”. The ISME Journal 2 (1): sid. 74-82.
- ^ Duguma, D; Rugman-Jones, P; Kaufman, MG; Hall, MW; Neufeld, JD; Stouthamer, R; Walton, WE (2013). ”Bacterial communities associated with culex mosquito larvae and two emergent aquatic plants of bioremediation importance”. PLoS One 15 (8(8)): sid. e72522.
- ^ Wang, Y; Gilbreath, TM III; Kukutla, P; Yan, G; Xu, J (2011). ”Dynamic gut microbiome across life history of the malaria mosquito Anopheles gambiae in Kenya”. PLoS One 6 (9): sid. e24767.
- ^ Wang, S; Jacobs-Lorena, M (2013). ”Genetic approaches to interfere with malaria transmission by vector mosquitoes”. Trends in Biotechnology 31 (3): sid. 185-193. PMID 23395485.