Stickling, även sättkvist[1], är en avskuren/-klippt stam-, gren- eller rotdel av en växt, avsedd att stickas ned i jord, eller sättas i vatten, för att slå rot och bilda en ny planta.[2][3] För att öka möjligheten att lyckas med sticklingar i vatten så bör den delen som befinner sig i vattnet ej utsättas för ljus. Sticklingar kan också användas som material då man ympar en annan växt.
- Sommarsticklingar - tas i mitten av sommaren, vanligen från halvt förvedade skott.
- Vintersticklingar - tas under vintern eller tidig vår.
Att låta sticklingar slå rot är en form av vegetativ förökning,[2] vilket innebär att sticklingen är en klon av moderplantan[3]. Vegetativ förökning sker även då en växt skjuter rotskott, som exempelvis kvickrot eller asp, eller när en marknära gren slår rot.
Ordet "stickling" är belagt i svenska språket sedan 1830.[4]
Sticklingstyper
redigera- Skott, eller skottstickling, är den vanligaste typen av stickling. Ett skott är en bit av växtens stam med några blad.[2]
- Bladstickling, till exempel hos saintpaulia, är blad som man utvecklar till en ny planta.[2] Bladsticklingar tas även av begonior och gloxiniaväxter.[5]
- Rotstickling är en bit av växtens rot som används till förökning. Rotsticklingar kan användas både av vedartade växter och örtartade växter.[2]
- Knoppstickling, till exempel hos vinrankor, är när man använder en knopp med en liten del av stammen. Knoppsticklingar tas mest på örtartade växter.[2] Man skär en knopp så att rötter kan bildas i sårytan.[5]
Sticklingar i vatten
redigeraSticklingar som bildat rötter i vatten kan enligt The American Ivy Society ha problem med att suga upp vatten i jord, på grund av att de nybildade rötterna saknar hår för att suga upp vatten i jord. Sticklingen bör därför vänjas vid jord genom att placeras i en blandning av jord och vatten.[6]
Galleri
redigera-
Stickling från Palettblad, efter 14 dagar är rötterna ca 6 cm långa.
_-_Palettblad_-_2023.jpg)
Referenser
redigera- ^ ”stickling | SAOL | svenska.se”. https://svenska.se/saol/?id=2960681&pz=7. Läst 3 juli 2023.
- ^ [a b c d e f] ”stickling - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stickling. Läst 3 juli 2023. [inloggning kan krävas]
- ^ [a b] ”Cutting | plant propagation | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/science/cutting-plant-propagation. Läst 3 juli 2023.
- ^ ”stickling | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=178915&pz=7. Läst 3 juli 2023.
- ^ [a b] ”27-28 (Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni)”. runeberg.org. 2 november 1951. https://runeberg.org/nfft/0026.html. Läst 3 juli 2023.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070520072140/http://www.ivy.org/clon.html. Läst 23 april 2007.