Bildhuggaren (Sculptor på latin) är en liten och ljussvag stjärnbild bäst synlig från södra halvklotet. Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen.[1]
| Bildhuggaren | |
 | |
| Lista över stjärnor i Bildhuggaren | |
| Latinskt namn | Sculptor |
|---|---|
| Förkortning | Scl |
| Symbologi | Bildhuggare |
| Rektascension | 0 h |
| Deklination | -30° |
| Area | 475 grad² |
| Huvudstjärnor | 4 |
| Bayer/Flamsteedstjärnor | 18 |
| Stjärnor med exoplaneter | 2 |
| Stjärnor med skenbar magnitud < 3 | 0 |
| Stjärnor närmare än 50 ljusår | 0 |
| Ljusaste stjärnan | α Scl (Alfa Sculptoris) (4,31m) |
| Närmaste stjärnan | θ Scl (Theta Sculptoris) (71,1 lå) |
| Messierobjekt | 0 |
| Närliggande stjärnbilder | Vattumannen Södra fisken Tranan Fenix Ugnen Valfisken |
| Synlig vid latituder mellan +48° och −90° Bäst synlig klockan 21:00 under November (New York). | |
Historik redigera
Stjärnbilden konstruerades av Nicolas Louis de Lacaille år 1751–1752 vid sina besök på observatoriet i Kapstaden[2] med planen att fylla ut utrymmet mellan stjärnbilderna Fenix och Valfisken. Ursprungligen kallades stjärnbilden för "l'Atelier du Sculpteur" – Bildhuggarens ateljé – och blev tecknad som ett trebent bord med verktyg.
Stjärnor redigera
.jpg)
Bildhuggarens stjärnor ser ut som en slumpmässig samling av ljussvaga stjärnor utan likhet med någon figur.
- α - Alfa Sculptoris är en blåvit jättestjärna och en SX Arietis-variabel av magnitud 4,30. Den är 1 700 gånger ljusare och drygt fem gånger större än vår sol, men är inte så ljusstark eftersom den ligger på ett avstånd av ca. 670 ljusår från Jorden.
- β - Beta Sculptoris är en blåvit underjätte av magnitud 4,38.
- γ - Gamma Sculptoris är en orange jätte av magnitud 4,41.
- δ - Delta Sculptoris är en trippelstjärna. Huvudstjärnan är en vit stjärna av magnitud 4,59. Närmaste följeslagaren är av magnitud 11. Runt dessa finns den andre följeslagaren som är av magnitud 9,4.
- R Sculptoris är en röd jätte av magnitud 5,72 omgiven av en spiralstruktur.[3]
Djuprymdsobjekt redigera
Det Bildhuggaren saknar i ljusstarka stjärnor eller välkänd form uppväger den med ett par intressanta objekt.
Stjärnhopar redigera
- NGC 288 är en klotformig stjärnhop av magnitud 8,1.
Galaxer redigera
Själva stjärnbilden ligger i nästan helt rät vinkel mot Vintergatans plan och är rik på ljusstarka galaxer:
- Bildhuggargalaxen (NGC 253, Caldwell 65) är en spiralgalax och den största galaxen i stjärnbilden. Magnitud 7,2.
- NGC 55 (Caldwell 72) är en stavgalax av magnitud 7,9.
- NGC 300 (Caldwell 70) är en spiralgalax som ser svagare ut på grund av att dess ljus är utspritt över en större yta. Magnitud 8,1.
- NGC 7793 är en spiralgalax av magnitud 9,1.
Galaxhopar redigera
- Sculptorgruppen är en grupp på 13 galaxer som ligger ca. 6 miljoner ljusår från Vintergatan. Bl.a. ingår Bildhuggargalaxen, NGC 7739 och NGC 247 i Valfisken och NGC 627 i Fenix. Tidigare trodde man att även NGC 55 och NGC 300 tillhörde Sculptorgruppen, men senare avståndsmätningar visar att de ligger i förgrunden.[4]
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sculptor (constellation), 24 december 2008.
- H.F. Ullman (2008). Astronomica, Millennium Hopuse Pty Ltd, Australia. ISBN 978-3-8331-4371-7. Pica Digital Pte Ltd, Singapore.
- ^ http://www.iau.org/public/themes/constellations/
- ^ http://www.ianridpath.com/startales/sculptor.htm
- ^ [a b] ”Surprising Spiral Structure Spotted by ALMA”. ESO Press Release. http://www.eso.org/public/news/eso1239/. Läst 11 oktober 2012.
- ^ I. D. Karachentsev, E. K. Grebel, M. E. Sharina, A. E. Dolphin, D. Geisler, P. Guhathakrta, P. W. Hodge, V. E. Karachentseva, A. Sarajedini, P. Seitzer (2003). "Distances to nearby galaxies in Sculptor". Astronomy and Astrophysics 404 (1)
Externa länkar redigera
