Grekisk-ortodoxa kyrkan eller Grekiska ortodoxa kyrkan (grekiska: Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία/Hellēnorthódoxē Ekklēsía) syftar på varje grekisk hierarkisk kyrka inom den större gruppen av ömsesidigt erkända östortodoxa kyrkor.


Grekisk-ortodoxa kyrkan
Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία
Hellēnorthódoxē Ekklēsía
Grekisk-ortodoxa kyrkans flagga.
Region och utbredningÖstra medelhavsområdet
SäteIstanbul, Turkiet
Medlemmar23-24 000 000
Officiella språkKoine
Ansluten tillÖstortodoxa kyrkan
Östkyrkan

Varje kyrka som använder koinegrekisk liturgi och är östortodox, kan betraktas som grekisk-ortodox. De autonoma kyrkor som är grekisk-ortodoxa innefattar:

Termens historia

redigera

Historiskt har termen ''grekisk-ortodox'' använts för att beskriva alla östortodoxa kyrkor, eftersom "grekiska" i "grekisk-ortodox" refererar till det "grekiska arvet" i det Bysantinska riket.[1][2][3] Under åtta århundraden av kristen historia har den mest betydande intellektuella, kulturella och sociala utvecklingen i den kristna kyrkan ägt rum inom riket under kyrkan av Konstantinopel eller dess intressesfär,[3][4][5] så flertalet av liturgins delar, traditioner och praxis antogs av alla, och är fortfarande det grundläggande mönstret i samtida ortodoxi.[6][7][8] Beteckningen "grekiska" övergavs av slaviska och andra nationella östortodoxa kyrkor i samband med dessa folks nationella uppvaknanden[9][9][10][11][12] från så tidigt som 900-talet e.Kr.

Grekisk-ortodoxa kyrkor i Sverige

redigera

I Sverige finns flera, sinsemellan oberoende grekisk-ortodoxa samfund.

Exempel på kyrkobyggnader som numera nyttjas av grekisk-ortodox församlingar är Sankt Georgios kyrka i Stockholm och Grekisk-ortodoxa kyrkan i Uppsala.

Grekisk-ortodoxa kyrkor (urval)

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Byzantium in Encyclopedia of historians and historical writing Vol. 1, Kelly Boyd (ed.), Fitzroy Dearborn publishers, 1999 ISBN 9781884964336
  2. ^ Edwin Pears, The destruction of the Greek Empire and the story of the capture of Constantinople by the Turks, Haskell House, 1968
  3. ^ [a b] Millar, Fergus (2006). A Greek Roman Empire : power and belief under Theodosius II (408-450). University of California Press. sid. 279 pages. ISBN 0520247035 
  4. ^ Tanner, Norman P. The Councils of the Church, ISBN 0824519043
  5. ^ The Byzantine legacy in the Orthodox Church by John Meyendorff - 1982
  6. ^ Hugh Wybrew, The Orthodox liturgy: the development of the eucharistic liturgy in the Byzantine rite - 1990
  7. ^ The Christian Churches of the East, Vol. II: Churches Not in Communion with Rome by Donald Attwater - 1962
  8. ^ J Meyendorff, Byzantine Theology: Historical Trends and Doctrinal Themes (1987)
  9. ^ [a b] Joan Mervyn Hussey, The Orthodox Church in the Byzantine Empire, 1990
  10. ^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970
  11. ^ Andreĭ Lazarov Pantev, Bŭlgarska istorii︠a︡ v evropeĭski kontekst - 2000
  12. ^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970

Vidare läsning

redigera