Wikipedia

Förstärkt regional insatsstyrka

Artikel Diskussion
(Omdirigerad från Piketen)

Förstärkt regional insatsstyrka, är en svensk polisiär heltidsinsatsstyrka som fram till år 2015 nationellt benämndes vid namnet Piketen. Piketen formades till en insatsstyrka redan år 1979. Sektionerna bytte nationellt officiellt namn till ”Förstärkt Regional Insatsstyrka” vid polisens omorganisation 2015.[1]

Förstärkt regional insatsstyrka
(Stockholm/Väst/Syd)
Emblème du Förstärkt regional insatsstyrka (Piketen).svg
Information
Datum1979–nutid
(omorganiserad 2015)
LandSverige Sverige
LojalitetPolismyndigheten
TypPolisiär insatsstyrka
RollGripande av farlig person
Gisslanfritagning
Bevissäkring
Terrorbekämpning
Spaning i svårtillgängliga miljöer
Eskorter
FöregångarePiketen
StorlekCirka 200
FörläggningsortStockholm, Göteborg, Malmö
SmeknamnPiketen
Utbildningstecken för Förstärkt Regional Insatsstyrka/Piketen

FRI Stockholm benämns dock fortfarande som ”Piketen” officiellt regionalt. Detta underlättar särskiljandet mellan den Stockholmsbaserade Nationella Insatsstyrkan och den Förstärkta Insatsstyrkan.

FRI-sektioner finns i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, och benämns nationellt officiellt som Förstärkt Regional Insatsstyrka Stockholm- Väst- och Syd. Därutöver finns insatsstyrkor med generell förmåga i samtliga svenska polisregioner, dessa benämns som Regionala Insatsstyrkor. De generella insatsstyrkorna är inte certifierade att bära FRI:s utbildningstecken.

Utbildningstecknet med lagerkransen, svärdet och vingarna är unikt för de förstärkta sektionerna i Stockholm, Väst och Syd. Tecknet består av en lagerkrans, ett par vingar och en dolk med spetsen uppåt, och är detsamma som bars före omorganisationen. Lagerkransen är symbolen för utbildning, dolken står för spetskompetens och vingarna för styrkans förmåga att ha ett helhetsperspektiv i varje given taktisk situation.[2]

HistoriaRedigera

Insatsstyrkorna i Stockholm, Väst och Syd har sin bakgrund i bland annat Norrmalmstorgsdramat 1973 och den terrorhändelse som utspelade sig på västtyska ambassaden i Stockholm 1975 (Ambassadockupationen i Stockholm 1975). Polisen saknade vid dessa tillfällen personal med rätt utbildning och utrustning för att hantera liknande händelser.[3] Den dåvarande piketen var en förstärkt ordningsresurs som ingick i varje turlag och hade vid sidan av det beredskapsuppgiften att kunna agera mot terrorism eller andra allvarliga händelser.[4] Till skillnad från idag färdades piketpolisen i regel i målade polisbussar. Med tiden kom dock piketenheterna att utvecklas till renodlade insatsstyrkor.

I samband med omorganisationen av polismyndigheten 2015 bildades det nationella insatskonceptet i vilket nationell-, förstärkt regional- och regional insatsstyrka idag ingår.[5] Det nationella insatskonceptet innebär att alla regioner snabbt ska kunna sätta in insatsgrupper, oavsett var behovet uppstår. Resursen är indelad i tre nivåer:[6]

  • Nationell förmåga (Nationella insatsstyrkan, hela Sveriges resurs)
  • Förstärkt regional förmåga (Polisregion Väst, Syd och Stockholm. Sektionerna tas även i anspråk utanför respektive regiongräns i särskilda fall)
  • Generell regional förmåga (Polisregion Nord, Bergslagen, Mitt och Öst)

Tanken är att samtliga nivåer ska ha grundläggande likartade arbetssätt och rutiner för att vid behov kunna samverka.

I och med att regionalt behov, befolkningsmängd, underlag för resurs och ekonomi avgör vilken kapacitetsnivå som behövs i respektive region, så finns idag endast förstärkt förmåga i storstäderna. I dagsläget är det beslutat att behov/förutsättning för förstärkt förmåga endast finns i Sveriges tre största städer. Vissa av de mindre regionerna (sett till yta och/eller befolkningsmängd) använder även sina insatsstyrkor till andra polisiära uppgifter än renodlat insatspolisiära. Den generella förmågan använder ca 15% av sin arbetstid till träning för insatsuppdraget.

Generell nivå benämns efter polisregionens geografiska plats och kallas därför regional insatsstyrka Öst, Mitt, Bergslagen och Nord. De generella insatsstyrkorna är till skillnad från de förstärkta regionala sektionerna inte samgrupperade på en ort utan utspridda i insatsgrupper i en handfull polisområden i sina respektive regioner. I dagsläget är endast de förstärkta styrkorna samt region Mitt (sedan 2022) sammansatta som sektioner.

Arbetsuppgifter och utbildningRedigera

FRI:s huvudsakliga arbetsuppgifter är ingripande i särskilt komplicerade- och farliga situationer. Sektionerna har insatsledningsförmåga, förhandlingsresurs och insatskapacitet. De bedriver bland annat problemorienterat och underrättelsestyrt arbete gentemot grov kriminalitet. Det förekommer att sektionerna utför eskorter med hög hotbild samt räddningstjänstsuppdrag. Insatsstyrkorna är flexibla i sitt uppträdande och dess metoder utvecklas kontinuerligt. Sektionerna anpassar sig efter vad uppdraget och uppdragsgivaren kräver. Insatsoperatörerna arbetar civilt och i uniform beroende på uppdrag.[3]

Piketen liknade från början en förstärkt ordningsgrupp vilken, utöver dess huvuduppgifter, togs i anspråk vid brott där dess specialistkompetens inte krävdes. Sektionerna har dock sedan länge frångått detta för att kunna renodla verksamheten och dess spetskompetenser.[7]

FRI avsätter minst 30 procent av sin arbetstid till övning och träning[8]. Detta krävs med anledning av uppdragen de hanterar. Utbildningen är till stor del inriktad mot ingripande i farliga situationer. Exempel på övning är scenarion med en eller flera beväpnade gärningsmän i terräng, byggnad, bostad, markfordon eller på båt. Dessa uppdrag kräver mycket taktisk träning och förberedelse.

Farliga situationer löses företrädesvis, om det är taktiskt lämpligt, genom förhandlare.[3][9][10]

Ett litet antal operatörer från varje sektion har på eget initiativ tjänstgjort i EULEX Kosovo Intervention group.[11]

UttagningRedigera

För att vara behörig sökande till FRI krävs att man är utbildad svensk polis. Det är fördelaktigt att ha en tids väl vitsordad tjänstgöring som polis bakom sig, men undantag kan göras om den sökande har annan värdefull erfarenhet såsom förkunskaper inom sjukvård, forcering etc. Efter ansökan genomgår de sökande ett flertal olika tester och de som godkänns kallas till grundutbildning.[3][10]

I uttagningsskedet inför grundutbildningen till FRI måste man genomgå ett antal tester och intervjuer. Testerna har både fysiska och psykologiska delmoment. Den sista delen av uttagningen är ett arbetsprov, ibland benämnt hell week, dit de bäst lämpade sökande kallas. Under arbetsprovet testas de sökande hårt fysiskt, mentalt och taktiskt för att få fram de med bäst prognos för att kunna genomgå en grundutbildning med godkänt resultat. De sökande matchas genom hela rekryteringsprocessen mot en kravprofil som även färdigutbildad personal vid sektionerna måste upprätthålla. De som godkänns vid arbetsprovet kallas till en 20 veckor lång grundutbildning där fortsatt prövning av de uttagna fortgår fram till examen. Efter godkänd utbildning får den antagne bära FRI:s utbildningstecken och kan påbörja en tjänst som insatsoperatör.[12] Antagningsförfarandet för de regionala generella insatsstyrkorna skiljer sig genom en mindre omfattande rekryteringsprocess och kortare utbildningstid. Den nationella insatsstyrkan (NI) har en rekryteringsprocess liknade förstärkt insatsstyrka. NI har dock en omfattande och specialiserad utbildningsinriktning kopplad till deras huvudsakliga uppdrag.

Utbildningstecknet för ”piketenheterna” får bäras av personal som grundutbildats vid de förstärkta sektionerna i Stockholm, Väst och Syd.

Samtliga insatspoliser vid FRI genomför årligen ett antal olika kompetensprov. Insatspoliser som är godkända för insatsuppdrag benämns inom organisationen som "insatsoperatörer".[13]

I dagsläget (2023) finns inga kvinnliga insatsoperatörer i region Stockholm, Väst och Syd. Sektionerna välkomnar kvinnliga sökande.[13][10][14]

För ca 10år sedan skildrade svenska TV3:s dokumentär Efterlyst Special: Piketen från 2013 delar av antagningen, utbildningen samt arbetet som piketpolis.[12]

Särskilda förmågorRedigera

De förstärkta regionala insatsstyrkorna har egna specialutbildade förhandlare, fordonsförare, vapeninstruktörer, sjukvårdare, höghöjdsspecialister (VHF), observation- och säkringspecialister (OSG), forcerare (MOE) och närkampsinstruktörer med mera.[3][2]

Varje enskild insatsoperatör har grundläggande utbildning i samtliga olika specialförmågor. De utbildas även i bland annat civil spaningsteknik, insatsteknik i CBRNE-situationer (kemiska, biologiska, radiologiska/nukleära och explosiva stridsmedel) och taktisk sjukvård (TCCC).[15][3][9]

Insatsstyrkorna har utbildning och förmåga att verka i stadsmiljö, terräng och maritim miljö, det sistnämnda i samverkan med Sjöpolisen och/eller Kustbevakningen.[9] Man kan även nyttja exempelvis helikopter för transporter, antingen via Polisflyget eller med stöd från Försvarsmakten.[16]

Beväpning och utrustningRedigera

Sektionernas operatörer är utrustande med polisens ordinarie tjänstevapen Sig Sauer. Man är även utrustad med kulsprutepistolen MP5 samt andra förstärkningsvapen såsom hagelgevär och automatkarbiner i form av LWRC M6 IC, en amerikansk automatkarbin av AR15-modell i 5.56, samt LWRC REPR II, en motsvarande automatkarbin av AR10 modell i 7.62 för skarpskyttebruk.[17][10][18] Utöver det har man även särskild taktisk utrustning samt skyddsutrustning i form av till exempel bildförstärkare, inbrytningsverktyg, uniformer, plattbärare/västar och hjälmar som skiljer sig från den ordinarie polisen eller är unikt för polisens insatsenheter.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ http://www.svd.se/insatsstyrkans-huvuduppgift-bekampa-terrorism
  2. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924025847/http://www.hd.se/mer/2013/05/04/en-vanlig-dag-pa-jobbet/. Läst 28 augusti 2014. 
  3. ^ [a b c d e f] ”Piketen - Om Polisen - polisen.se”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150205030344/https://polisen.se/Om-polisen/Specialkompetenser/Piketen/. Läst 13 april 2015. 
  4. ^ ”Sveriges Radios Webbspelare”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/embed?url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2024&artikel=5275890. Läst 17 december 2018. 
  5. ^ ”Gränsen mellan piketen och Nationella Insatsstyrkan granskas”. Polistidningen. Arkiverad från originalet den 22 december 2018. https://web.archive.org/web/20181222160943/http://polistidningen.se/2013/06/gransen-mellan-piketen-och-ni-granskas/. Läst 17 december 2018. 
  6. ^ Creator. ”Region Öst övar det nationella insatskonceptet | Polismyndigheten”. polisen.se. https://polisen.se/link/aec54e22f41445a98ab6c5b652133060. Läst 17 december 2018. 
  7. ^ http://sverigesradio.se/embed?url=http%3A%2F%2Fsverigesradio.se%2Fsida%2Fartikel.aspx%3Fprogramid%3D2024%26artikel%3D5275890
  8. ^ ”Insatsstyrkor ska samarbeta mer”. Polistidningen. Arkiverad från originalet den 6 december 2018. https://web.archive.org/web/20181206004612/http://polistidningen.se/2013/10/insatsstyrkor-ska-samarbeta-mer/. Läst 17 december 2018. 
  9. ^ [a b c] ”Realistiskt när piketen övade gisslansituation - Nyhetsarkiv - polisen.se”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150220131806/https://polisen.se/Vastra_Gotaland/Arkiv/Nyhetsarkiv/Vastra-Gotaland/Realistiskt-nar-Piketen-ovade-gisslansituation//. Läst 20 februari 2015. 
  10. ^ [a b c d] ”Piketpolisen övar på skarpt läge”. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419075918/http://norrahalland.se/piketpolisen-ovar-pa-skarpt-lage/. Läst 1 september 2014. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903090036/http://polistidningen.se/2013/09/kansligt-uppdrag-i-kosovo/. Läst 28 augusti 2014. 
  12. ^ [a b] ”Efterlyst Special - Avsnitt 1 - TV3 Play”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009160121/http://www.tv3play.se/program/efterlyst-special/312122. Läst 6 oktober 2014. 
  13. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903085850/http://polistidningen.se/2010/11/piketen-styrka-med-tyngd/. Läst 27 augusti 2014. 
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://web.archive.org/web/20150413001923/http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/brott-och-straff/brottscentralen/article67931.ab/. Läst 12 april 2015. 
  15. ^ ”BILDALBUM: Alltid beredda på det värsta TTELA - Regionalt”. Arkiverad från originalet den 30 april 2020. https://web.archive.org/web/20200430101103/https://www.ttela.se/nyheter/regionalt/bildalbum-alltid-beredda-p%C3%A5-det-v%C3%A4rsta-1.2330558. Läst 30 april 2020. 
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150220142355/http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/13332. Läst 20 februari 2015. 
  17. ^ ”Polisens utrustning - Polishistoria - Polismuseet - www.polismuseet.se”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808091602/http://www.polismuseet.se/Samlingar/Polishistoria/Polisens-utrustning-och-vapen/. Läst 1 september 2014. 
  18. ^ ”Polisen utrustas med nytt vapen från USA”. DN.SE. 23 september 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/polisen-utrustas-med-nytt-vapen-fran-usa/. Läst 17 december 2018. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Förstärkt_regional_insatsstyrka&oldid=51840245"