Tinianrall

utdöd fågelart i Mikronesien
(Omdirigerad från Gallirallus pendiculentus)

Tinianrall[2] (Hypotaenidia pendiculenta) är en förhistorisk utdöd fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.

Tinianrall
Förhistorisk
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljRallar
Rallidae
SläkteHypotaenidia
ArtTinianrall
Hypotaenidia pendiculenta
Vetenskapligt namn
§ † H. pendiculenta
AuktorKirchman & Steadman, 2006[1]
Synonymer
Gallirallus pendiculentus

Förekomst redigera

Fågeln beskrevs 2006 utifrån subfossila lämningar funna under arkeologiska utgrävningar på ön Tinian i Nordmarianerna.[1] Benen har med hjälp av kol-14-metoden konstaterats vara knappt 1900 år gamla.[3]

 
Strand på ön Tinian.

Kännetecken redigera

Fågeln var mindre än rostbandad rall (G. philippensis) med proportionellt kortare vingar. Det är därför troligt att den var flygoförmögen.[1]

Systematik redigera

Arten beskrevs i släktet Gallirallus, men DNA-studier visar dock att Gallirallus så som det traditionell är konstituerat är parafyletiskt gentemot släktena Habroptila, Nesoclopeus, Eulabeornis, Lewinia och Diaphorapteryx.[4] De flesta auktoriteter delar därför idag upp Gallirallus i flera släkten. I andra upplagan av Extinct Birds av Julian Hume förs tinianrallen, liksom dess förmodade nu levande nära släkting rostbandad rall, till Hypotaenidia, och denna linje följs här.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Kirchman, Jeremy J., Steadman, David W. (2006) Rails (Rallidae: Gallirallus) from prehistoric archaeological sites in Western Oceania. Zootaxa 1316 : 6 – 7
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Turvey, Samuel T (2009). Holocene Extinctions. Oxford University Press. sid. 67. ISBN 9780191579981 
  4. ^ Kirchman, J.J. (2012), Speciation of Flightless Rails on Islands: A DNA-based Phylogeny of the Typical Rails of the Pacific, Auk 129, 56-69.