Källa–filter-modellen är en modell för talproduktionen som används såväl för talsyntes som vid analys av talmaterial.
Källa–filter-modellen utgår ifrån en röstkälla som genererar ett ljud: en ton, ett brusljud eller en kombination av de två. Ljudet filtreras av mun- och näshålorna innan det lämnar talorganet och sänds ut i luften.
Utvecklingen av modellen beror till stor del på tidigt arbete av svenska forskare Gunnar Fant[1][2]. Andra forskare, som Kenneth Stevens och Johan Liljencrantz, har bidragit väsentligt till modellerna bakom den akustiska analysen av tal och talsyntes.
Den tonande röstkällan genereras av stämläpparna (glottis). Röstkällan påverkar i hög grad röstkvaliteten, till exempel om rösten blir knarrig eller viskande.
Det filter som mun- och näshålorna motsvarar karaktäriseras av ett antal toppar och dalar, som benämns formanter.
Referenser
redigera- ^ Fant, Gunnar (2009). ”A personal note from Gunnar Fant”. Speech Communication 51 (7): sid. 564–568. doi:. ISSN 0167-6393. http://dx.doi.org/10.1016/j.specom.2009.04.001. Läst 15 oktober 2021.
- ^ Fant, Gunnar,. Acoustic Theory of Speech Production : With Calculations based on X-Ray Studies of Russian Articulations. ISBN 978-3-11-087342-9. OCLC 1089408795. http://worldcat.org/oclc/1089408795. Läst 15 oktober 2021