En jordreform är en omfördelning av odlingsbar jord genom statliga åtgärder. De svenska jordreformerna under tidigt 1800-tal var den svenska motsvarigheten till det som kallas den agrara revolutionen.

En del jordreformer innebär skiften där likvärdig jord utbyts mellan ägare, eventuellt med vissa inslag av tvångsförsäljningar. I andra fall innebär reformen att betydande jordarealer måste exproprieras och reformen är då i allmänhet mycket kontroversiell.

I länder med en stor fattig landsbygdsbefolkning utan egen mark är jordreformer ofta en väsentlig punkt på agendan för vänsterregeringar. Detta gäller till exempel i Latinamerika. Möjlighet att försörja sig genom att odla egen mark ses som väsentlig för att bekämpa fattigdom och minska de fattigas beroende av godsägares godtycke. Jämför Torparlagen i Finland, som år 1919 gav torpare rätt att lösa in (köpa) sitt torp.

Jordreformer i Sveriges historia

redigera
  • Storskiftet syftade till att föra samman varje gårds tegar inom byn till ett fåtal skiften.
  • Enskiftet innebar att varje gård tilldelades ett enda sammanhängande markstycke. Gårdens byggnader flyttades från byn till jordstycket.
  • Laga skiftet innebar att alla byar skulle omfattas av skiftesreformen. Det var tillåtet med ett par skiften per gård, vanligtvis ett för åkerjord och ett annat för skog.
  • Koncentrerad rationalisering, även särskild rationalisering, syftade till att små produktionsenheter slogs ihop till större och fick statligt stöd till den nya verksamheten.

Jordreformer i Danmarks historia

redigera

Jordreformer i Afrika

redigera
  • Etiopien, Derg genomförde 1975 en av de största omfördelningarna jordbruksmarken i Afrika.
  • Egypten, 1952 genomfördes en jordreform för att omfördela ägarförhållandet mellan storjordsägarna och de fattiga bönderna.
  • Namibias regeringen använder sig av villig säljare – villig köpare-metoden.
  • Sydafrika, i dag äger de vita fortfarande 90 procent av den odlingsbara jorden i Sydafrika. Målet är att år 2014 skall en tredjedel av den afrikanska jorden ägas av svarta.

Se även

redigera