Betjänte var förr benämning på betjäningen vid ett allmänt verk.
Kronobetjänte utgjordes av länsmän och fjärdingsmän. Fordom hade ordet betjänte en mera vidsträckt bemärkelse. Så till exempel omfattade benämningen kongl. m:ts betjänte samtliga tjänstemännen i ett kollegium, med undantag av president och ledamöter. Ännu i 1686 års kyrkolag och i äldre skolordningar kallas präster, organister och klockare kyrkobetjänte samt akademiernas, gymnasiernas och skolornas lärare akademie-, gymnasie- och skolebetjänte. Stadsbetjänte var personalen vid rådstugan, revisionsbetjänte tjänstemän i ett revisionskontor och adelsbetjänte gårdsfogdar och dylikt på adelsgods.
Senare kom betjänte att användas snävare, om statsanställda av lägre grad än tjänstemän.[1]Inom Statens Järnvägar avskaffades benämningen "betjänte" 1908 och ersattes med "tjänsteman av lägre grad".[2]
Referenser redigera
Noter redigera
Övriga källor redigera
- Betjänte i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)