För feministen och socialreformatorn, se Margaret MacDonald (socialreformator).

Margaret MacDonald Mackintosh, född 5 november 1864 i Tipton nära Wolverhampton i West Midlands (dåvarande Staffordshire), död 10 januari 1933 i London, var en skotsk bildkonstnär och formgivare. Hon blev känd för sina arbeten i jugendstil, en riktning åren runt 1900 inom framförallt konst, konsthantverk, formgivning och arkitektur. Denna stil benämns även bland annat art nouveau och modern style. Hon var gift med den skotske arkitekten och formgivaren Charles Rennie Mackintosh.

Margaret MacDonald
Margaret MacDonald Mackintosh.
Född5 november 1864
Tipton, Staffordshire, England, Storbritannien
Död10 januari 1933 (68 år)
London, England, Storbritannien
MedborgarskapBrittiskt
UtbildningGlasgow School of Art
Yrke/uppdragKonstnär, formgivare
MakeCharles Rennie Mackintosh
SläktingarFrances MacDonald MacNair (syster)

De tidiga åren och utbildningRedigera

Ganska lite är känt om Margaret MacDonalds tidiga år. Familjen flyttade runt en del i England då fadern sökte försörjning inom olika yrken, ofta med anknytning till gruvindustrin. Han var bland annat anställd som bergsingenjör. År 1890 flyttade familjen till Glasgow i Skottland, där Margaret MacDonald och den yngre systern Frances MacDonald studerade vid Glasgow School of Art. Vid denna tid var Francis (Fra) Newbery rektor för skolan. Hans engagemang i begåvade elevers konstnärliga utveckling kom de båda systrarna till del, vars arbeten redan under skoltiden väckte uppmärksamhet.[1]

 
A Pond, Frances MacDonald, 1894

Konstnärligt arbeteRedigera

Margaret och Frances Macdonald lämnade Glasgow School of Art i mitten av 1890-talet och hyrde en studio i Glasgow. Där arbetade systrarna i nära samverkan, inte bara i måleri, de skapade även verk i textil, glas, metall och grafik. [1][2]De ställde också ut tillsammans. Det som kännetecknade såväl Margaret MacDonalds som Frances MacDonalds konstverk var stiliserade och i höjdled utdragna nakna människokroppar samt växter, utförda i många olika material och tekniker. Inte sällan fanns en ros, ofta flera, med i motivet. Det var en speciellt utformad ros som tillika var staden Glasgows symbol. The Rose of Glasgow återfanns vid denna tid i många andra konstnärers arbeten. (Se bild nedan) I stor utsträckning var verken skapade utifrån systrarnas egna fantasivärldar, utan något identifierbart historiskt ursprung. På så vis blev konsten nydanande och originell. [1] Men långt ifrån alla uppskattade vad de såg. Margaret och Frances MacDonalds konst betraktades ofta med en fientlig inställning på grund av dess motiv och utförande. Då en del av dessa verk från mitten av 1890-talet var så annorlunda och ibland också upplevdes som skrämmande, sades de tillhöra "The Spook School". [3] (Se bild nedan till höger, A Pond)

Under den senare delen av 1890-talet förändrades Margaret MacDonalds måleri. Hon arbetade främst i akvarell och använde dämpade färgtoner i stämningsskapande syfte. Inspirationen kom till stor del från sagor och sägner. Bildspråkligt lämnade MacDonald den vertikalt stiliserade formen av tunna människokroppar, till förmån för romantiskt avbildade kvinnogestalter. Dessa var rundade i formerna och inte sällan insvepta i flera lager böljande klänningstyg, omgivna av blommor och ett flortunt skimmer.[1] MacDonald arbetade sannolikt aldrig direkt från naturen. Inga målningar av porträtt, landskap eller stilleben är kända. Inga skissböcker eller anteckningar är funna. De bildvärldar som Margaret MacDonald använde sig av i sitt skapande, bar hon inombords.[1]

 
The Mysterious Garden, Margaret MacDonald Mackintosh, 1911
The mysterious gardenRedigera

En målning som ofta får representera Margaret MacDonalds förändrade stil åren runt 1900 är The mysterious garden från 1911. Den är målad med akvarellfärg och bläck på veläng (en finare pergamentsort tillverkad av djurhud), som fästs på en träskiva. Tavlans storlek är 45,1×47,7cm. (Se bild nere till höger.)

En av de vanligaste tolkningarna av The mysterious garden är att motivet utgörs av en drömscen. Kvinnan på bilden är sovande, och såväl de åtta ansiktsmaskerna (alla med olika uttryck), som de i par uppträdande fåglarna, är innehåll i kvinnans dröm. Likaså formen av ett svårupptäckt öga i det blå färghavet har tolkats som en del av drömmen. Eftersom inga anteckningar om det egna skapandet har påträffats, har Margaret MacDonalds arbeten tolkats symboliskt och med andra konstnärers verk som möjliga inspirationskällor.[1] MacDonald skulle t.ex. ha kunnat finna inspiration i sagospelet The blue bird av den belgiske dramatikern Maurice Maeterlinck, som kunde ses i Glasgow 1910. I pjäsen använde Maeterlinck sig av traditioner kring romantiska berättelser och sagor, vilket bidrog till teaterstyckets enorma popularitet. Och visst finns det paralleller mellan pjäsens drömlika, mysteriska stämning och den känslomättande atmosfären i MacDonalds målning.[4]

The mysterious garden ställdes ut i Glasgow 1911 och i Edinburgh 1912. Konstkritiker som var på plats beundrade målningens vackra hyacintblå toner och magiska färgharmonier men var å andra sidan förvirrade av verkets "egendomlighet" och avsaknaden av en förklarande text. MacDonald hade sannolikt valt att medvetet låta motivet framstå som vagt och endast antyda möjliga tolkningar. The mysterious garden inköptes 2011 av Scottish National Gallery of Modern Art i Edinburgh.[4]

Gruppen The Four bildasRedigera

Det var under tiden vid Glasgow School of Art som systrarna MacDonald träffade Charles Mackintosh och Herbert MacNair, som studerade kvällstid på skolan. De fyra kom att samarbeta i olika konstnärliga sammanhang och bildade gruppen The Four, även benämnd som The Glasgow Four. De fyra konstnärerna arbetade nyskapande särskilt inom områden som grafik, måleri och möbeldesign, och ansågs inte sällan som kontroversiella. Med sina verk utgjorde The Four ett viktigt bidrag till utvecklingen och erkännandet av en särskild Glasgow Style.[2] The Four fick en hel del utrymme i brittisk konstpress, men det var på det T fastlandet som gruppen fick verklig uppskattning. Medlemmarna ställde ut sina arbeten i Wien år 1900 och i Turin 1902.[1]

År 1899 gifte sig Frances MacDonald med Herbert MacNair, och året efter (år1900) blev även Margaret MacDonald och Charles Mackintosh äkta makar. Efter giftermålet flyttade det nygifta paret Herbert MacNair och Frances MacDonald MacNair till Liverpool, där Herbert MacNair fått anställning som lärare vid School of Architecture and Applied Art.[2]

Offentlig formgivning i samarbete med makenRedigera

Margaret MacDonald Mackintosh kom i allt högre utsträckning att samarbeta med maken Charles Rennie Mackintosh. Tillsammans kunde de ta sig an projekt som inkluderade såväl utvändig som invändig formgivning. Goda exempel på detta är Miss Catherine Cranstons tesalonger, som fanns på flera adresser i centrala Glasgow.[3] Fram till 1915 vann paret tävlingar och formgav interiörer och villor i framför allt Glasgow. Hill House, några mil utanför Glasgow är en av de mest kända.[5][6] (Se tre bilder nedan.)

År 1901 deltog Charles Rennie Mackintosh och Margaret MacDonald Mackintosh i en tävling där uppdraget var att rita ett hus för en konstälskare / a house for an art lover. Huset skulle vara stort, modernt och ligga på landet. En övergripande tanke var att utsmyckning och konst genomgående skulle vara en del av huset självt, och alltså inte vara placerad i ett separat galleri. Parets bidrag blev dock diskvalificerat då ett par obligatoriska ritningar saknades vid inlämningen.[3] En besviken jury ansåg sig inte kunna utse en vinnare bland övriga deltagare, men när bidraget var komplett utdelades ett hederspris till Charles Rennie Mackintosh och Margaret MacDonald Mackintosh.[6] A house for an art lover kom emellertid inte att uppföras förrän åren mellan 1989 och 1996 i Glasgow, och är nu öppet för intresserade. Huset används också för konstutställningar och olika event.[7] A house for an art lover är ett bra exempel på hur paret samarbetade kring ett gemensamt mål. (Se två bilder nedan.)

Tiden efter GlasgowRedigera

År 1914 bröt första världskriget ut. Arkitektuppdragen blev färre, vilket gjorde Charles Mackintosh deprimerad. Margaret MacDonald Mackintosh föreslog en rehabiliteringsresa till Walberswick vid kusten i östra Suffolk, England. Efter några veckor gick resan vidare till London, där paret MacDonald Mackintosh hyrde varsin ateljé. I den engelska huvudstaden kom de att stanna till krigsslutet.[8] Design av textila mönster som sedan såldes vidare, utgjorde en liten men välbehövlig inkomst.[7]

Port VendresRedigera

Efter förslag från goda vänner fortsatte resandet 1923 mot Frankrikes nordvästra medelhavskust. Ett år senare ärvde Margaret MacDonald Mackintosh en summa pengar efter sin mors död. Detta arv möjliggjorde att resandet kunde gå vidare, och omkring 1926 nåddes hamnstaden Port Vendres. Här slog Margaret MacDonald Mackintosh och Charles Mackintosh sig till ro, och stannade tills behovet av specialiserad sjukhusvård gjorde dem tvungna att återvända till London. I Port Vendres bodde paret på Hotel du Commerce, där de också åt sina måltider. Charles Mackintosh inspirerades av landskapet och blev en aktiv akvarellmålare.[8] Om Margaret MacDonald Mackintosh arbetade vidare är oklart, det finns inga kvarlämnade verk härifrån. Hennes sista kända målning blev La Mort Parfumée från 1921.[1] (Se bild nedan)

Margaret MacDonald Mackintosh räknas till de ledande kvinnliga konstnärerna i jugendstil, eller modern style som stilriktningen kallas i Storbritannien. På grund av dålig hälsa tvingades hon att avbryta sin konstnärliga bana. Hon avled 1933 i London, 69 år gammal.[1] Den största samlingen av hennes verk finns i Hunterian Art Gallery på University of Glasgow.[5]

Verk i urvalRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] Burkhauser, Jude (red.) (1990). Glasgow Girls. Women in art and design 1880-1920. Edinburgh: Canongate Publishing Limited 
  2. ^ [a b c] ”CRM society Frances MacDonald”. https://web.archive.org/web/20160112174529/http://www.crmsociety.com/francesmacdonald.aspx. Läst 26 maj 2020. 
  3. ^ [a b c] Crawford, Alan (1995). Charles Rennie Mackintosh. London: Thames & Hudson Ltd 
  4. ^ [a b] [115533 ”Margaret Macdonald Mackintosh / The mysterious garden”]. National Galleries Scotland. 115533. Läst 7 juni 2022. 
  5. ^ [a b] Sembach, Klaus-Jürgen (2013). Art Nouveau, Utopia: Reconciling the Irreconcilable. Köln: Taschen 
  6. ^ [a b] Cooper, Jackie (red.) (1984). Mackintosh Architecture. The Complete Buildings and Selected Projects.. London: Academy Editions 
  7. ^ [a b] Kerr, Gordon (2014). Charles Rennie Mackintosh Masterpieces of art. London: Flame Tree Publishing 
  8. ^ [a b] Crichton, Robin (2013). On the trail of monsieur Mackintosh. The travels and paintings of Charles Rennie Mackintosh in the Pyrénées Orientales 1923-1927. 


Externa länkarRedigera