Öppna huvudmenyn

Mikhail Eisenstein eller Mihail Osipovich Eisenstein (ryska: Михаил Осипович Эйзенштейн, lettiska: Mihails Eizenšteins), född 17 september 1867 i Sankt Petersburg i dåvarande ryska kejsardömet, död 2 juli 1921 i Berlin i Tyskland, var en civilingenjör och arkitekt, som arbetade i Riga, då en stad i det ryska kejsardömet. Han var aktiv som arkitekt i Riga under en tid av en stark ekonomisk tillväxt, som sammanföll med en blomstringsperiod för jugendstilen i arkitektur. Riga är känd som staden med den högsta koncentrationen jugendbyggnader av hög kvalitet i hela världen.[2] Cirka 20 av dem är skapade av Mikhail Eisenstein[3]. Många av dem ligger i en klunga vid Alberta iela, tillsammans med beaktansvärda byggnader av bland andra Konstantīns Pēkšēns och Eižens Laube.

Mikhail Eisenstein
Михаил Осипович Эйзенштейн
Mihails Eizenšteins
Mikhail-einsenstein-0713-01 crop.jpg
Mikhail Eisenstein
Personfakta
NationalitetRyssland Rysk
Född17 september 1867
Sankt Petersburg, Kejsardömet Ryssland
FödelseplatsBila Tserkva[1]
Död2 juli 1921 (53 år)
Berlin, Tyskland
DödsplatsBerlin[1]
Alma materSankt Petersburgs statliga tekniska universitet
Arbeten
Betydande byggnaderExempel på byggnader i Riga, Lettland
Alberta iela 8, 1903
Elizabetes iela 10b, 1903
Alberta iela 4, 1904
Alberta iela 13, 1904
Strelnieku iela 4, 1905
Alberta iela 2a, 1906
Betydande stilarJugend
Mikhail Eisenstein med sin fru och sin son, Sergej Eisenstein, 1900.

Mikhail Eisenstein har genom sitt skapande bidragit till att Rigas historiska centrum ingår i Unescos världsarvslista. Det första av Världsarvscentrets motiv är:

The medieval and later-period urban planning structure of the Historic Centre of Riga, as well as the quantity and quality of Art Nouveau architecture, which is unparalleled anywhere in the world, and the 19th century wooden architecture make it of Outstanding Universal Value. The Historic Centre of Riga has the finest concentration of Art Nouveau architecture in the world.
– UNESCO World Heritage Centre[4]

Det finns nästan ingen dokumentation över Mikhail Eisenstein och hans liv, och därför finns det endast fragmentariska beskrivningar av hans konstnärliga utveckling. Han är mest berömd för sina byggnader på eller invid Albertagatan, ritade mellan åren 1901 och 1906.[5][3]

Han var gift med Yulia Konetskaya och hade en son, Sergej Eisenstein, som senare blev en berömd rysk filmregissör.

Innehåll

BiografiRedigera

 
Minnesplakett på Alberta iela 4

Mikhail Eisenstein föddes i Sankt Petersburg i en familj av tysk-judiskt påbrå. Han tillhörde från 1897 den rysk-ortodoxa kyrkan och var enligt sin son "en hängiven anhängare och beundrare av den ryska, byråkratiska klassen".[6] Han studerade i Sankt Petersburg och tog civilingenjörsexamen 1893. Snart därefter flyttade han till Riga, då en del av det ryska kejsardömet. Han bodde i Riga fram till 1917. Han anställdes 1895 på vägtrafikavdelningen vid en regional myndighet i Livland och utnämndes 1900 till avdelningschef. Hans arbete bidrog till rationaliseringar inom underhåll och styrning av infrastrukturen i regionen.

Han erhöll flera priser och utmärkelser för sitt arbete som tjänsteman, bland annat Sankt Annas orden (av II och III klass) och Sankt Stanislausorden.[6] Han arbetade samtidigt som arkitekt, med egen verksamhet.

År 1897 gifte sig Mikhail Eisenstein med Yulia Ivanovna Konetskaya från en förmögen icke-judisk familj i Sankt Petersburg. Paret bosatte sig i en stor lägenhet i centrala Riga och deltog aktivt i samhällslivet i de burgnare kretsarna. Parets enda barn, Sergej Eisenstein (1898-1948), blev senare en känd filmregissör. Enligt sonen var familjen internationellt orienterad och fadern talade både tyska och franska, utöver det ryska språket. Han var intresserad av historia och litteratur och i hans bibliotek fanns bland annat verk av Nikolai Gogol, Leo Tolstoy, Emile Zola och Victor Hugo.

Förutom samtida arkitektur, uppskattade han konst och var särskilt förtjust i Konstantin Makovskys målningar. [7] På grund av "olikheter i temperament" och efter att hustrun Yulia haft ett förhållande med en annan man, en general, flyttade paret isär 1909 och skiljde sig formellt 1912.[8] Mikhael Eisenstein upphörde med sitt skapande arbete som arkitekt omkring 1909.[9]

Efter ryska revolutionen anslöt sig Mikhail Eisenstein 1918 till Vita armén, som ingenjör. [8] Hans son valde att ansluta sig till bolsjevikerna, vilket ledde till att relationen mellan far och son bröts.[8] Efter det ryska inbördeskriget flyttade Mikhail Eisenstein till Berlin, där han 1921 dog av en hjärtattack, vid 53 års ålder. Han är begraven på den rysk-ortodoxa begravningsplatsen i Berlin-Tegel .[10]

Byggnader i urvalRedigera

 
Alberta iela, Riga. De tre byggnaderna längst fram har ritats av Mikhail Eisenstein
 
Fasaderna av Mikhail Eisensteins byggnader är ofta överdådigt utsmyckade, såsom på huset på Elizabetes iela 10b

Fasadskulpturer i urvalRedigera

BibliografiRedigera

  • Grosa, Silvija (2003). Art Nouveau in Riga. Jumava. ISBN 9984-05-601-5 
  • Howard, Jeremy (1996). Art Nouveau: International and National Styles in Europe. Manchester University Press. ISBN 0-7190-4160-0 
  • Krastins, Janis (1996). Riga. Jugendstilmetropole. Art Nouveau Metropolis. Jugendstila Metropole.. Riga: Baltika. ISBN 9984-9178-1-9 
  • Krastins, Janis (2014). Art Nouveau buildings in Riga (3rd). Riga: ADD PROJEKTS. ISBN 978-9934-8318-2-9 
  • Rush, Solveiga (2003). Mikhail Eisenstein. Themes and symbols in Art Nouveau architecture of Riga 1901–1906. Riga: Neputns. ISBN 9984-729-31-1 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera