Skolmat
Skolmat är mat, vanligen lunch men ibland också mellanmål, som serveras i en skola. Sådan mat finns i många länder, men Sverige och Finland är unika i det att den fria grundskolematen är lagstadgad[1]. I andra länder tar eleverna ofta med sig matlåda hemifrån som äts i skolan. Runt främst Göteborg och Kiruna kallas skolmatsalen bamba.
I Finland är också studentbespisningen ordnad genom lagstadgade specialarrangemang, där restauranger som deltar får lokaler och utrustning av universitetet, medan staten ger ett bidrag till varje måltid, som skall uppfylla krav vad gäller näringsinnehåll och serveras till fastslaget pris. Andra kunder får inte få del av värdet av dessa subventioner. Olika specialarrangemang för studenternas måltider finns också i många andra länder.
SverigeRedigera
Skolmat förekom i olika former lokalt redan under slutet av 1800-talet. Enskilda skolor, kommuner eller organisationer (till exempel Röda Korset) kunde vara tidiga med att servera skolmat där man så ansåg att det behövdes. Det var dock först i början av 1900-talet som skolmat på allvar började diskuteras som en del av skolans ansvar[2]. I takt med ökad snabb urbanisering och utökning av skolplikten kom lärare och skolläkare i kontakt med många av Sveriges unga. Man började då i högre grad oroa sig för näringsstandarden bland barnen och förslag på att skolorna kunde fylla en viktig roll för barnens utveckling genom att tillhandahålla ett ordentligt mål mat om dagen lades fram. Storstäderna och de norrländska kommunerna/skoldistrikten var tidiga med att tillhandahålla skolmat till eleverna i större skala.
Först under 1930-talet började skolmat diskuteras på allvar i Sverige. Arbetarrörelsens styrka och oron för det minskade antal nyfödda barn bidrog till att fler blev övertygade om att något borde göras. Befolkningskommissionen som leds av Gunnar Myrdal rekommenderar skolmat som en av många åtgärder i den statliga utredningen Betänkande i näringsfrågan (1938:6)[3] som syftar till att minska kostnaden för flerbarnsfamiljer, höja näringsstandarden i befolkningen och indirekt uppmuntra till att fler skaffar barn. Från och med 1938 kan kommunerna/skoldistrikten söka statsbidrag för att anordna skolmat för sina elever. I början av 1940-talet har runt 13 procent av Sveriges grundskoleelever skolmat. Den stora förändringen kommer 1946 då regeringen lägger en proposition om att alla kommuner kommer att få statsbidrag om de bara uppfyller de krav som ställs i kungörelsen (1946:553)[4]. Statsbidragen är utformade så att de flesta kommuner får mer än 50 procent av sina direkta kostnader täckta. Det går också att söka statsbidrag för inventariekostnader i samband med att skolmat introduceras. Villkoren i kungörelsen innebär bland annat att alla elever i grundskolan oavsett behov ska få skolmat gratis.
De följande åren börjar fler och fler kommuner med skolmat. I exempelvis Östergötlands län var dåvarande Kärna kommun tidigt ute med skolmat, vilket började serveras där år 1953. I Linköpings kommun i samma län kom avgiftsfri lunch att servas först år 1962. Det att Kärna kommun var tidigare än grannkommunen Linköping berodde på att kommunalpolitikern Olov Pilemalm, som hade utbildning för barn och ungdomar som hjärtefråga, drev frågan om skolmat i Kärna kommunfullmäktige. I andra delar av landet kom det att dröja ännu längre innan skolmat serverades.[5][6] Mellan åren 1959 och 1969 ansluter sig totalt 265 kommuner till reformen med avgiftsfri skolmat.[7]
Skolmaten idagRedigera
Skolmat förekommer inom förskola, grundskola eller gymnasieskola. Ofta avses bara den mat som serveras i grundskolor när begreppet skolmat används.
Enligt skollagen från 2010 är kommunerna skyldiga att servera avgiftsfri mat till elever på grundskolan (men inte i gymnasieskolan),[8] men några mer specificerade krav än att den ska vara näringsriktig finns inte och kvaliteten på maten kan variera kraftigt mellan olika skolor och kommuner.
För att kunna garantera en hög näringsmässig kvalitet på skolmaten har Livsmedelsverket fått riksdagens uppdrag att till år 2007 ta fram riktlinjer för skolmat.
Stora skolor har som regel egna kök, medan små skolor i allmänhet inte har resurser att själva laga mat. Fryst eller färdiglagad mat transporteras då ut till skolorna, där enbart uppvärmning eller återuppvärmning sker. Även i de "riktiga" skolköken är bruket av halvfabrikat utbrett. En anställd i ett skolkök har den officiella benämningen skolmåltidsbiträde, men går populärt under beteckningen "mattant" eller "bambatant". De brukar använda särskilda arbetskläder, som inkluderar förkläde och kökssnibb.
Skolmaten serveras och äts vanligtvis i en skolmatsal. I Göteborgsområdet och trakten kring Kiruna förekommer "bamba" som benämning på skolmatsalen.[9] Ordets etymologi är inte fastställd; enligt Institutet för språk och folkminnen kan ordet vara en reduktion av ordet barnbespisning.[10]
Fram till 1990-talet serverades i regel bara ett lunchalternativ i skolorna. Därefter blev det vanligare med en alternativ varmrätt och/eller filmjölk med flingor/müsli. Under 2000-talet serverar många skolor alltid minst två rätter, varav minst en vegetarisk rätt. År 2016 hade tre av fyra skolor minst två rätter att välja bland, två av tre skolor serverade minst ett vegetariskt alternativ om dagen och nästan alla skolor hade en salladsbuffé.[11]
Kritik, begränsningar och förslag till förbättringarRedigera
Ibland har skolmaten rykte om sig att vara osmaklig och näringsfattig. En del menar att en orsak är den begränsade budget skolorna har per elev, medan andra talar om att det inte har någon större betydelse och att det går att laga nyttig skolmat som smakar bra utan att maten behöver bli speciellt mycket dyrare.[12] Förslag som presenterats för att höja kvalitén på skolmaten och inställningen till den är att maten tillagas från grunden i skolan, att råvarorna håller hög kvalitet och helst är närproducerade (med hänsyn till exempelvis miljöpåverkan), elevinflytande, engagerad skolmåltidspersonal samt lugn och trygg miljö i skolmatsalen. Detta togs bland annat upp i programmet Matakuten som sändes i TV4 hösten 2008. I programmet framkom att upphandlingar förhindrar kommunens möjligheter till att beställa från olika leverantörer, något som kan begränsa tillgången till råvaror. Upphandlingarna ger möjlighet till beställningar av giftfri och glutenfri mat men medför att det inte kan ställas krav på att maten ska vara lokalt odlad, eftersom det diskriminerar företag som ligger längre bort.[13] Offentliga upphandlingar bygger på EU-direktiv och det är svårt att snabbt få till en förändring.[13] En annan begränsning som uppmärksammades i TV-programmet var att främst mindre skolor inte hade skolkök som var utformade för tillagning av skolmat, utan endast hade uppvärmningsmöjlighet. Personalen nämnde även stress i arbetet som ett problem, något som antogs kunna minskas genom att personalen börjar arbeta tidigare på morgonen. För att öka elevernas inflytande fick eleverna bland annat ge förslag på maträtter och hjälpa till i skolköket.
Exempel på svenska skolmatsmenyerRedigera
| 1956 | |
|---|---|
| Måndag | Risgrynsgröt med mjölk och grovt bröd. |
| Tisdag | Köttbullar, sås, potatis och råsallad. |
| Onsdag | Stekta fiskbullar med potatis. |
| Torsdag | Griljerad fläskkorv med sås och potatis. |
| Fredag | Pölsa. |
| Lördag | Plommonkräm med mjölk och rågbulle med ost. |
| 1966 | |
|---|---|
| Måndag | Blodkorv med lingon och glass till efterrätt. |
| Tisdag | Stekt fläsk med bruna bönor och en halv apelsin. |
| Onsdag | Stekta fiskpanetter med stuvad spenat och potatis. |
| Torsdag | Rotmos med köttkorv och senap. |
| Fredag | Kalvkött med dillsås, potatis och tomat. |
| Lördag | Fruktris med mjölk och frukostfranska. |
| 1974 | |
|---|---|
| Måndag | Köttfärssås med spaghetti, äppeljuice. |
| Tisdag | Grillat kycklinglår med sås, ris, isbergssallat med gurka. |
| Onsdag | Stekt strömmingsflundra med potatismos och rivna morötter. |
| Torsdag | Ärtsoppa med fläsktärningar och senap, grov smörgås och äpple. |
| Fredag | Korv Stroganoff med ris och råkostsallad. |
| 1985 | |
|---|---|
| Måndag | Oxjärpar med sås och potatis, råkost. |
| Tisdag | Chili con carne med ris. |
| Onsdag | Ugnsstekt fisk med mandeltäcke och potatis. |
| Torsdag | Moussaka och pizzasallad. |
| Fredag | Chop suey med ris. |
| 1996 | |
|---|---|
| Måndag | Små potatisbullar, alt. filmjölk. |
| Tisdag | Bakad potatis med tillbehör. |
| Onsdag | Himmelsk köttfärsröra. |
| Torsdag | Fransk dragonfisk. |
| Fredag | Orientalisk köttgryta. |
| 2012 | ||
|---|---|---|
| Måndag | Kyckling Tikka Masala med ris | Smörbönsgryta med ris |
| Tisdag | Stekt sillflundra/sej pannett med potatismos och kall citron- & honungsyoghurt | Spaghetti med quornfärssås |
| Onsdag | Spaghetti och köttfärssås | Broccoli- & fetaostgratäng med kokt potatis |
| Torsdag | Fusilli pasta med skink- & ostsås och röd linssallad | Tomat- & linsgratinerad selleri med kokt potatis |
| Fredag | Potatis- & purjolökssoppa, med fullkornsbröd och leverpastej/linspastej | Bulgur med rostade kikärter och fetaostcreme |
FrankrikeRedigera
I Frankrike får skolmatsavgiften inte överstiga kommunens självkostnad och avgiften skall nedsättas om det krävs på grund av familjens inkomst och storlek. Måltidsingridienserna kostar ungefär € 1,50 per barn och dag. Hela måltidskostnaden är ungefär € 7,00. Föräldrarna betalar olika beroende på inkomst, upp till hela kostnaden. Normalinkomsttagarna (bägge föräldrarna arbetar) betalar hälften.[14]
Exempel på franska skolmatsmenyerRedigera
| Förskola och lågstadium 2013 Fyradagarsvecka |
Förrätt | Huvudrätt | Efterrätt/Ost | Frukt |
|---|---|---|---|---|
| Måndag | Sallad | Grillad pärlhönsklubba med friterade grönsaker | Chokladmousse | Äpple |
| Tisdag | - | Lammcouscous | Getost | Apelsin |
| Torsdag | Paté | Fiskfilé med hollandaisesås och potatis | Yoghurt naturell | Kiwi |
| Fredag | Taboulé | Ostomelett och ratatouille | Fransk ost från Lorraine | Äppelkaka |
| Källa | [15] |
BildgalleriRedigera
BrasilienRedigera
Några barn i skoluniform i Brasilien med lunch.
FinlandRedigera
Ett exempel på skollunch i Finland.
JapanRedigera
Curry och ris är en vanlig skollunch i Japan. Här serveras den med fruktsallad och mjölk.
Skollunch bestående av ris, stekt fläskkött med grönsaker, misosoppa, torkad fisk och mjölk.
En typisk japansk skollunch med tofu.
En skollunch med ris, kyckling, sallad, misosoppa med wakame, mjölk och en citrusfrukt.
En skollunch med bland annat spaghetti och friterad potatis.
En skollunch med ris, fläskkött, ägg, tofu- och sjögrässoppa, citronyoghurt och mjölk.
En skollunch med ris, fisk, morots- och kardborresallad, tufu- och grönsakssoppa samt mjölk.
En skollunch med en risrätt, potatis- och skinksoppa, yoghurt och mjölk.
SydkoreaRedigera
Ett exempel på skollunch i Sydkorea.
USARedigera
En skollunch i USA med hamburgare, ugnsstekt brysselkål, bakade potatisstavar, cantaloupemelon och mjölk.
En skollunch i New York, 2006.
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130301002902/http://www.childrensfoodtrust.org.uk/assets/research-reports/school_food_in18countries.pdf. Läst 9 juni 2013.
- ^ Gullberg, Eva. Det välnärda barnet. https://biblioteket.stockholm.se/titel/103237. Läst 2 maj 2015
- ^ ”Betänkande i näringsfrågan avgivet av Befolkningskommissionen”. weburn.kb.se. 1938. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328215037/http://weburn.kb.se/metadata/799/SOU_1378799.htm. Läst 2 maj 2015.
- ^ Ebba Virgin. ”LIBRIS - Skolmåltider - förr och nu /”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/453912?vw=full. Läst 2 maj 2015.
- ^ Ohlsén, Marie; Hans Nilsson (2012). Malmslätt - rätt och slätt. sid. 90-91. ISBN 9789198075502
- ^ Pilemalm, Anders (2020). Våra dagars upphov. Åtvidaberg: Tryck & Media. sid. 88, 108-109. ISBN 978-91-986147-0-1
- ^ Lundborg, Petter; Rooth, Dan-Olof & Alex-Petersen, Jesper (11 maj 2021). ”Long-Term Effects of Childhood Nutrition: Evidence from a School Lunch Reform”. The Review of Economic Studies: sid. 3.
- ^ ”Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2021:452 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800. Läst 13 juli 2021. ”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.”
- ^ ”Lingvistbloggen (med dialektkarta)”. Avdelningen för allmän språkvetenskap inom Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 27 juni 2011. Arkiverad från originalet den 27 april 2015. https://web.archive.org/web/20150427143336/http://lingvistbloggen.ling.su.se/?p=1085#. Läst 1 november 2011.
- ^ Institutet för språk och folkminnen (1 september 2016). ”Bamba”. Arkiverad från originalet den 9 december 2019. https://web.archive.org/web/20191209093845/http://www.isof.se/sprak/dialekter/aktuellt-dialektord/dialektord/2016-09-01-bamba.html. Läst 9 december 2019. ”Ursprunget till ordet bamba är inte helt klart. Förmodligen är det påhittat av bambans mest flitiga besökare, nämligen barnen själva. De flesta brukar också anta att det är en reduktion av ordet barnbespisning.”
- ^ Alvarström, Linn (9 november 2016). ”Skolmaten fyller 70 med gamla godingar - Östra Småland”. Östra Småland. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180829000139/http://www.ostrasmaland.se/kalmar/skolmaten-fyller-70-med-gamla-godingar/. Läst 28 augusti 2018.
- ^ Bergkvist, Pär (13 oktober 2013). ”Bra skolmat handlar inte om pengar”. GP. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131019055820/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2126420-bra-skolmat-handlar-inte-om-pengar. Läst 30 augusti 2014.
- ^ [a b] ”Så går en upphandling av skolmat till”. Hallands Nyheter. 10 februari 2010. Arkiverad från originalet den 8 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130208123311/http://hn.se/nyheter/falkenberg/1.728940-sa-gar-en-upphandling-av-skolmat-till. Läst 30 augusti 2014.
- ^ The Guardian 2005: School meals around the world 2013-11-27.
- ^ Les menus en maternelle et en primaire 2013-11-27
Vidare läsningRedigera
- Berit Halling, Tommy Jacobson, Gerhard Nordlund (1990). Skollunchen: igår, idag, imorgon. Stockholm: LRF, ISBN 91-36-02973-4
- Tidningen: Restaurang och storhushåll, 2003