Grusvivesläktet (Androsace)[1][2] är ett släkte med cirka 150 arter i familjen viveväxter. De liknar vivorna på flera sätt men skiljer sig genom ett äggformat, ej cylindriskt kronrör och ett mer vidgat blomfoder. Kronröret har ofta också förtjockningar i mynningen. Kapseln är nästan klotrund och öppnar sig genom att toppen spricker sönder i fem flikar. De har antingen en rosett av små blad vid basen, eller så bildar plantan en tuva eller kudde av sådana rosetter. Grusvivor växer ofta på torra och hårda platser såsom backar och berg. Många arter odlas som stenpartiväxter.

Grusvivesläktet
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningLjungordningen
Ericales
FamiljViveväxter
Primulaceae
SläkteGrusvivesläktet
Androsace
Vetenskapligt namn
§ Androsace
AuktorLinné
Arter (urval)

Namnet Androsace kommer av grekiskans andros=man och sakos=sköld [3]. Släktet kallas på tyska männerschild. Den historiska bakgrunden till namnet är oklar.

I släktet Androsace ingår numera också Vitaliana, Pomatosace och Douglasia. De skildes tidigare ut på några avvikande morfologiska karaktärer (lockkapsel och heterostyla blommor) men genetiska studier visar att de är en naturlig del av Androsace[4].

Utbredning redigera

De finns framför allt i arktiska och alpina miljöer, särskilt i Himalaya-området, där släktet uppstod, men också i bergsområden i Centralasien, Kaukasus och södra och centrala Europa. I Sverige finns två arter, grusviva och sandviva.

Dottertaxa till Grusvivor, i alfabetisk ordning[1] redigera

Bildgalleri redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (12 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17279907. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=11918
  3. ^ Växternas namn. Jens Corneliusson, Wahlström & Widstrand 1997. ISBN 91-46-17102-9
  4. ^ Trift I., Anderberg A. A. and Källersjö M. 2002. The monophyly of Primula (Primulaceae) evaluated by analysis of sequences from the chloroplast gene rbcL. Systematic Botany 27(2):396-407

Källor redigera

Externa länkar redigera