Ett folkskoleseminarium var i Sverige åren 1862–1968 en utbildningsanstalt som utbildade folkskollärare[1], från 1961 även småskollärare. Utbildningsformen började under 1950- och 60-talen ersättas med lärarhögskolorna.
.jpg)
Folkskoleseminarium (dagens Björngårdsskolan) i Stockholm.
HistoriaRedigera
1842 grundades 13 folkskoleseminarier i Sverige. Utbildningen omfattade då tre terminer och endast män antogs till utbildningen. Det dröjde dock bara några år innan de första kvinnliga studerande togs emot, även om männen fortfarande dominerade. 1858 infördes småskolan i Sverige. Utbildningen för lärare till denna var från början ettårig, men utökades så småningom till två år. Från 1860 upprättades särskilda folkskoleseminarier för kvinnor.[2].
Folkskoleseminarier i SverigeRedigera
- Folkskoleseminariet i Falun 1875–1968
- Folkskoleseminariet i Gävle 1946–70
- Folkskoleseminariet i Göteborg 1843–1956
- Folkskoleseminariet i Härnösand 1843–1935
- Folkskoleseminariet i Jönköping 1947–
- Rostads folkskoleseminarium i Kalmar 1877–1968
- Folkskoleseminariet i Karlstad 1843–1968
- Folkskoleseminariet i Landskrona 1902–1972
- Folkskoleseminariet i Linköping 1843–1969
- Folkskoleseminariet i Luleå 1907–
- Folkskoleseminariet i Lund 1839–1963
- Folkskoleseminariet i Skara 1843–
- Folkskoleseminariet i Stockholm 1830–1958
- Folkskoleseminariet i Strängnäs 1843(?)–1971
- Folkskoleseminariet i Umeå 1879–1968
- Folkskoleseminariet i Uppsala 1832–1968
- Folkskoleseminariet i Växjö 1843–1938
Se ävenRedigera
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ Hans Högman. ”Göteborgs stadsmuseum”. Hasses hemsida. http://www.skolmuseet.se/skolans_historia.htm. Läst 6 september 2014.
- ^ Marklund, Sixten. ”folkskoleseminarium”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/folkskoleseminarium. Läst 16 juni 2016.