Kolecystokinin (CCK) är ett peptidhormon som huvudsakligen utsöndras från övre tunntarmen vid födointag. Hormonet bildas dock även i nervceller i tarmkanalen samt i hjärnan.[1]
De epitelceller som producerar CCK i duodenum (tolvfingertarmen, första delen av tunntarmen) stimuleras av fettsyror, samt i mindre grad av peptider. CCK:s främsta effekt är att sekretionen av enzymer från bukspottskörteln ökar, vilket i sin tur leder till att fler fettsyror når epitelcellerna i duodenum, vilket i sin tur leder till ökad produktion av CCK. Detta innebär att CCK fortsätter stimulera sekretionen av enzymer från bukspottskörteln så länge duodenum tar emot fettsyror från magsäcken.[2]
CCK bidrar även till mättnadskänslan i samband med måltid, och stimulerar utsöndringen av galla från gallblåsan. Mättnadskänslan uppstår bland annat som följd av CCK som bildas i hjärnan, och som följd av CCK som bildas i tunntarmen som sedan skickar signaler till hjärnan.[1]
Referenser
redigera- ^ [a b] ”Kolecystokinin”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kolecystokinin. Läst 2 november 2016.
- ^ Sand et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi s. 405
Källor
redigera- Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7