Sysselsättningsgrad eller sysselsättningsandel är andelen sysselsatta i en viss grupp[1], ofta personer i arbetsför ålder i ett land.

Sysselsättningsgrad i Sverige

redigera

Sysselsättningsgraden i Sverige undersöks av Statistiska centralbyrån genom intervjuundersökningar varje månad. Liksom arbetsmarknadsstatistiken i övrig följer den en standard framtagen av ILO[2]. Personer räknas som sysselsatta om de har förvärvsarbetat minst en timme under den undersökta veckan, men det är ovanligt att sysselsatta personer bara har arbetat en timme på en vecka.[3] Som förvärvsarbete räknas arbete i form av anställd eller i eget företag eller oavlönat arbete i anhörigs företag. Även de som är i arbetsmarknadsåtgärd räknas som sysselsatta om den sker i form av lönesubvention till arbetsgivaren. För att mäta sysselsättningsgraden i Sverige inkluderas alla personer mellan 15 och 74 år. Detta underlättar jämförelser med andra länder[4], eftersom det är en internationell definition av arbetsför ålder. Mellan åren 2001 och 2017 har sysselsättningsgraden för dessa personer varierat mellan 63 och 68 procent.[1] År 2016 hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad[5]. Arbetslösheten, som mäts på annat sätt, låg år 2016 på 8,3 procent i snitt inom EU, enligt Eurostat.[6] I Sverige låg 2016 arbetslösheten på 6,9 procent (12:e plats) enligt Eurostat.[6] Lägst hade Tjeckien på 3,8 procent och högst Grekland på 23,4 procent.[7]

Se även

redigera

Källor

redigera

Externa länkar

redigera