Den här artikeln handlar om det tidigare Sparreska palatset på Fredsgatan. För andra palats i Stockholm med samma namn, se Sparreska palatset.

Konstakademiens hus[1] (historiskt även Sparreska palatset, Bielkeska huset[2]) är en byggnad eller palats beläget i kvarteret UtternFredsgatan 12 i Stockholm, ursprungligen uppfört 1671 och senast ombyggt 1897. Huset är sedan 1775 hem för Kungliga Akademien för de fria konsterna, och sedan 1994 återfinns här även restaurangen Fredsgatan 12.

Konstakademiens fasader mot Rödbodtorget och Fredsgatan 2006
Konstakademihuset ca 1790, från Långholmen
Del av en större akvarell av Johan Fredrik Martin
Palatset som det såg ut 1846-1893
Teckning av Hilding Nyman

Historik redigera

Här byggdes 1671–1672 mot Jakobsgatan ett palats i klassicistisk stil av dåvarande överståthållaren Axel Carlsson Sparre (1620–1679). I Konstakademins entréhall anger en kalkstenstavla att Nicodemus Tessin den äldre ritade huset. En brand 1693 lade bland annat paradvåningen i aska. Vid den stora Klarabranden 1751 förvandlades palatset till en utbränd ruin, som 1754 köptes av direktören för de kungliga styckgjuterierna Gerhard Meyer den yngre. Huvudbyggnaden sattes nu i stånd. Fastigheten donerades 1775 till Måleri- och bildhuggarakademien, som senare ändrade namn till Konstakademien.

Åren 1842–1846 byggdes palatset om av arkitekten Fredrik Blom för att skapa en monumental boning för Konstakademien. Resultatet av ombyggnaden blev en huvudlänga med två framspringande flyglar som omslöt en planterad trädgård. Formen blev nyantik med en dragning åt nyrenässans.

Under en om- och tillbyggnad 1893–1896 av byggmästaren Gustaf Alfred Johansson efter Erik Lallerstedts ritningar fick akademihuset sin nuvarande renässansform, medan den gamla huvudbyggnaden förvandlades till en länga i komplexets norra del. 1890 års riksdag beviljade 385 000 kr. Byggnaden invigdes den 31 maj 1897 och hade då kostat cirka 700 000 kr.[3] Bland förespråkarna för ombyggnaden återfanns Johan Nordenfalk den yngre och Gunnar Wennerberg, medan konstnärsgruppen Opponenterna arbetade emot projektet.[4]

Sockel, listverk och skulptural utsmyckning är utförd i röd Gotländsk Hoburgskalksten.[5]

Interiör redigera

 
Lejonet och svinet

Vid entrétrappan står två statyer i brons, Lejonet och svinet. Originalgjutformarna i gips infördes av Nicodemus Tessin d.y. från Italien i slutet av 1600-talet. Se även: Slottslejonen och Medici-lejonen.[6]

Bilder redigera

Referenser redigera

  1. ^ För namngivning se diskussionssidan samt Reinius, Gunnar (1965). ”Konstakademiens hus”. Stockholm då och nu. Stockholm: Bonnier. sid. 32-33. Libris 801588. http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=8227&extras=782476%2FID 
  2. ^ Se tex De sköna konsterna i Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien (1885–1886), Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf.
  3. ^ Konstakademien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
  4. ^ Johan Nordenfalk i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 december 2008. https://web.archive.org/web/20081204034356/http://www.restaurering.se/projekt.html. Läst 7 februari 2009. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 november 2013. https://web.archive.org/web/20131124102020/http://kkh.se/index.php/sv/om-kkh/historik/lejonet-a-svinet. Läst 10 februari 2013. 

Litteratur redigera

Externa länkar redigera