Messier 93 (M93) även känd som NGC 2447, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Akterskeppet och är det tänkta akterdäcket i det legendariska skeppet Argo. Stjärnhopen upptäcktes 1781 av Charles Messier och lades sedan till i hans katalog över kometliknande objekt 1781.[4] Caroline Herschel, yngre syster till William Herschel, upptäckte den självständigt 1783 och trodde att den ännu inte hade katalogiserats av Messier.[6]

Messier 93
Öppna stjärnhopen Messier 093.
Observationsdata
Stjärnbild Akterskeppet
Rektascension 07t 44m 30,0s[1]
Deklination -23° 51′ 24″[1]
Klass I,3,r
Avstånd 3 380[1]ljusår lj
Skenbar storlek 10[2] bågminuter'
Skenbar magnitud 6,2[2]
Fysiska egenskaper
Massa 723[3] solmassor
Radie 5[2] ljusår
Uppskattad ålder 387,3[1] ± miljoner år
Upptäckt
Upptäcktsår 1783[4]
Upptäckare Charles Messier
Andra beteckningar
M93, NGC 2447, C 0742+237, OCl 649, Mel 76, Cr 160[5]
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar

Egenskaper redigera

Messier 93 har Trumplerklass på I 3 r, vilket anger att den är starkt koncentrerad (I) med en stor ljusstyrka (3) och är rik på stjärnor (r).[7] Stjärnhopen ligger ca 3 380[1] ljusår från solen och har en stor rumslig radie på 5 ljusår,[2] en tidvattenradie på 13,1 ± 2,3 ljusår,[3] och en kärnradie på 4,2 ljusår.[8] Dess ålder beräknas på 387,3 miljon år.[1] Den ligger nästan på det galaktiska planet och har en bana som varierar mellan 28 000 – 29 000 ljusår från Vintergatans centrum med en omloppsperiod av 242,7 ± 7,9 miljoner år.[1]

54 variabla stjärnor har hittats i Messier 93, bland andra en långsamt pulserande stjärna av spektraltyp B, en roterande ellipsoidal variabel, sju Delta Scuti-variabler, sex Gamma Doradus-variabler och en hybrid δ Sct/γ Dor-pulsator.[9] Fyra spektroskopiska dubbelstjärnor har inom sig en gul eftersläntrare.[10]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 23 april 2021.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g] Wu, Zhen-Yu; Zhou, Xu; Ma, Jun; Du, Cui-Hua (November 2009), ”The orbits of open clusters in the Galaxy”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 399 (4): 2146–2164, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15416.x, Bibcode2009MNRAS.399.2146W. 
  2. ^ [a b c d] Finlay, Warren H. (2014), Concise Catalog of Deep-Sky Objects: Astrophysical Information for 550 Galaxies, Clusters and Nebulae, The Patrick Moore Practical Astronomy Series (2nd), Springer, s. 120, ISBN 978-3319031705, https://books.google.com/books?id=eJDIAwAAQBAJ&pg=PA120 
  3. ^ [a b] Piskunov, A. E.; Schilbach, E.; Kharchenko, N. V.; Röser, S.; Scholz, R.-D. (January 2008), ”Tidal radii and masses of open clusters”, Astronomy and Astrophysics 477 (1): 165–172, doi:10.1051/0004-6361:20078525, Bibcode2008A&A...477..165P. 
  4. ^ [a b] Frommert, Hartmut; Kronberg, Christine (September 2, 2007), ”Messier 93”, SEDS Messier pages (Students for the Exploration and Development of Space (SEDS)), http://www.messier.seds.org/m/m093.html, läst 7 december 2018. 
  5. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=Messier%2093. Hämtad 23 april 2021.
  6. ^ Hoskin, Michael (February 1, 2016), ”Gazing at the starry heavens”, Astronomy & Geophysics 57 (1): 1.22–1.25, doi:10.1093/astrogeo/atw038, Bibcode2016A&G....57a1.22H 
  7. ^ Maitzen, H. M. (November 1993), ”Photoelectric Search for Peculiar Stars in Open Clusters - Part Fourteen - NGC1901 NGC2169 NGC2343 CR:132 NGC2423 and NGC2447”, Astronomy and Astrophysics Supplement 102 (1): 1, Bibcode1993A&AS..102....1M. 
  8. ^ Piskunov, A. E.; Schilbach, E.; Kharchenko, N. V.; Röser, S.; Scholz, R. -D. (June 2007), ”Towards absolute scales for the radii and masses of open clusters”, Astronomy and Astrophysics 468 (1): 151–161, doi:10.1051/0004-6361:20077073, Bibcode2007A&A...468..151P. 
  9. ^ Eyer, L.; Eggenberger, P.; Greco, C.; Saesen, S.; Anderson, R. I.; Mowlavi, N. (September 2010), ”Time resolved surveys of stellar clusters”, JENAM 2010, Joint European and National Astronomy Meeting held 6-10 September, 2010 in Lisbon Portugal, s. 212, 212, Bibcode2010jena.confE.212E. 
  10. ^ da Silveira, M. D.; Pereira, C. B.; Drake, N. A. (June 2018), ”Red giants and yellow stragglers in the young open cluster NGC 2447”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 476 (4): 4907–4931, doi:10.1093/mnras/sty265, Bibcode2018MNRAS.476.4907D 

Externa länkar redigera

     NGC 2445  •  NGC 2446  •  NGC 2447  •  NGC 2448  •  NGC 2449