Förstärkt Regional Insatsstyrka

Piketen i dess nuvarande form bildades 1979 och är en svensk polisinsatsstyrka (piket). I samband med polisens stora omorganisation år 2015 benämns de tidigare piketenheterna som Regionala Insatsstyrkor.[1] Initialt kallades sektionerna i Stockholm, Väst och Syd för ”förstärkta insatsstyrkor”. Man ser just nu över detta för att istället göra varje regional insatsstyrka mer nivåspecifik utifrån problembilden i regionen. Därmed benämns numera insatsstyrkorna i storstadsregionerna enkom som Regionala Insatsstyrkor, likt styrkorna i de mindre regionerna där utbildningsnivån är lägre.

Regional Insatsstyrka
(Stockholm/Väst/Syd)
Piketen (svensk polisinsatsstyrka) utbildningstecken 2013-10-21 11-06.jpg
Regional Insatsstyrka Stockholm, Väst och Syd (före detta Piketenheterna) utbildningstecken
Datum1979– (omorganiserad 2015)
LandSverige Sverige
LojalitetPolisen (Sverige)
TypPolisiär insatsstyrka
RollGrov organiserad brottslighet
Gisslansituation
Gripande av farliga personer
Terrorbekämpning
Spaning i svårtillgängliga miljöer
Eskorter
StorlekCirka 200
FöregångarePiketen
FörläggningsortStockholm, Göteborg, Malmö

Denna artikel tillägnas de före detta piketenheterna och beskriver deras resurser och utbildningsnivå utifrån deras särskilda kompetens. Dessa sektioner benämns idag:

  • Piketen i Stockholm = Regional Insatsstyrka Stockholm
  • Piketen i Västra Götaland = Regional Insatsstyrka Väst
  • Piketen i Skåne = Regional Insatsstyrka Syd

Utöver i storstadsregionerna finns regionala insatsstyrkor i:

  • Region Öst = Insatsstyrka Öst
  • Region Mitt = Insatsstyrka Mitt
  • Region Bergslagen = Insatsstyrka Bergslagen
  • Region Nord = Insatsstyrka Nord


Insatsstyrkor finns numera baserade i samtliga polisregioner i Sverige. Man har liknande arbetsuppgifter som dock delvis skiljer sig åt beroende på skiftande regionala och lokala problembilder samt utbildningsnivå. Regionerna Stockholm, Väst och Syd är, utöver den nationella insatsstyrkan, de enda insatsstyrkorna där personalen arbetar heltid som insatsoperatörer. Kravet på utbildningstid är på grund av detta högre vid de före detta piketenheterna än vid övriga regionala sektioner.

Dagens regionala insatsstyrkor i Stockholm, Väst och Syd har sin bakgrund i bland annat Norrmalmstorgsdramat 1973 och den terrorhändelse som utspelade sig på västtyska ambassaden i Stockholm 1975 (Ambassadockupationen i Stockholm 1975). Polisen saknade vid dessa tillfällen personal med rätt utbildning och utrustning för att hantera liknande händelser.[2]

Sektionerna har särskild utbildning för att klara av farliga situationer. De smälter in i omgivningen då de färdas i civila fordon och ofta bär civila kläder. Vid sina insatser har de utrustning som anpassats för uppdraget.[3] En vanlig missuppfattning är att vanliga polismålade minibussar är så kallade "piketbussar".

Utbildningstecknet (som är unikt för de före detta piketenheterna i region Stockholm, Väst och Syd) består av en lagerkrans, ett par vingar och en dolk med spetsen uppåt och är detsamma som bars av de föregående piketenheterna. Lagerkransen är symbolen för utbildning, dolken står för spetskompetens och vingarna för styrkans förmåga att ha ett helhetsperspektiv i varje given taktisk situation.[4]

Innehåll

ArbetsuppgifterRedigera

Huvuduppgifterna är ingripande i särskilt komplicerade och farliga situationer. Sektionerna levererar ledning, förhandling och insatskapacitet. Andra arbetsuppgifter är problemorienterat och underrättelselett arbete gentemot grovt kriminella, eskort av värdesaker och personer samt räddningstjänst. Insatsstyrkan är flexibel i sitt uppträdande och det fortgår en ständig utveckling av dess arbetsmetoder. Sektionerna anpassar sig efter vad uppdraget och uppdragsgivaren kräver. Insatsoperatörerna arbetar både civilt och i uniform beroende på vad de har för uppdrag.[2]

Cirka 30 procent av arbetstiden[5] består av utbildning, övning och träning och bedrivs framförallt mot huvuduppgiften farlig situation/miljö som bland annat innefattar gisslan- eller offersituationer.[2]

Ett litet antal operatörer från varje sektion har på eget initiativ tjänstgjort i EULEX Kosovo Intervention group[6] (Special Team Six – se den engelskspråkiga versionen av Wikipedia).

Från början användes Piketen även som en förstärkt ordningsgrupp vilken, utöver dess huvuduppgift, togs i anspråk vid brott där deras specialistkompetens inte krävdes. Detta har man dock frångått sedan flera år tillbaka för att kunna renodla verksamheten.[7]

Särskilda förmågorRedigera

Insatsstyrkorna i storstadsregionerna har egna specialutbildade förhandlare, fordonsförare, vapeninstruktörer, sjukvårdare, höghöjdsspecialister (VHF), observation- och säkringspecialister (OSG), forcerare (MOE) och närkampsinstruktörer m.m.[2] [4]

Varje enskild insatsoperatör har grundläggande utbildning i samtliga olika specialförmågor. De utbildas även i bland annat civil spaningsteknik samt insatsteknik i CBRNE-situationer (kemiska, biologiska, radiologiska/nukleära, explosiva).[8] [2] [9]

Insatsstyrkorna har utbildning och förmåga att verka i stadsmiljö, terräng och maritim miljö, det sistnämnda i samverkan med Sjöpolisen och/eller Kustbevakningen.[9] Man kan även nyttja exempelvis helikopter för transporter, antingen via Polisflyget eller med stöd från Försvarsmakten.[10]

UtbildningRedigera

Insatsstyrkorna avlägger mycket arbetstid till övning och träning då detta krävs med tanke på de uppdrag de hanterar. Utbildningen är till stor del inriktad mot ingripande i farliga situationer. Exempelvis övas scenarion då en eller flera beväpnade gärningsmän befinner sig i terräng, byggnad, bostad, markfordon eller på båt. Ingripanden som dessa kräver mycket taktisk träning. Farliga situationer löses företrädesvis, om det är taktiskt lämpligt, genom enheternas egna förhandlare.[2] [9] [11]

UttagningRedigera

För att vara behörig sökande till någon av sektionerna krävs att man är utbildad svensk polis. Det är fördelaktigt att ha en tids väl vitsordad tjänstgöring som polis bakom sig, men undantag kan göras om den sökande har annan värdefull erfarenhet. Efter ansökan genomgår de sökande ett flertal olika tester och de som godkänns kallas till grundutbildning.[2] [11]

I uttagningsskedet inför grundutbildningen vid storstadsregionernas styrkor måste man genomgå ett antal tester och intervjuer. Testerna är både fysiska och psykologiska. Den sista delen av uttagningen är ett arbetsprov dit de bäst lämpade av de sökande kallas. Under arbetsprovet testas de sökande hårt fysiskt, mentalt och taktiskt för att få fram de som har bäst prognos för att kunna genomgå en grundutbildning med godkänt resultat. De som godkänns vid arbetsprovet kallas till den cirka 6 månader långa grundutbildningen där en fortsatt prövning av de uttagna fortgår fram till examen. Efter godkänd utbildning får rekryten bära insatsstyrkans utbildningstecken och kan påbörja sin tjänst som operatör. [12] Antagningsförfarandet till de övriga regionala insatsstyrkorna skiljer sig genom en mindre omfattande rekryteringsprocess och kortare utbildningstid. Utbildningstecknet för de före detta piketenheterna får endast bäras av de som utbildats av sektionerna i Stockholm, Väst och Syd.

Samtliga insatspoliser genomför årligen kompetensprov för att behålla sin operativa status. Insatspoliser som är godkända för insatsuppdrag benämns inom organisationen som "insatsoperatörer".[13]

I dagsläget finns inga kvinnliga insatsoperatörer i region Stockholm, Väst och Syd. Sektionerna välkomnar dock kvinnliga sökande.[13] [11] [14]

Svenska TV3:s dokumentär Efterlyst Special: Piketen från 2013 skildrade delar av antagningen, utbildningen samt arbetet som piketpolis.[12]

Beväpning och utrustningRedigera

Sektionernas operatörer är utrustande med polisens ordinarie tjänstevapen Sig Sauer P226. Man är även utrustad med kulsprutepistolen MP5 samt andra förstärkningsvapen såsom hagelgevär och automatkarbiner.[15] [11] Vidare så har man även särskild taktisk utrustning samt skyddsutrustning som skiljer sig från den ordinarie polisens.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ http://www.svd.se/insatsstyrkans-huvuduppgift-bekampa-terrorism
  2. ^ [a b c d e f g] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150205030344/https://polisen.se/Om-polisen/Specialkompetenser/Piketen/. Läst 13 april 2015. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924075240/http://www.polismuseet.se/Utstallningar/Tidigare-utstallningar/Piketen--bade-ord-och-handling/. Läst 12 april 2015. 
  4. ^ [a b] http://hd.se/mer/2013/05/04/en-vanlig-dag-pa-jobbet/
  5. ^ http://polistidningen.se/2013/10/insatsstyrkor-ska-samarbeta-mer/
  6. ^ http://polistidningen.se/2013/09/kansligt-uppdrag-i-kosovo/
  7. ^ http://sverigesradio.se/embed?url=http%3A%2F%2Fsverigesradio.se%2Fsida%2Fartikel.aspx%3Fprogramid%3D2024%26artikel%3D5275890
  8. ^ http://ttela.se/nyheter/regionalt/1.2683754-bildalbum-alltid-beredda-pa-det-varsta
  9. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150220131806/https://polisen.se/Vastra_Gotaland/Arkiv/Nyhetsarkiv/Vastra-Gotaland/Realistiskt-nar-Piketen-ovade-gisslansituation//. Läst 20 februari 2015. 
  10. ^ http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/13332
  11. ^ [a b c d] http://norrahalland.se/piketpolisen-ovar-pa-skarpt-lage/
  12. ^ [a b] http://www.tv3play.se/program/efterlyst-special/312122
  13. ^ [a b] http://polistidningen.se/2010/11/piketen-styrka-med-tyngd//
  14. ^ http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/brott-och-straff/brottscentralen/article67931.ab
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808091602/http://www.polismuseet.se/Samlingar/Polishistoria/Polisens-utrustning-och-vapen/. Läst 1 september 2014. 

Externa länkarRedigera