Öppna huvudmenyn

Hemming, död efter år 1442, var en östgötsk medeltida man som dömdes till döden för kätteri. Då Hemming sedermera tog tillbaka sina utsagor avbröts verkställandet av domen.

I Östergötland 1442 framträdde en man, Hemming, för munkarna i Vadstena och sade sig vara utsänd av Jungfru Maria och framlade artiklar vars lära gick emot religionens stadgar.

Han dömdes av biskopen i Linköping för kätteri till jejunia (svältkedjad i fängelse) vilket snabbt fick honom att "nedbruten av svält" ta tillbaka allt.

Han slapp då brännas på bål och fick halvnaken gå i procession efter biskop, präster och allmänhet. Han bar en knippa ved på ryggen och brinnande ljus i händerna som symbol för straffet han sluppit och förkunnade högt att han förtjänade att brännas om han återföll i synd. En vecka senare upplästes hans artiklar för honom i Vadstena, där han fick förneka dem.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  • Signums svenska kulturhistoria; Medeltiden.
  • Christer Öhman (1994). Helgon, bönder och krigare. Berättelser ur den svenska historien.. Värnamo: Fälths. ISBN 91-518-2667-4