Bolmörtsskivling (Entoloma sinuatum) är en svampart i familjen Entolomataceae. Den växer i södra och mellersta Sverige och är vanlig i Mälardalen. Den växer helst med ek i lövskog och parkmiljöer på kalkrik lerjord. Fruktkroppens skivor är på unga exemplar vita och färgas senare rosa av svampens sporer. Foten är kraftig och saknar ring. Svampen är mycket giftig och förrädisk i och med sin likhet med vårmusseron och mjölskivling. Dessa arter förekommer ofta på samma växtplats som bolmörtsskivlingen. Vårmusseronen får inte rosa skivor eftersom den alltid är vitsporig. Mjölskivlingen har skivor som går nedlöpande i "båge" mot foten, till skillnad från bolmörtsskivlingen vars skivor är urnupna från foten.

Bolmörtsskivling
Entoloma sinuatum
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljEntolomataceae
SläkteEntoloma
ArtBolmörtsskivling
E. sinuatum
Vetenskapligt namn
§ Entoloma sinuatum
Auktor(Bull.), P. Kummer
Synonymer
Entoloma eulividum Noordel. 1985[1]
Rhodophyllus sinuatus Singer 1951[2]
Rhodophyllus sinuatus (Bull.) Quél. 1888[3]
Rhodophyllus lividus (Bull.) Quél. 1886[4]
Entoloma lividum (Bull.) Quél. 1872[5]
Agaricus sinuatus Pers. 1801[6]
Agaricus lividus Bull. 1788[7]
Agaricus fertilis [8]

Den mykologiska karaktären hos bolmörtsskivling:


hymenium:
skivor


hatt:
välvd


skivtyp:
vidfästa


ätlighet:
giftig




fot:
bar


sporavtryck:
rosa


ekologi:
mykorrhiza

Bolmörtsskivlingen orsakar magproblem, illamående, huvudvärk och ibland humörsvängningar i upp till två dygn om den förtärs av en människa. Svampens gift är inte helt klarlagt, men vetenskapliga undersökningar har visat att alkaloider finns i den.

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ Noordel. (1985) , In: Persoonia 12(4):457
  2. ^ Singer (1951) , In: Lilloa 22:622
  3. ^ Quél. (1888) , In: Enchir. fung. (Paris):179
  4. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):57
  5. ^ Quél. (1872) , In: Mém. Soc. Émul. Montbéliard, Sér. 2 5:116
  6. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:329
  7. ^ Bull. (1788) , In: Herb. Fr. 8:tab. 382
  8. ^ sensu Berkeley [Outl. Brit. Fung. p. 142 (1860)] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 

Externa länkar redigera