Samuel Nisser, född 1760 i Stenbrohults socken, död 1814 i Västra Vingåkers socken, var en svensk präst. Han var son till grosshandlaren och brukspatronen Conrad Nisser och far till William och Samuel Conrad Nisser.

Nisser blev, efter avslutade studier, huspredikant hos friherrinnan Ulrika von Liewen och prästvigdes i Stockholm 1786. Han blev året därpå pastorsadjunkt i Klara församling, vilket han var i fyra år, till dess att han 1791 utnämndes till legationspredikant i London och pastor vid därvarande svenska församling. Om hans elvaåriga verksamhet där fäller Gustaf Wilhelm Carlson i sina anteckningar rörande svenska kyrkan i London detta omdöme: "Han efterlämnade ett aktadt minne såsom en redbar, oegennyttig och nitisk lärare, som förnämligast genom sin lugna och oberoende karaktär lyckats vidmakthålla ordning och endräkt inom församlingen". År 1802 utnämndes Nisser till kyrkoherde i Västra Vingåkers församling och 1805 till prost. Han mötte en del motstånd under sin verksamhet i Södermanland, vilket påverkade hans hälsa.

KällorRedigera