Grekisk-ortodoxa kyrkan eller Grekiska ortodoxa kyrkan (grekiska: Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία/Hellēnorthódoxē Ekklēsía) syftar på varje grekisk hierarkisk kyrka inom den större gruppen av ömsesidigt erkända östortodoxa kyrkor.
 Grekisk-ortodoxa kyrkan Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία Hellēnorthódoxē Ekklēsía | |
 Grekisk-ortodoxa kyrkans flagga. | |
| Region och utbredning | Östra medelhavsområdet |
|---|---|
| Säte | Istanbul, Turkiet |
| Medlemmar | 23-24 000 000 |
| Officiella språk | Koine |
| Ansluten till | Östortodoxa kyrkan Östkyrkan |
Kyrkor
redigeraVarje kyrka som använder koinegrekisk liturgi och är östortodox, kan betraktas som grekisk-ortodox. De autonoma kyrkor som är grekisk-ortodoxa innefattar:
- Konstantinopels ekumeniska patriarkat som leds av patriarken av Konstantinopel, som är primus inter pares inom samtliga östortodoxa kyrkor.
- Greklands kyrka, som är autokefal sedan 1833, och inom landet leds av en ärkebiskop.
- Cyperns kyrka, som leds av en ärkebiskop.
- Sinais ortodoxa kyrka
- Ortodoxa kyrkan av Alexandria
- Grekisk-ortodoxa kyrkan av Jerusalem
- Grekisk-ortodoxa kyrkan i Antiokia
- Albansk-ortodoxa kyrkan, autokefal sedan 1937.
Termens historia
redigeraHistoriskt har termen ''grekisk-ortodox'' använts för att beskriva alla östortodoxa kyrkor, eftersom "grekiska" i "grekisk-ortodox" refererar till det "grekiska arvet" i det Bysantinska riket.[1][2][3] Under åtta århundraden av kristen historia har den mest betydande intellektuella, kulturella och sociala utvecklingen i den kristna kyrkan ägt rum inom riket under kyrkan av Konstantinopel eller dess intressesfär,[3][4][5] så flertalet av liturgins delar, traditioner och praxis antogs av alla, och är fortfarande det grundläggande mönstret i samtida ortodoxi.[6][7][8] Beteckningen "grekiska" övergavs av slaviska och andra nationella östortodoxa kyrkor i samband med dessa folks nationella uppvaknanden[9][9][10][11][12] från så tidigt som 900-talet e.Kr.
Grekisk-ortodoxa kyrkor i Sverige
redigeraI Sverige finns flera, sinsemellan oberoende grekisk-ortodoxa samfund.
Exempel på kyrkobyggnader som numera nyttjas av grekisk-ortodox församlingar är Sankt Georgios kyrka i Stockholm och Grekisk-ortodoxa kyrkan i Uppsala.
Grekisk-ortodoxa kyrkor (urval)
redigera-
-
-
Helige Gregorios Palamas kyrka i Thessaloniki. -
-
Panagia Varabakyrkan i Markópoulo.
Referenser
redigera- ^ Byzantium in Encyclopedia of historians and historical writing Vol. 1, Kelly Boyd (ed.), Fitzroy Dearborn publishers, 1999 ISBN 9781884964336
- ^ Edwin Pears, The destruction of the Greek Empire and the story of the capture of Constantinople by the Turks, Haskell House, 1968
- ^ [a b] Millar, Fergus (2006). A Greek Roman Empire : power and belief under Theodosius II (408-450). University of California Press. sid. 279 pages. ISBN 0520247035
- ^ Tanner, Norman P. The Councils of the Church, ISBN 0824519043
- ^ The Byzantine legacy in the Orthodox Church by John Meyendorff - 1982
- ^ Hugh Wybrew, The Orthodox liturgy: the development of the eucharistic liturgy in the Byzantine rite - 1990
- ^ The Christian Churches of the East, Vol. II: Churches Not in Communion with Rome by Donald Attwater - 1962
- ^ J Meyendorff, Byzantine Theology: Historical Trends and Doctrinal Themes (1987)
- ^ [a b] Joan Mervyn Hussey, The Orthodox Church in the Byzantine Empire, 1990
- ^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970
- ^ Andreĭ Lazarov Pantev, Bŭlgarska istorii︠a︡ v evropeĭski kontekst - 2000
- ^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970
Vidare läsning
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Grekisk-ortodoxa kyrkan.Arentzen, Thomas (2015). Ortodoxa och österländska kyrkor i Sverige. SST :s skriftserie ; Nr 5. Stockholm: Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Libris 18572112. ISBN 978-91-980611-9-2. http://www.sst.a.se/download/18.74c06ab154d183618378996/1464078027009/Ortodox_februari16%2C+hela.pdf Arkiverad 10 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.- Karlsson, Ingmar (2005). Korset och halvmånen : en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern och i Sverige (Rev. och utök. utg). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 76-83. Libris 9709776. ISBN 91-46-20386-9
