Jacob Fugger, född 6 mars 1459 i riksstaden Augsburg, död 30 december 1525 i Augsburg, var en tysk affärsman, även kallad Jacob den rike. Han var son till Jakob Fugger den äldre och Barbara Fugger och tillhörde familjen Fugger som vid den tiden var den rikaste familjen i Europa. Hans egen privata förmögenhet grundlades främst genom handelsmonopolguld, silver och koppar. Därtill var Jacob Fugger en av grundarna till försäljandet av avlatsbrev.[1]

Porträtt målat av Albrecht Dürer cirka 1519.

Fugger lyckades att höja värdet på sin familj till cirka 2 miljoner gulden (justerat för inflation cirka 3,2 miljarder kronor 2022[2]) vid hans död, möjligen motsvarande 2 procent av Europas BNP vid den tiden.[3] Fugger lånade ut enorma summor till kejsar Maximilian I och hjälpte till att säkra Karl V:s val som tysk-romersk kejsare, genom att muta valnämnden. Karl V tackade med att adla hela familjen Fugger och ge dem suverän rätt till sin jord, vilket bland annat innebar att de fick rätt att ge ut egna mynt. Som den dåvarande rikaste familjen i Europa stödde de konst, skolor och filantropisk verksamhet, huvudsakligen i Augsburg. Jacob Fugger grundade 1516 Fuggeriet, den äldsta socialinrättningen i världen. På Fuggeriet föddes Leopold Mozart, far till Wolfgang Amadeus Mozart.[4]

Fugger finansierade Christian II fram till och med slaget i Västerås 1521 där Christian II tappade kontrollen över svenska Bergslagen i Gustav Vasas befrielsekrig.[5]

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ ”The Economist”. ISSN 0013-0613. http://www.economist.com/news/books-and-arts/21660074-not-nothing-was-jacob-fugger-known-jacob-rich-goldenballs. Läst 9 augusti 2015. 
  2. ^ 2 miljoner gulden omräknat till 2021 års eurovärde med hjälp av ”Value of the Guilder versus Euro”. https://iisg.amsterdam/en/research/projects/hpw/calculate.php.  Sedan euro till SEK.
  3. ^ Richard Ehrenberg. The Age of the Fugger, Geldkapital und Creditverkehr im 16. Jahrhundert 
  4. ^ ”The Fuggerei”. http://www.domhotel-augsburg.de/pdf/fuggerei_flyer_en.pdf. Läst 9 augusti 2015. 
  5. ^ Margareta Skantze ”Där brast ett ädelt hjärta. Kung Kristian II och hans värld” (2019) ISBN 9789197868136

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera