| Göteborgs hamnbana | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hamnbanan eller Göteborgs hamnbana, tidigare Norra hamnbanan, är en 9 kilometer lång godsjärnväg på Hisingen i Göteborg.
 |
Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-02) Motivering: Pölsebo–Skandiahamnen är utbyggd till dubbelspår, Eriksberg–Pölsebo pågår. För begriplighet behöver linjekartan uppdateras med Pölsebo för att göra etapperna mer begripliga. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Den sträcker sig mellan Bohusbanan vid Marieholmsbron och Skandiahamnen. Järnvägen är enkelspårig och elektrifierades 2004.[1] Innan dess fick godstågen byta till diesellok vid Sävenäs rangerbangård, vilket gav föroreningar i de närliggande bostadsområdena. Numera går de flesta godståg rakt till hamnen med ellok. Banan svarade 2006 för runt 30 % av den landbundna godstrafiken till och från Göteborgs hamn, resten gick med lastbil.[källa behövs]
Det finns oelektrifierade bibanor bland annat till Oljehamnen, till Arendal och till Volvo Torslandaverken.
Historia redigera
Den har sitt ursprung i Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg, vilken öppnades 1914 i samband med Sannegårdshamnens tillkomst[1],
Hamnbanan ägdes tidigare av Göteborgs hamn innan den övertogs av Banverket, nuvarande Trafikverket 1999, strax före den elektrifierades.
År 2016 öppnades den södra Marieholmsbron, alltså ytterligare en bro över Göta älv förutom den gamla Marieholmsbron. De betjänar både Bohusbanan och hamnbanan. Trafiken längs båda banor har ökat kontinuerligt och väntas fortsätta öka. Det har funnits en oro för att den öppningsbara Marieholmsbron skulle haverera vilket till exempel skulle vara katastrof för Storas SECU-trafik.
Framtid redigera
Hamnbanan dras med stora kapacitetsproblem och belastningen väntas dessutom dubbleras de närmaste 10-15 åren.[källa behövs] Den är viktig för Sveriges godstrafik och har flest godståg i Sverige (däremot har Malmbanan större godsmängd). Banan går genom gamla hamnområden på Norra Älvstranden, vilka successivt omvandlas till främst bostadsområden. Det finns därför planer på att bygga om den,[2] och Banverket beslutade i december 2008 att en framtida utbyggnad ska ske i eller nära befintlig sträckning och att denna sträckning ska utredas vidare. En järnvägstunnel från Aröd i Backa till Biskopsgården var ett annat alternativ, eller en bana från Bohusbanan via Säve.
Hamnbanan står inför en kapacitetsökning genom utbyggnad till dubbelspår enligt ett förslag från Trafikverket.[källa behövs] Det finns dock flera grupperingar som ifrågasätter den utbyggnaden som påstås kommer att fyrdubbla tågtrafiken per dygn genom tättbebyggt område.[källa behövs]
Planerna har anpassats så att järnvägen kommer att täckas över eller byggas i tunnel där det finns bostäder nära, det vill säga allt öster om Älvsborgsbron. Det kommer dock att fördyra bygget så mycket att sträckan öster om Eriksbergsmotet skjuts upp till en obestämd tidpunkt efter 2020.[källa behövs] Sträckan Eriksberg – Skandiahamnen planeras få byggstart 2018.[2] [uppföljning saknas]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ [a b] Göteborg Kville-Skandiahamnen Arkiverad 7 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.(jarnvag.net)
- ^ [a b] Trafikverket Göteborg, Hamnbanan
Vidare läsning redigera
- Nyström, Örjan (1991). Järnvägar och järnvägare : en bok om järnvägens historia, om framtid - men mest om arbetet på Göteborgs godsbangårdar från 30-tal till 70-tal. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592839. ISBN 91-7029-077-6