Fanny Margrethe Kirstine Suenssen, född 14 oktober 1832 i Tönning, Slesvig, död 29 mars 1918 i Frederiksberg, var en dansk författare. Hon var syster till författarna Alfhilda Mechlenburg och Teckla Juel.
| Fanny Suenssen | |
 | |
| Född | Fanny Margrethe Kirstine Suenssen 14 oktober 1832 Tönning |
|---|---|
| Död | 29 mars 1918 (85 år) Frederiksberg, Danmark |
| Begravd | Holmens kyrkogård |
| Medborgare i | Danmark |
| Sysselsättning | Romanförfattare, novellförfattare |
| Släktingar | Alfhilda Mechlenburg (syskon) Teckla Juel (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Fanny Suenssen växte upp i Tønning, Sønderjylland. Fadern, Johan Fedder Carsten Suenssen (1795–1840), var kapten i den danska hären. Modern var Margrethe Juel (1802–1882) och kom från en officersfamilj.[1] Likt sina döttrar var hon också författare, men publicerade aldrig något i eget namn. Efter faderns död 1840 flyttade familjen tillbaka till Köpenhamn. Tillsammans med modern började Suenssen skriva och publicera skrifter anonymt.[2] Hon bodde under hela sitt liv i barndomshemmet på grund av sviktande hälsa, som började göra sig bemärkt i tjugoårsåldern.[1] Hon förblev ogift livet igenom.
Författardebuten kom 1862 med bildningsromanen Amalie Vardum, utgiven av Høst's Forlag, och fick ett gott mottagande.[3] Den skildrar en ung flickas barndom och ungdom, sannolikt med självbiografiska drag och en religiös underton, och följer i samma litterära spår som Mathilde Fibiger, Louise Bjørnsen och Cornelia von Levetzows romaner.[2][1] Samma år publicerade hon novellen En gammel Piges Historie i Berlingske Tidende. Därefter följde romanerna Juleaften (1863), Tekla Eichel (1864) och Aldrig (1871), av vilka den sista fick ett gott mottagande, främst hos landets borgerskap.[3] Alla publicerades anonymt under pseudonymen ”Af Forf. til ‘Amalie Vardum”, det är först i novellsamlingarna I Tusmørke (1890) och Han er Jøde (1892) som hon uppträder under eget namn.[1] Alla dessa verk faller under den romantiska genren och flera av dem översattes till svenska, tyska, franska och ungerska.[1][3] Under 1870-talet var hon en flitig skribent i Skandinavisk Folkemagazin, Berlingske Tidende och Nationaltidende och bidrog med flera artiklar i kvinnosaksdebatten.[3] Tillsammans med sina systrar skrev hon lustspelet Et Ægteskab i Fare och skådespelet Judith, som båda uppfördes på Folketeatret 1873 respektive 1875.[1] Tillsammans skrev de även barnboken Ej blot til Lyst (1880).[1] Från 1882 tilldelades hon ett årligt bidrag på 500 danska kronor av staten för sitt författarskap.[4]
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f g] Busk-Jensen, Lise (2001). Dansk kvindebiografisk Leksikon. Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1337/origin/170/query/Fanny%20Suenssen/
- ^ [a b] ”Fanny Suenssen”. Dansk Biografisk Leksikon. Gyldendal. http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Kunst_og_kultur/Litteratur/Forfatter/Fanny_Suenssen. Läst 27 februari 2012.
- ^ [a b c d] Andersen, Anton (1896). Danske Forfatterinder i Det Nittende Hundredaar. Em. Laghoffs Forlag. sid. 123-124. https://runeberg.org/danforf/suensfan.html
- ^ Jensen, Niels. ”Oplysninger om enkelte forfattere”. BogGuide. http://www.litteraturpriser.dk/aut/SF.htm#SFannySuenssen. Läst 27 februari 2012.