Sune Jonsson (Bååt), född 1200-talet, död före 1339, var en svensk lagman och riksråd.
Titlar
| ||
Riddare
| ||
| Tidsperiod | 1315 | |
| Tidsperiod | 1319 | |
| Tidsperiod | 1329 | |
| Tidsperiod | 1337 | |
| Företrädare | Erik Turesson den äldre (Bielke) | |
| Efterträdare | Gustaf Nilsson (Bielke) | |
Militärtjänst
| ||
| Slag/krig | Novgorodernas angrepp på Kexholm och Viborgs slott | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 1200-talet | |
| Död | före 1339 | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Bååt | |
| Sätesgård | Flishult | |
| Barn | Erengisle Sunesson (Bååt) | |
| ||
Han var riddare 1315 och riksråd 1319. Han var fogde på Kalmar slott 1329. Han är omnämnd som lagman i Tiohärads lagsaga 1337.[1] Han var aktiv med sin bror vid återvinnandet av Viborg 1321 och medverkade vid Skånes övergång till Sverige 1332.
Innehade Flishult.
Referenser redigera
- Bååt nr 3 Tab 2 på Adelsvapen
Noter redigera
- ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 325