Med innehållsleveransnätverk (eller CDN, enligt engelskans Content Delivery Network) avses geografiskt utspridda nätverk av proxy-servrar och deras datorhallar.[1] Avsikten med dessa nätverk är att tillhandahålla nättjänster nära användare, för ökad driftsäkerhet och prestanda samt minskad latens.
I dagens läge används innehållsleveransnätverk i hög grad för att distribuera webbinnehåll (text, grafik och skript), mediainnehåll (video, mjukvara, dokument), streaming både live och on-demand. Funktionaliteten som erbjuds med CDN utvecklas ständigt. Aktörer som mediabolag, sociala nätverk och näthandel köper CDN som tjänst för att så snabbt som möjligt leverera innehåll åt användare, spara på bandbredd genom att optimera bildfiler och ibland för att med cachestrategier minska resursanvändningen på applikationsservrar.[2]
Vissa av internets största företag inom alla kategorier, såsom Facebook,[3] Google,[4] Amazon.com[5] och Netflix[6] driver sina egna CDN, då dessa bolags serverinfrastruktur i sig själv är belägen i många faciliteter globalt och drivs i stor skala.[7] Av dessa säljer Amazon (AWS)[8] och Google[4] även tillgång till sin infrastruktur som molntjänster till utvecklare av olika applikationer och tjänster.
Kommersiellt tillgängliga övriga CDN inkluderar aktörer som Akamai, EdgeCast, Cloudflare och Incapsula. Innehållsleveransnätverk har tidigare riktat sig åt relativt stora eller kritiska nättjänster. I dagsläget erbjuder många CDN, såsom de ovanämnda tilläggsvärde eller rentav fokus på skydd mot överbelastningsattacker och andra brandmurstjänster, i vissa fall med freemium-prissättning som är attraktiv även för enskilda bloggare och mindre företag som idkar sig åt näthandel.[9][10]
Källor redigera
- ^ ”Innehållsleveransnätverk | IDG:s ordlista”. IT-ord. https://it-ord.idg.se/ord/innehallsleveransnatverk/. Läst 5 februari 2018.
- ^ Evi,, Nemeth, (2018). ”Chapter 19, Web hosting, Content delivery networks”. UNIX and Linux system administration handbook (Fifth edition). sid. 690. ISBN 9780134277554. OCLC 1005898086. https://www.worldcat.org/oclc/1005898086. Läst 15 december 2018
- ^ ”The Evolution of Advanced Caching in the Facebook CDN” (på amerikansk engelska). Facebook Research. https://research.fb.com/the-evolution-of-advanced-caching-in-the-facebook-cdn/. Läst 5 februari 2018.
- ^ [a b] ”Google Cloud CDN - Low Latency Content Delivery | Google Cloud Platform” (på engelska). Google Cloud Platform. https://cloud.google.com/cdn/. Läst 5 februari 2018.
- ^ ”Caching - Content Distribution Network (CDN)” (på amerikansk engelska). Amazon Web Services, Inc.. https://aws.amazon.com/caching/cdn/. Läst 5 februari 2018.
- ^ ”How Netflix Works With ISPs Around the Globe to Deliver a Great Viewing Experience” (på engelska). Netflix Media Center. https://media.netflix.com/en/company-blog/how-netflix-works-with-isps-around-the-globe-to-deliver-a-great-viewing-experience. Läst 5 februari 2018.
- ^ Savitz, Eric. ”Netflix Shifts Traffic To Its Own CDN; Akamai, Limelight Shrs Hit” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/ericsavitz/2012/06/05/netflix-shifts-traffic-to-its-own-cdn-akamai-limelight-shrs-hit/. Läst 5 februari 2018.
- ^ ”Jätteföretag till Västerås – "största etableringen på överskådlig tid"”. vlt.se. Arkiverad från originalet den 17 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180117234805/http://www.vlt.se/vastmanland/vasteras/jatteforetag-till-vasteras-storsta-etableringen-pa-overskadlig-tid. Läst 5 februari 2018.
- ^ Smith, Grace. ”13 content delivery networks to speed up your website” (på engelska). Mashable. https://mashable.com/2014/12/22/best-content-delivery-networks/. Läst 5 februari 2018.
- ^ ”Speed up smaller websites by migrating them to CloudFlare Free” (på engelska). TechRepublic. https://www.techrepublic.com/article/speed-up-smaller-websites-by-migrating-them-to-cloudflare-free/. Läst 5 februari 2018.