Johan av Gent (engelska: John of Gaunt), född 24 juni 1340 i Gent, död 3 februari 1399Leicester Castle, var hertig av Lancaster, Edvard III och Filippa av Hainaut tredje överlevande son.

Johan av Gent
Född24 juni 1340
Gent
Död3 februari 1399 (58 år)
Leicester Castle, Storbritannien
BegravdSankt Pauls-katedralen
SysselsättningPolitiker
Befattning
Lord High Steward
Pretender to the Castilian throne
MakaBlanche av Lancaster
(g. 1359–)[1][2]
Constanza av Kastilien
(g. 1371–)[1][2]
Katherine Swynford
(g. 1396–)[1][2]
BarnBlanche Plantagenet[3]
Edward Planatagenet[3]
John Plantagenet[3]
Isabella Plantagenet[3]
John af Lancaster[3]
Filippa av Lancaster (f. 1360)[1]
Elizabeth av Lancaster (f. 1363)[1]
Henrik IV av England (f. 1367)[1]
John Beaufort (f. 1373)[1]
Katarina av Lancaster (f. 1373, 1373 och 1372)[1]
John Plantagenet (f. 1374)[3]
Henrik Beaufort (f. 1375)[3][1]
Thomas Beaufort (f. 1377)[3][1]
Joan Beaufort, hertiginna av Westmorland (f. 1379)[1]
FöräldrarEdvard III av England[1]
Filippa av Hainaut[1]
SläktingarEdvard, den svarte prinsen (syskon)[1]
Isabella Plantagenet (syskon)
Joan av England (död 1348) (syskon)
Lionel av Antwerpen (syskon)[1]
Edmund av Langley (syskon)[1]
Mary av Waltham (syskon)
Margaret, Countess of Pembroke (syskon)
Thomas av Woodstock (syskon)[1]
Utmärkelser
Strumpebandsorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Han kallas "av Gent" då han föddes i Gent (i nuvarande Belgien).

Biografi redigera

 
Kenilworth Castle, en massiv borg som gavs omfattande modernisering och där det byggdes en ny storsal under Johan av Gents ägarskap efter 1350.

Han blev hertig av Lancaster genom äktenskapet (1359) med sin släkting Blanche (de var bryllingar, barnbarns barnbarn till Henrik III), en titel som gav sin bärare stor självständighet från kronan. Johan blev en mycket rik prins med trettio slott och enorma lantegendomar i England och Frankrike. Hans hushåll var i storlek och organisation jämförbart med en monarks.

Efter den äldre brodern, Edvard, den svarte prinsens död, blev Johan allt mäktigare. Han beskyddade den religiöse reformatorn John Wyclif, med vars mål Johan sympatiserade. Gents herravälde sammanföll dock med ett ökat missnöje mot hans inflytande. Vid den tid då de engelska trupperna började gå mot bakslag i Hundraårskriget mot Frankrike och Edvard III:s inrikespolitik hade blivit impopulär på grund av hög beskattning och kungens kärleksaffär med Alice Perrers, så förknippades det bristande styret med hertigen av Lancaster. Dessutom hade kungen och prinsen av Wales hjältestatus tack vare sina framgångar på slagfälten, medan Johan av Gent inte hade några sådana militära bedrifter, som möjligtvis kunnat förbättra hans rykte.

Då kung Edvard III dog (1377) och Johans unge brorson, den tioårige Rikard II, blev kung, ökade Gents inflytande ytterligare, men misstron förblev och somliga misstänkte att han skulle försöka gripa makten över tronen själv. Han gjorde stora ansträngningar för att försäkra att han aldrig skulle förknippas med motståndet mot Rikard, men som faktisk härskare under Rikards omyndighetstid, ledde några okloka beslut angående beskattning till bondeupproret 1381, under vilket upprorsmännen förstörde hans magnifika palats Savoy Palace.

1386 sände Rikard, som nu tagit mera makt själv, Johan som ambassadör till Spanien. Kris utbröt nästan omedelbart och 1387 hade Rikards misskötsel av landet lett det till inbördeskrigets rand. Endast Johan av Gent kunde, då han återvänt till England, upprätta en kompromiss mellan Lords Appellant och kung Rikard, vilket ledde till en period av stabilitet och relativ harmoni. Under 1390-talet återupprättades Johan av Gents rykte som en som värnade om rikets bästa. Gent avled 1399.

Johan av Gents senare äktenskap och ättlingar redigera

 
Johan av Gent äter måltid med Johan I av Portugal, för att diskutera en gemensam anglo-portugisisk invasion av Kastilien (från Jean de Wavrins Chronique d'Angleterre).

Hans maka Blanche dog 1369. 1371 gifte sig Johan med Constanza av Kastilien, dotter till kung Peter I av Kastilien, vilket gav honom anspråk på Kastiliens tron, något som han misslyckades med.

Under tiden fick Johan av Gent fyra barn med en älskarinna, Katherine Swynford (vars syster gifte sig med poeten Geoffrey Chaucer). Constanza dog 1394 och han gifte sig med Katherine 1396 eller 1397, och deras barn, släkten Beauforts, legitimerades, men förhindrades från att ärva tronen. Den äldste sonen John, fick senare ett barnbarn, Margaret Beaufort, vars son kom att bli Henrik VII av England.

Johan av Gents legitime son från det första äktenskapet, Henrik Bolingbroke visade sig vara en sämre diplomat än fadern och Rikard II landsförvisade honom från riket 1398. Då Johan av Gent avled 1399 beslagtog kronan hans egendomar. Detta ledde till att Bolingbroke återvände, avsatte den impopuläre Rikard och själv intog tronen som Henrik IV av England (13991413).

Barn redigera

 
Illustration över hur Johan av Gent och hans första hustru var tremännningar.

Anfäder redigera

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
16. Kung Henrik III av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Edvard I av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
17. Eleonora av Provence
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kung Edvard II av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
18. Kung Ferdinand III av Kastilien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Eleonora av Kastilien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
19. Johanna I av Ponthieu
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kung Edvard III av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
20. Kung Filip III av Frankrike
(även 28.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Kung Filip IV av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
21. Isabella av Aragonien
(även 29.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Isabella av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
22. Kung Henrik I av Navarra
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Drottning Johanna I av Navarra
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
23. Blanka av Artois
 
 
 
1. Johan av Gent
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
24. Johan I, greve av Hainaut
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Johan II, greve av Hainaut
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
25. Aleid av Holland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Vilhelm I, greve av Hainaut
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
26. Henrik V, greve av Luxemburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Filippa av Luxemburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
27. Margareta av Bar
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Filippa av Hainaut
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
28. Samma som 20.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Karl av Valois
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
29. Samma som 21.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Johanna av Valois
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
30. Kung Karl II av Neapel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Margareta av Anjou
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
31. Maria Arpad av Ungern
 
 
 


Johan av Gent i skönlitteraturen redigera

I Shakespeares pjäs Richard II, framförs detta kända tal för England av rollfiguren Johan av Gent på dödsbädden.

This royal throne of kings, this scepter'd isle,
This earth of majesty, this seat of Mars,
This other Eden, demi-paradise,
This fortress built by Nature for herself
Against infection and the hand of war,
This happy breed of men, this little world,
This precious stone set in the silver sea,
Which serves it in the office of a wall,
Or as a moat defensive to a house,
Against the envy of less happier lands,
This blessed plot, this earth, this realm, this England,
This nurse, this teeming womb of royal kings,
Fear'd by their breed and famous by their earth
   —Akt II, scen i,42-54 
   (The Tragedy of King Richard II på Wikisource)

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, John of Gaunt, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera