Öppna huvudmenyn

Förstärkt regional insatsstyrka

(Omdirigerad från Piketen)

Förstärkt regional insatsstyrka, tidigare benämnd Piketen (namnet används fortfarande lokalt officiellt i Stockholm), bildades i sin nuvarande form år 1979. Sektionerna bytte nationellt officiellt namn till ”förstärkt regional insatsstyrka” vid polisens omorganisation 2015.[1]

Förstärkt regional insatsstyrka
(Stockholm/Väst/Syd)
Datum1979–nutid
(omorganiserad 2015)
LandSverige Sverige
LojalitetPolisen (Sverige)
TypPolisiär insatsstyrka
RollGripande av farlig person
Gisslanfritagning
Bevissäkring
Terrorbekämpning
Spaning i svårtillgängliga miljöer
Eskorter
StorlekCirka 200
FöregångarePiketen
FörläggningsortStockholm, Göteborg, Malmö
SmeknamnPiketen
Utbildningstecken för Förstärkt Regional Insatsstyrka/Piketen

Sektionerna finns i Stockholm, Västra Götaland och i Skåne, och benämns Förstärkt Regional Insatsstyrka Stockholm, Väst och Syd. Därutöver finns insatsstyrkor med generell förmåga i samtliga svenska polisregioner, dessa benämns regionala insatsstyrkor och bär inte FRI/Piketens utbildningstecken.

Utbildningstecknet (unikt för de förstärkta sektionerna i Stockholm, Väst och Syd) består av en lagerkrans, ett par vingar och en dolk med spetsen uppåt och är detsamma som bars av de föregående piketenheterna. Lagerkransen är symbolen för utbildning, dolken står för spetskompetens och vingarna för styrkans förmåga att ha ett helhetsperspektiv i varje given taktisk situation.[2]

Innehåll

HistoriaRedigera

Insatsstyrkorna i Stockholm, Väst och Syd har sin bakgrund i bland annat Norrmalmstorgsdramat 1973 och den terrorhändelse som utspelade sig på västtyska ambassaden i Stockholm 1975 (Ambassadockupationen i Stockholm 1975). Polisen saknade vid dessa tillfällen personal med rätt utbildning och utrustning för att hantera liknande händelser.[3] Den dåvarande piketen var en förstärkt ordningsresurs som ingick i varje turlag och hade vid sidan av det beredskapsuppgiften att kunna agera mot terrorism eller andra allvarliga händelser.[4] Till skillnad från idag färdades piketpoliserna i regel i målade polisbussar. Med tiden kom piketenheterna att utvecklas till renodlade insatsstyrkor snarare än förstärkta ordningsresurser.

I samband med omorganisationen av polismyndigheten 2015 bildades det nationella insatskonceptet, i vilket de förstärkta regionala insatsstyrkorna idag ingår.[5] Det nationella insatskoncept innebär att alla regioner snabbt ska kunna sätta in insatsgrupper, oavsett var behovet uppstår. Resursen är indelad i tre nivåer:[6]

  • Nationell förmåga (Nationella insatsstyrkan)
  • Förstärkt regional förmåga (Polisregion Väst, Syd och Stockholm)
  • Generell regional förmåga (Polisregion Nord, Bergslagen, Mitt och Öst)

Tanken är att samtliga tre nivåer ska ha likartade arbetssätt och rutiner för att vid behov kunna arbeta tillsammans. Den generella nivån arbetar inte heltid med insatsverksamhet utan har vanliga polisuppgifter vid sidan om sin specialuppgift. Den generella nivån benämns efter polisregionens geografiska plats och kallas därför regional insatsstyrka Öst, Mitt, Bergslagen och Nord. Dessa enheter är till skillnad från de förstärkta regionala enheterna inte samgrupperade på en ort utan utspridda i insatsgrupper på en handfull orter i sina respektive regioner.

Arbetsuppgifter och utbildningRedigera

Huvuduppgifterna är ingripande i särskilt komplicerade och farliga situationer. Sektionerna har insatsledningsförmåga, förhandlingsresurs och insatskapacitet. Bland annat bedriver sektionerna problemorienterat och underrättelsestyrt arbete gentemot grov kriminalitet. Det förekommer även att sektionerna utför eskorter med hög hotbild samt räddningstjänst. Insatsstyrkorna är flexibel i sitt uppträdande och metoderna utvecklas kontinuerligt. Sektionerna anpassar sig efter vad uppdraget och uppdragsgivaren kräver. Insatsoperatörerna arbetar både civilt och i uniform beroende på vad de har för uppdrag.[3]

Ett litet antal operatörer från varje sektion har på eget initiativ tjänstgjort i EULEX Kosovo Intervention group.[7]

Från början användes piketen också som en förstärkt ordningsgrupp vilken, utöver dess huvuduppgift, togs i anspråk vid brott där deras specialistkompetens inte krävdes. Detta har man dock frångått sedan flera år tillbaka för att kunna renodla verksamheten och spetskompetenser.[8]

Insatsstyrkorna avlägger minst 30 % av sin arbetstid till övning och träning[9] då detta krävs med tanke på de uppdrag de hanterar. Utbildningen är till stor del inriktad mot ingripande i farliga situationer. Exempelvis övas scenarion då en eller flera beväpnade gärningsmän befinner sig i terräng, byggnad, bostad, markfordon eller på båt. Ingripanden som dessa kräver mycket taktisk träning.

Farliga situationer löses företrädesvis, om det är taktiskt lämpligt, genom enheternas egna förhandlare.[3][10][11]

UttagningRedigera

För att vara behörig sökande till någon av sektionerna krävs att man är utbildad svensk polis. Det är fördelaktigt att ha en tids väl vitsordad tjänstgöring som polis bakom sig, men undantag kan göras om den sökande har annan värdefull erfarenhet såsom förkunskaper inom sjukvård, forcering etc. Efter ansökan genomgår de sökande ett flertal olika tester och de som godkänns kallas till grundutbildning.[3][11]

I uttagningsskedet inför grundutbildningen vid insatsstyrkorna måste man genomgå ett antal tester och intervjuer. Testerna har både fysiska och psykologiska delmoment. Den sista delen av uttagningen är ett arbetsprov, ofta benämnt "hell week" dit de bäst lämpade av de sökande kallas. Under arbetsprovet testas de sökande hårt fysiskt, mentalt och taktiskt för att få fram de som har bäst prognos för att kunna genomgå en grundutbildning med godkänt resultat, de sökande mäts genom hela rekryteringsprocessen mot en kravprofil som ställs på samtlig operativ personal vid sektionerna. De som godkänns vid arbetsprovet kallas till den 20 veckor långa grundutbildningen där en fortsatt prövning av de uttagna fortgår fram till examen. Efter godkänd utbildning får polisen bära insatsstyrkans utbildningstecken och kan påbörja sin tjänst som operatör.[12] Antagningsförfarandet till de övriga regionala insatsstyrkorna skiljer sig genom en mindre omfattande rekryteringsprocess och kortare utbildningstid. Den nationella insatsstyrkan har en liknande rekryteringsprocess med en någorlunda annorlunda inriktning kopplad mot deras huvudsakliga uppdrag. Utbildningstecknet för ”piketenheterna” får endast bäras av operatörer som grundutbildats vid sektionerna i Stockholm, Väst och Syd.

Samtliga insatspoliser genomför årligen kompetensprov. Insatspoliser som är godkända för insatsuppdrag benämns inom organisationen som "insatsoperatörer".[13]

I dagsläget (2019) finns inga kvinnliga insatsoperatörer i region Stockholm, Väst och Syd. Sektionerna välkomnar dock kvinnliga sökande.[13][11][14]

Svenska TV3:s dokumentär Efterlyst Special: Piketen från 2013 skildrade delar av antagningen, utbildningen samt arbetet som piketpolis.[12]

Särskilda förmågorRedigera

De förstärkta regionala insatsstyrkorna har egna specialutbildade förhandlare, fordonsförare, vapeninstruktörer, sjukvårdare, höghöjdsspecialister (VHF), observation- och säkringspecialister (OSG), forcerare (MOE) och närkampsinstruktörer med mera.[3][2]

Varje enskild insatsoperatör har grundläggande utbildning i samtliga olika specialförmågor. De utbildas även i bland annat civil spaningsteknik, insatsteknik i CBRNE-situationer (kemiska, biologiska, radiologiska/nukleära och explosiva stridsmedel) och taktisk sjukvård (TCCC).[15][3][10]

Insatsstyrkorna har utbildning och förmåga att verka i stadsmiljö, terräng och maritim miljö, det sistnämnda i samverkan med Sjöpolisen och/eller Kustbevakningen.[10] Man kan även nyttja exempelvis helikopter för transporter, antingen via Polisflyget eller med stöd från Försvarsmakten.[16]

Beväpning och utrustningRedigera

Sektionernas operatörer är utrustande med polisens ordinarie tjänstevapen Sig Sauer. Man är även utrustad med kulsprutepistolen MP5 samt andra förstärkningsvapen såsom hagelgevär och automatkarbiner i form av LWRC M6 IC, en amerikansk automatkarbin av AR15-modell i 5.56, samt LWRC REPR II, en motsvarande automatkarbin av AR10 modell i 7.62 för skarpskyttebruk..[17][11][18] Utöver det har man även särskild taktisk utrustning samt skyddsutrustning i form av till exempel bildförstärkare, inbrytningsverktyg, uniformer, plattbärare/västar och hjälmar som skiljer sig från den ordinarie polisen eller är unikt för polisens insatsenheter.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ http://www.svd.se/insatsstyrkans-huvuduppgift-bekampa-terrorism
  2. ^ [a b] http://hd.se/mer/2013/05/04/en-vanlig-dag-pa-jobbet/
  3. ^ [a b c d e f] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150205030344/https://polisen.se/Om-polisen/Specialkompetenser/Piketen/. Läst 13 april 2015. 
  4. ^ ”Sveriges Radios Webbspelare”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/embed?url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2024&artikel=5275890. Läst 17 december 2018. 
  5. ^ ”Gränsen mellan piketen och Nationella Insatsstyrkan granskas” (på sv-SE). Polistidningen. http://polistidningen.se/2013/06/gransen-mellan-piketen-och-ni-granskas/. Läst 17 december 2018. 
  6. ^ Creator. ”Region Öst övar det nationella insatskonceptet | Polismyndigheten” (på sv). polisen.se. https://polisen.se/link/aec54e22f41445a98ab6c5b652133060. Läst 17 december 2018. 
  7. ^ http://polistidningen.se/2013/09/kansligt-uppdrag-i-kosovo/
  8. ^ http://sverigesradio.se/embed?url=http%3A%2F%2Fsverigesradio.se%2Fsida%2Fartikel.aspx%3Fprogramid%3D2024%26artikel%3D5275890
  9. ^ ”Insatsstyrkor ska samarbeta mer” (på sv-SE). Polistidningen. http://polistidningen.se/2013/10/insatsstyrkor-ska-samarbeta-mer/. Läst 17 december 2018. 
  10. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150220131806/https://polisen.se/Vastra_Gotaland/Arkiv/Nyhetsarkiv/Vastra-Gotaland/Realistiskt-nar-Piketen-ovade-gisslansituation//. Läst 20 februari 2015. 
  11. ^ [a b c d] http://norrahalland.se/piketpolisen-ovar-pa-skarpt-lage/
  12. ^ [a b] http://www.tv3play.se/program/efterlyst-special/312122
  13. ^ [a b] http://polistidningen.se/2010/11/piketen-styrka-med-tyngd/
  14. ^ http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/brott-och-straff/brottscentralen/article67931.ab
  15. ^ http://ttela.se/nyheter/regionalt/1.2683754-bildalbum-alltid-beredda-pa-det-varsta
  16. ^ http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/13332
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808091602/http://www.polismuseet.se/Samlingar/Polishistoria/Polisens-utrustning-och-vapen/. Läst 1 september 2014. 
  18. ^ ”Polisen utrustas med nytt vapen från USA” (på sv). DN.SE. 23 september 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/polisen-utrustas-med-nytt-vapen-fran-usa/. Läst 17 december 2018. 

Externa länkarRedigera