Omnium (från latin omnium "av allt" eller "alltings", genitiv av omnia, "allt") är en typ av mångkamp inom bancykling vilken består av fyra delgrenar som avgörs samma dag. De fyra delgrenarna är i den ordning de genomförs:

Scratch: 10 km (damer 7,5 km till och med 2024).
Tempolopp: 10 km (damer 7,5 km till och med 2024).
Elimineringslopp: Sträckan beror av antalet deltagare och banans längd.
Poänglopp: Herrar 25 km, damer 20 km.

Slutplaceringen i tävlingen avgörs av en poängsumma där poäng erhålls i varje delgren enligt:

  • I de tre första delgrenarna får vinnaren av grenen får 40 poäng, tvåan får 38, trean 36 och så vidare (två poäng mindre per placering) ner till tjugonde plats (2 poäng). Deltagare som inte placerar sig bland de tjugo främsta i en delgren, men fullföljer denna, erhåller en poäng. Om en deltagare tappar två varv på klungan i scratch eller tempolopp utgår denne ur det aktuella loppet (men är kvar i omnium-tävlingen), erhåller sin placeringspoäng men med ett avdrag på 40 poäng (exempel: om en deltagare blir upphunnen av klungan för andra gången och utgår, och det då blir 19 deltagare kvar, det vill säga kommer på tjugonde plats, vilket ger två poäng, blir poängen för denne i loppet -38.)
  • I det avslutande poängloppet erhållna (eller förlorade) poäng.

Högst poängsumma vinner. I det fall två, eller flera, deltagare hamnar på samma slutpoäng avgörs deras inbördes placering av deras placeringar i den sista spurten i poängloppet (det vill säga dettas målgång).

Mellan varje delgren är det, "om möjligt, minst 30 minuter paus".[1]

I det fall att antalet anmälda deltagare överstiger banans kapacitet skall kvalificeringsheat köras i form av poänglopp.[2]

Omnium infördes vid europamästerskapen 2010 (både för herrar och damer). Dessförinnan fanns det två olika omniumtyper vid EM: sprintomnium (infört 1995 för herrar och 2008 för damer) och uthållighetsomnium (infört 1995 för herrar och 1997 för damer). Vid världsmästerskapen har omnium ingått sedan 2007 för herrar och 2009 för damer. Vid Olympiska spel infördes omnium 2012 för både herrar och damer (och ersatte då poänglopp och individuellt förföljelselopp).

Utveckling

redigera

Från 1917 till 1990/1991

redigera
 
Första omnämnandet av ett omnium-lopp. L'Auto 8 maj 1917. Loppet gick fem dagar senare och samma dag kördes även, bland annat, ett lopp mellan dansken Thorvald Ellegaard och fransmannen Marcel Dupuy.

Söndagen den 13 maj 1917 kördes den första mångkampen på velodromen Parc des Princes i Paris. Den kallades "L'Omnium" och arrangerades av sporttidningen L'Auto på initiativ av dess chefredaktör Henri Desgrange som startat det första Tour de France fjorton år tidigare. Det var tre deltagare (en sprinter, en stayercyklist och en landsvägscyklist) som möttes i tre grenar: 1333 m sprint (två varv på den 666,66 m långa banan), ett tiokilometers stayer-lopp (med motorcykelpace) och ett tjugokilometerslopp som hade pace av tandemcykel. Loppet, som vanns av fransmannen Georges Sérès (som blev tvåa, etta och tvåa, vilket gav sammanlagd platssiffra fem), blev en succé.[3]. Fler lopp arrangerades, på allt fler platser, och en fjärde gren tillkom, individuellt förföljelselopp – men formatet varierade och andra grenar, som elimineringslopp och poänglopp, ingick från och till.[4]

Efter andra världskrigets slut organiserades omniumtävlingar som kallades "europamästerskap", men dessa hade ingen officiell status och dessutom var de öppna även för icke-européer. Från 1946 till 1959 hölls fjorton sådana inofficiella EM, sju av dem vanns av Rik van Steenbergen och bland andra deltagare finner man namn som Fausto Coppi, Ferdi Kübler, Louison Bobet och Hugo Koblet. 1959 bildades organisationen Union Européenne des Vélodromes d’hiver och det första "officiella" europamästerskapet (även detta vunnet av van Steenbergen), kallat "europeiska vintermästerskapen" - hiver betyder "vinter" och mästerskapen hölls inomhus (varje vinter, men ibland före, ibland efter, nyår, vilket gjorde att det vissa kalenderår hölls två mästerskap och andra inget). Den störste inom omnium var sedan Patrick Sercu som från 1965 till 1980 vann elva europamästerskapstitlar, ofta genom att slå Eddy Merckx (som dock blev europamästare 1975). 1972 erkändes dessa europamästerskap av UCI och de arrangerades därefter av FICP (Fédération Internationale de Cyclisme Professionnel) till 1990 då Europeiska cykelunionen, UEC, bildades (och europamästerskapen upphörde att arrangeras – det sista mästerskapet hölls i december 1990[5]). Innan dess var tävlingarna fortfarande öppna även för icke-européer (vilket framgår av att, exempelvis, australiern Danny Clark blev europamästare fem gånger från 1978 till 1987).

Från 1995 till 2006

redigera

Uthållighetsgrenarna hade dominerat omnium (poänglopp, elimineringslopp och förföljelselopp var då tävlingarnas "hörnstenar") och 1995 beslutade UCI/UEC att europamästerskapen i omnium skulle återinföras och att det skulle avhållas två olika mästerskap: Ett "sprintomnium", bestående av keirin, eliminerinsgslopp, flygande varv (ett tidslopp med flygande start over ett banvarv) och ett individuellt sprint-lopp, samt ett "uthållighetsomnium", bestende av elimineringslopp, poänglopp, scratch och individuellt förföljelselopp.

Från 2006 till 2010

redigera

Omnium infördes i UCI:s regelverk 2006 och det första världsmästerskapet i omnium för herrar hölls 2007.[6]

Då kördes tävlingen på en dag och bestod av, i ordning:

200 m individuellt tidslopp med flygande start
Scratch 5 km
Individuellt förföljelselopp 3000 m (utan finalomgång)
Poänglopp 15 km med sex spurter
Tidslopp 1000 m

För damer infördes Omnium vid VM 2009.

Slutplaceringen avgjordes av den sammanlagda placeringssiffran för de ingående grenarna. Vinnaren av en delgren fick en poäng, tvåan två etcetera... och den med lägst poängsumma vann.

Indelningen i två olika europamästerskap (sprint och uthållighet) fortsatte dock till och med 2009.

Från 2010 till 2014

redigera

Efter världsmästerskapen 2010 ändrades reglerna och tävlingen fördelades på två dagar med tre grenar varje dag enligt:[7]

Flygande varv (ett varvs tidslopp med flygande start)
Poänglopp (herrar 30 km, damer 20 km, antal spurter beroende på banvarvets längd)
Elimineringslopp
Individuellt förföljelselopp (herrar 4000 m, damer 3000 m)
Scratch (herrar 10 km, damer 7,5 km)
Tidslopp (herrar 1000 m, damer 500 m)

2011 ökades scratch-loppen till 15 km för herrar och 10 km för damer.[8]

Från 2014 till 2016

redigera

Från juni 2014 ändrades den inbördes ordningen mellan grenarna och poängloppet ökades till 40 km för herrar och 25 km för damer. Därtill ändrades poängsystemet för delgrenarna så att, i stället för att räkna placeringssiffror, vinnaren av delgrenen (ej poängloppet) får 40 poäng, tvåan 38 etcetera, till vilken poängloppets poängsumma läggs, och flest ihopsamlade poäng är vinnare.[9]

Scratch (herrar 10 km, damer 7,5 km)
Individuellt förföljelselopp (herrar 4000 m, damer 3000 m)
Elimineringslopp
Tidslopp (herrar 1000 m, damer 500 m)
Flygande varv (ett varvs tidslopp med flygande start)
Poänglopp (herrar 40 km, damer 25 km, antal spurter beroende på banvarvets längd)

Från 2016 till 2024

redigera

Till och med 2016 bestod omnium-tävlingar av sex delgrenar, men detta år ströks de tre korta sprintgrenarna och tempoloppet infördes i deras ställe. Detta för att UCI ville lägga tonvikten inom omnium på uthållighetsgrenarna med masstart för att få en bättre balans mellan de olika typerna av grenar i schemat vid mästerskap (exempelvis kan heat/finaler i sprintgrenar, som bara tar några minuter per lopp, köras i de pauser som uppstår mellan de olika delgrenarna i omnium).[10] Dessutom gick man tillbaka till att köra alla delgrenarna samma dag.

Från 2025

redigera

2024 belsutade UCI att sträckorna i damernas scratch- och tempolopp skall vara desamma som herrana kör (det vill säga 10 km i stället för 7,5 km) från och med 1 januari 2025 (men distansen i poänglopp - herrar 25 km, damer 20 km - förändrades ej).[11]

Olympiska spel

redigera
År Herrar Damer
Guld Silver Brons Guld Silver Brons
2012   Lasse Norman Hansen   Bryan Coquard   Ed Clancy   Laura Trott   Sarah Hammer   Annette Edmondson
2016   Elia Viviani   Mark Cavendish   Lasse Norman Hansen   Laura Trott   Sarah Hammer   Jolien D'Hoore
2020   Matthew Walls   Campbell Stewart   Elia Viviani   Jennifer Valente   Yumi Kajihara   Kirsten Wild
2024   Benjamin Thomas   Iúri Leitão   Fabio Van den Bossche   Jennifer Valente   Daria Pikulik   Ally Wollaston

Världsmästerskap

redigera
 
Alois Kaňkovský blev den förste världsmästaren i omnium.
År Herrar[12] Damer[13]
Guld Silver Brons Guld Silver Brons
2007   Alois Kaňkovský   Walter Pérez   Charles Bradley Huff Ej instiftat
2008   Hayden Godfrey   Leigh Howard   Aljaksandr Lisouski
2009   Leigh Howard   Zachary Bell   Tim Veldt   Josephine Tomic   Tara Whitten   Yvonne Hijgenaar
2010   Ed Clancy   Leigh Howard   Taylor Phinney   Tara Whitten   Elizabeth Armitstead   Leire Olaberria
2011   Michael Freiberg   Shane Archbold   Gijs Van Hoecke   Tara Whitten   Sarah Hammer   Kirsten Wild
2012   Glenn O'Shea   Zachary Bell   Lasse Norman Hansen   Laura Trott   Annette Edmondson   Sarah Hammer
2013   Aaron Gate   Lasse Norman Hansen   Glenn O'Shea   Sarah Hammer   Laura Trott   Annette Edmondson
2014   Thomas Boudat   Tim Veldt   Viktor Manakov   Sarah Hammer   Laura Trott   Annette Edmondson
2015   Fernando Gaviria   Glenn O'Shea   Elia Viviani   Annette Edmondson   Laura Trott   Kirsten Wild
2016   Fernando Gaviria   Roger Kluge   Glenn O'Shea   Laura Trott   Laurie Berthon   Sarah Hammer
2017   Benjamin Thomas   Aaron Gate   Albert Torres   Katie Archibald   Kirsten Wild   Amy Cure
2018   Szymon Sajnok   Jan-Willem van Schip   Simone Consonni   Kirsten Wild   Amalie Dideriksen   Rushlee Buchanan
2019   Campbell Stewart   Benjamin Thomas   Ethan Hayter   Kirsten Wild   Letizia Paternoster   Jennifer Valente
2020   Benjamin Thomas   Jan-Willem van Schip   Matthew Walls   Yumi Kajihara   Letizia Paternoster   Daria Pikulik
2021   Ethan Hayter   Aaron Gate   Elia Viviani   Katie Archibald   Lotte Kopecky   Elisa Balsamo
2022   Ethan Hayter   Benjamin Thomas   Aaron Gate   Jennifer Valente   Maike van der Duin   Maria Martins
2023   Iúri Leitão   Benjamin Thomas   Shunsuke Imamura   Jennifer Valente   Amalie Dideriksen   Lotte Kopecky
2024   Lindsay de Vylder   Simone Consonni   Yanne Dorenbos   Ally Wollaston   Jessica Roberts   Anita Yvonne Stenberg

Europamästerskap[5]

redigera

Sedan 2010

redigera
 
Katie Archibald, fyrfaldig europamästare i omnium (och även dubbel världsmästare). På bilden. som är tagen vid EM 2015 när hon inte deltog i omnium, är det dock en annan disciplin som hon vunnit (individuellt förföljelselopp eller elimineringslopp).
 
Podiet vid herrarnas omnium i EM 2019.
År Herrar Damer
Guld Silver Brons Guld Silver Brons
2010   Roger Kluge   Tim Veldt   Rafał Ratajczyk   Leire Olaberría   Tatstsjana Sjarakova   Malgorzata Wojtyra
2011   Edward Clancy   Bryan Coquard   Elia Viviani   Laura Trott   Tatstsjana Sjarakova   Kirsten Wild
2012   Lucas Liss   Artur Jersjov   Gediminas Bagdonas   Tatstsjana Sjarakova[14]   Aušrinė Trebaitė   Katarzyna Pawłowska
2013   Viktor Manakov   Tim Veldt   Martyn Irvine   Laura Trott   Kirsten Wild   Jolien D'Hoore
2014   Elia Viviani   Jonathan Dibben   Unai Elorriaga Zubiaur   Laura Trott   Jolien D'Hoore   Anna Knauer
2015   Elia Viviani   Lasse Norman Hansen   Jonathan Dibben   Laura Trott   Amalie Dideriksen   Aušrinė Trebaitė
2016   Albert Torres   Gaël Suter   Benjamin Thomas   Katie Archibald   Kirsten Wild   Lotte Kopecky
2017   Albert Torres   Julius Johansen   Benjamin Thomas   Katie Archibald   Kirsten Wild   Elisa Balsamo
2018   Ethan Hayter   Elia Viviani   Casper Von Folsach   Kirsten Wild   Katie Archibald   Letizia Paternoster
2019   Benjamin Thomas   Lasse Norman Hansen   Oliver Wood   Kirsten Wild   Laura Kenny   Tatsiana Sharakova
2020   Matthew Walls   Jawhenij Karaljok   Iúri Leitão   Elisa Balsamo   Laura Kenny   Marija Novolodskaja
2021   Alan Banaszek   Fabio Van den Bossche   Matias Malmberg   Katie Archibald   Victoire Berteau   Rachele Barbieri
2022   Donavan Grondin   Simone Consonni   Sebastián Mora   Rachele Barbieri   Clara Copponi   Daria Pikulik
2023   Benjamin Thomas   Simone Consonni   William Perrett   Katie Archibald   Daria Pikulik   Lotte Kopecky
2024   Ethan Hayter   Niklas Larsen   Fabio Van den Bossche   Anita Stenberg   Neah Evans   Valentine Fortin

Från 1995 till 2009

redigera

Uthållighet

redigera
År Herrar Damer
Guld Silver Brons Guld Silver Brons
1995   Peter Pieters   Franz Stocher   Jérôme Neuville Ej infört
1996   Jérôme Neuville   Guido Fulst   Peter Pieters
1997   Jérôme Neuville   Robert Hayles   Guido Fulst   Antonella Bellutti   Ingrid Haringa   Sally Boyden
1998   Olaf Pollack   Mario Vonhof   Robert Karśnicki   Olga Sljusareva   Leontien Zijlaard-van Moorsel   Svetlana Samochvalova
1999   Robert Karśnicki   Lubor Tesař   Vasyl Jakovlev   Olga Sljusareva   Antonella Bellutti   Debby Mansveld
2001   Franco Marvulli   Alexander Aeschbach   Franz Stocher   Olga Sljusareva   Svetlana Ivakhovenkova   Vera Carrara
2002   Franco Marvulli   Alexander Aeschbach   Roland Garber   Olga Sljusareva   Svetlana Ivakhovenkova   Natalja Karimova
2003   Franco Marvulli   Ljubomyr Polatajko   Angelo Ciccone   Olga Sljusareva   Elena Tchalykh   Iryna Yanovych
2004   Aleksej Markov   Angelo Ciccone   Petr Lazar   Lyudmyla Vypyraylo   Apollinaria Bakova   Eleonora Soldo
2005   Linas Balčiūnas   Tomas Vaitkus   Konstantin Ponomarev   Olga Sljusareva   Lada Kozlíková   Gema Pascual Torrecilla
2006   Jens Mouris   Rafał Ratajczyk   Franco Marvulli   Lada Kozlíková   Julija Arustamova   Carolina Lüthi
2007   Unai Elorriaga   Rafał Ratajczyk   Jens Mouris   Vera Carrara   Gema Pascual Torrecilla   Elke Gebhardt
2008   Wim Stroetinga   Robert Bartko   Elia Viviani   Jelena Tsjalykh   Ellen van Dijk   Anastasija Tjulkova
2009   Rafał Ratajczyk   Robert Bartko   Unai Elorriaga   Jevgenija Romanjuta   Jolien D'Hoore   Monia Baccaille
År Herrar Damer
Guld Silver Brons Guld Silver Brons
1995   Eyk Pokorny   José Manuel Moreno   José Antonio Escuredo Ej infört
1996   Ainārs Ķiksis   Pavel Buráň   Laurent Gané
1997   Eyk Pokorny   Jens Fiedler   Ainārs Ķiksis
1998   Viesturs Bērziņš   Ainārs Ķiksis   Pavel Buráň
1999   John Giletto   Pavel Buráň   Roberto Chiappa
2001   Pavel Buráň   Ainārs Ķiksis   Viesturs Bērziņš
2002   Ainārs Ķiksis   Pavel Buráň   Viesturs Bērziņš
2003   Ainārs Ķiksis   Ivan Vrba   Pavel Buráň
2004   Damian Zieliński   Grzegorz Krejner   Pavel Buráň
2005   Marco Jäger   Teun Mulder   Sergej Ruban
2006   Tim Veldt   Damian Zieliński   Kasper Lindholm Jessen
2007   Teun Mulder   François Pervis   Arnaud Tournant
2008   Theo Bos   Tim Veldt   François Pervis   Yvonne Hijgenaar   Elise van Hage   Helena Casas Roige
2009   Denis Špička   François Pervis   Andriy Vynokurov   Simona Krupeckaitė   Olga Streltsova   Viktoria Baranova

Para-omnium

redigera

Para-omnium är en tävlingsform inom paracykel som infördes av UCI den 1 januari 2020. Den består av fyra delgrenar:[15]

200 m med flygande start
Tidslopp 1000 m (herrar) eller 500 m (damer)
Individuellt förföljelselopp (C4 och C5 herrar 4000 m, C1, C2 och C3 herrar samt C1 till C5 damer 3000 m)
Scratch (herrar 15 km, damer 10 km)

Vinnaren i varje delgren får 40 poäng, tvåan 38, trean 36, etcetera (två poäng mindre per placering), ner till tjugonde plats som ger två poäng. Placeringar från 21 och neråt ger en poäng. Högst poängsumma vinner och i händelse av att två eller flera deltagare hamnar på samma poäng avgör placeringen i scratchloppet deras inbördes placeringar.

Bortsett från flygande 200 m räknas loppen i de ingående delgrenarna även som egna grenar (det vill säga att de tävlande i omnium är integereade i dessa lopp}, men bara deltagarna som ingår i omniumtävlingen får omniumpoäng.

Para-omnium körs bara för klasserna C1 till C5 – det vill säga personer som kan hantera en "normal" tvåhjulig cykel för en person (alltså inte för trehjulingar, klasserna T1-T2, eller handcyklar klasserna H1-H5, och ej heller för synskadade med en seende medhjälpare på en tandemcykel, klass B).

Referenser

redigera
  1. ^ 3.2.248 "Whenever possible, there shall be an interval of at least 30 minutes between two events."
  2. ^ Kapaciteten avgörs av banans längd. Se "UCI Cycling Regulations, Part III, Track Races (2024.07.31)", sid. 4.
  3. ^ Se förstasidan på L'Auto den 8 maj 1917, där tävlingen annonseras, 13 maj, tävlingsdagen, och resultaten dagen efter loppet.
  4. ^ Se även Nordisk familjeboks sportlexikon del 2 (1939), spalt 453 som skriver "En (...) på kontinenten mycket populär tävlingsform är omnium".
  5. ^ [a b] UEC European Track Championships Elite på SportRecords.
  6. ^ UCI Cycling Regulations, Part III, Track Races (2007), Chapter II, § 16 Omnium, sid. 39.
  7. ^ UCI Cycling Regulations, Part III, Track Races (2010), Chapter II, § 16 Omnium, sid. 44-45.
  8. ^ UCI Cycling Regulations, Part III, Track Races (2011), Chapter II, § 16 Omnium, sid. 45-46 och § 11 Scratch sid. 36.
  9. ^ UCI Cycling Regulations, Amendments to Regulation with Effect on 20.06.2014, Chapter II, § 16 Omnium, sid. 3-5.
  10. ^ UCI Management Committee agrees key changes to the regulations of three cycling disciplines på UCI, 13 oktober 2016.
  11. ^ UCI Regulations amendments applying on 01.01.25, Part III Track Races, § 16 Omnium, sid. 2.
  12. ^ World Championships - Omnium, Men på CycleBase.
  13. ^ World Championships - Omnium, Women på CycleBase.
  14. ^ Diskvalificerad på grund av doping. Se Tatsiana Sharakova på CycleBase.
  15. ^ UCI Cycling Regulations, Part XVI, Para-Cycling (2023.08.01), Chapter VIII Track Races, § 6 Para Omnium, sid. 55-56.

Externa länkar

redigera