Knut Ribbing (död 1518)

svensk väpnare, häradshövding i Marks härad, Västergötland
(Omdirigerad från Knut Ribbing (d. 1518))

Knut Ribbing, födelseår okänt, död 1518, var en svensk väpnare och häradshövding.

Knut Ribbing
Född
Död1518
Medborgare iSverige
SysselsättningÄmbetsman[1]
Befattning
Häradshövding, Marks härad (1485–1485)[1]
Väpnare (1493–)[1]
Häradshövding, Marks härad (1496–1496)[1]
MakaKerstin Gustafsdotter
BarnMalin Knutsdotter[2]
Nils Ribbing[3][2]
Peder Ribbing[3]
Lindorm Ribbing[3]
Sven Ribbing (f. 1550)[3]
FöräldrarPeder Ribbing[3]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Knut Ribbing var son till häradshövdingen Peder Ribbing i släkten Ribbing och Märta Bosdotter (Natt och Dag). Han beseglade 6 maj 1481 ett brev i Hångsdala och hade då tre sjöblad i sigillet. Ribbing var 1485 och 3 januari 1496 häradshövding i Marks härad. Den 29 augusti 1493 kallas han väpnare, då han gjorde ett jordbyte på gården Svanserid med Gudhems kloster. Ribbing levde fortfarande 1507.[4]

Egendom redigera

Ribbing ägde Svanserid i Torestorps socken och Fästered i Finnekumla socken.[4]

Familj redigera

Ribbing gifte sig efter 1488 med Kerstin Gustavsdotter (stjärna)., dotter av väpnaren Gustaf Mattsson (stjärna) och Brita Pedersdotter (Bååt). De fick tillsammans barnen Peder Ribbing (död 1521), Lindorm Ribbing (död 1521), Seved Ribbing (död 1530), lagmannen Nils Ribbing (död 1580), Malin Ribbing var gift med hövidsmannen Severin Kijl, mönstringsherren Sven Ribbing (död 1577), Christina Ribbing som var gift med ståthållaren Peder Jönsson Ulfsax, Sigrid Ribbing, Märta Ribbing som var gift med Carl Tordsson (Store) och Brita Ribbing som var gift med krigshövidsmannen Gustaf Knutsson (Roos af Hjelmsäter). Sönerna Peder och Lindorm halshöggs 1521 i Jönköping.[4]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 288, läst: 21 januari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor tredje afdelningen, vol. Tredje afdelningen, 3, Norstedts förlag, Svenska adelns Ättar-taflor, 1862, s. 372, läst: 18 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 288-289. Libris 10076758