Hästskräppa (Rumex aquaticus) är en växtart i familjen slideväxter. Den blir upp till 2 meter hög och har mycket stora blad. Den har 6 kalkblad. Ståndarna är 6 till antalet. Blommorna är vindblommor, vilkas pollen skakas ut av vinden till följd av blomskaftets finhet och böjlighet.
| Hästskräppa | |
 Dikesskräppa | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
| Familj | Slideväxter Polygonaceae |
| Släkte | Skräppor Rumex |
| Art | Hästskräppa R. aquaticus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rumex aquaticus | |
| Auktor | L. 1753 |
Hästskräppans tjocka rot liknar rabarberroten genom sin gula färg och beska smak. Den användes förr i husmedicinen, för sina starkt adstringerande och sårläkande egenskaper.
Den är vanlig i nästan hela Norden och även i ett vidare område i norra och centrala Europa och österut bort till Japan i Asien.[1] Den växer vid vatten (till exempel sjöar, åar eller kärr) där jorden är fuktig och näringsrik och där den inte skuggas av andra växter.
Synonym redigera
Rumex hippolapathum var. palustris Fr. 1828. Det är denna synonym, som ger kopplingen till förleden häst- i de svenska namnen. Det grekiska ordet ύππος — (h)ippos betyder just häst.)
Alternativa namn redigera
Källor redigera
- ^ Rumex aquaticus Arkiverad 8 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine. på GBIF.
- ^ [a b c] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 725, 800, Gleerups, Lund 1867/Malmö 1962
Externa länkar redigera
- Den virtuella floran
- Hästskräppa i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Hästskräppa.
