Måns Svensson (Somme) till Västerby, född troligen på 1470-talet, död 1571, var en svensk militär, riddare och ämbetsman.
Måns Svensson Somme | |
Född | 1495 |
---|---|
Död | 1571 |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Militär[1] |
Befattning | |
Fogde, Åbo och Björneborgs län (1527–1531)[1] Slottsloven, Stockholms slott (1534–)[1] Lagman, Ölands lagsaga (1537–) Ståthållare, Kalmar slott (1565–1567) Riksråd, Sveriges riksråd (1569–) | |
Maka | Anna Turesdotter (g. 1539–) |
Släktingar | Germund Svensson (syskon) |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraMåns Svensson var son till frälsemannen Sven Abrahamsson Some till Gödeberg och Sjötorp och Gundhild Bengtsdotter Ryting till Västerby. Han var 1527–1534 fogde i Åbo län och 1534 slottsloven på Stockholms slott. Efter grevefejdens utbrott förordnades han i maj 1535 av Gustav Vasa till amiral och högste befälhavare av den svenska flottan, vars uppgift blev att oskadliggöra Lübecks flotta. Valet av Måns Svensson visade sig lyckligt, hans flotta jagade 9 juni 1535 utanför Bornholm den lybska flottan på flykten, och 16 juni omringades omringades tio lybska fartyg vid Svendborg i Lilla Bält. Lübeckarna satte eld på sina fartyg, men nio kunde räddas och togs som krigsbyte. Sedan hertig Kristians landsatts på Själland, avseglade Måns Svensson och blockerade städerna Malmö, Köpenhamn och Landskrona, som längre fram på hösten kapitulerade. Måns Svenssons insatser ledde till ganska sällsynt beröm från Gustav Vasa. När Måns Svensson, som var av lågadlig börd, utsågs till lagman på Öland 1537, var det troligen som belöning för hans insatser. Genom sitt giftermål 1539 blev han nära besläktad med den gamla riksrådsadeln, vilket sannolikt kom att främja hans karriär. Under Dackefejden var han verksam vid försvaret av Östergötland och omtalas 1544 och 1548 som slottsloven på Stegeborg. Vid Erik XIV:s kröning 1561 blev han slagen till riddare, 1566–1567 var han ståthållare på Kalmar slott och blev senast 1569 medlem av riksrådet. 1569 erhöll han även förnyat brev som lagman över Öland.[2]
Måns Svensson var åklagare i rättegången 1534 mot Klockupprorets ledare.
Han var bror till Germund Svensson (Somme) och morbror till Christer Somme. År 1539 den 8 september i Norrköping gifte han sig med Anna Turesdotter (död 20 februari 1573), dotter till Ture Eriksson (Bielke) och Birgitta Bengtsdotter (Lillia).
Barnen
redigera- Märta, gift med ryttaren Hans Schmidt
- Bengt, gift med Beata Trolle. Hon var dotter till Arvid Trolle och Hillevi Sparre.
- Ingegärd, död 1598, gift med Nils Larsson Cruus
- Margareta, gift med Claes Joensson (Barketorpsätten), som efter Margaretas död gifte sig med Elisabet Henriksdotter Horn
- Sven, hovjunkare, gift med Metta Gylta (släkten Gylta), som var dotter till riksrådet och lagmannen Bengt Gylta och Ingeborg Jacobsdotter (Krumme)
Se vidare
redigeraReferenser
redigera- en utredning av Inge Ledje på Anbytarforum 2006-06-09, med hänvisning till bland annat Gustaf Volmar Sylvander: Kalmar och slotts och stads historia, 1864, läst 2011-01-24
- http://www.adelsvapen.com/genealogi/Somme
Noter
redigera- ^ [a b c] Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 7 Sibylla-Tjällgren, vol. 7, Albert Bonniers Förlag, 1954, s. 123, läs online, läst: 26 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Some, Måns Svensson i Svenska män och kvinnor (1954)