Cyanmärgbi (Ceratina cyanea) är en biart som först beskrevs av Kirby 1802.[3][2] Den ingår i släktet märgbin och familjen långtungebin.[3][2] Inga underarter finns listade.[4]
| Cyanmärgbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Märgbin Ceratina |
| Undersläkte | Euceratina[1] |
| Art | Cyanmärgbi Ceratina cyanea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ceratina cyanea | |
| Auktor | (Kirby, 1802) |
| Synonymer | |
|
Apis cyanea Kirby, 1802[2] | |
 Hona av cyanmärgbi nära boet. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Arten är ett litet, metalliskt blåsvart bi med en kroppslängd av 6 till 7 mm. På clypeus (munskölden)[a] har hanen, någon gång även honan, en tydlig, vit fläck format som en triangel med basen neråt eller ett upp-och-nervänt "T". Hos hanen har tergit[b] 7, bakkroppens sista segment på ryggsidan, två taggar som är ett viktigt artkännetecken.[5]
Ekologi redigera
Vanliga habitat är skogsbryn, buskageterräng, parker, gärna störda biotoper som ruderat i uppbyggda miljöer och höglänt terräng,[5] sydbranter i kalkmark, hedmarker och nedlagda sandtag[6]. Arten är långlivad för att vara ett bi; åtminstone honorna lever minst ett år som fullbildade, vissa tecken tyder på att de kan leva i upp till 18 månader.[6]
Födomässigt är cyanmärgbietpolylektiskt, det flyger till blommande växter från många olika familjer. Pollen hämtar arten fråmst från korgblommiga växter, snyltrotsväxter, rosväxter, smörblommor, linväxter och ärtväxter, medan den framför allt hämtar nektar från smörblommor, rosväxter, strävbladiga växter, ljungväxter, grobladsväxter, kransblommiga växter, klockväxter och korgblommiga växter.[6] Flygtiden varar från maj till augusti månad ut.[5][6]
Fortplantning redigera
Som alla märgbin inrättar honan sitt larvbo i märgen på växtstänglar. Ett sådant bo innehåller flera larvceller i rad, skilda åt av ihoppressat trädamm.[6] Vanliga växter är arter i björnbärskomplexet, men även rosor,[6] fläder, vissnade stänglar av tistlar och kungsljus[5]. Båda könen gräver dessutom på hösten ut liknande celler, fast utan mellanväggar, att övervintra i.[6]
Utbredning redigera
Cyanmärgbiet förekommer från medelhavsområdet norrut till sydöstra England och södra Sverige.[7][6] Österut når det Centralasien, Iran och Kazakstan.[7]
I Sverige finns arten från Skåne till Bohuslän och Gästrikland, inklusive Öland men exklusive Gotland. Ett enstaka fynd har dessutom gjorts i Ångermanland på 1950-talet.[5] Arten är klassificerad som livskraftig ("LC") i Sverige.[8]
Kommentarer redigera
- ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor redigera
- ^ ”Ceratina cyanea (Kirby, 1802)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Ceratina+cyanea&guide=Bee_genera&flags=subgenus:&mobile=iPhone. Läst 24 augusti 2013.
- ^ [a b c d] Holmström, G. & Hall, K. (2018). ”Ceratina dilatatus (Kirby, 1802) | cyanmärgbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103222/details?lang=sv. Läst 23 maj 2023.
- ^ [a b] ”Ceratina cyanea (Kirby, 1802)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=765436#null. Läst 23 maj 2023.
- ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/ceratina+cyanea/match/1. Läst 27 februari 2017.
- ^ [a b c d e f] Holmström, G. & Hall, K. (2022). ”Cyanmärgbi Ceratina cyanea”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/ceratina-dilatatus-103222. Läst 23 maj 2023.
- ^ [a b c d e f g h] G R Else (Februari 2012). ”Ceratina cyanea (Kirby, 1802)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/apidae/ceratina-cyanea. Läst 23 maj 2023.
- ^ [a b] Terzo, M. & Nieto, A. 2013 Ceratina cyanea . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 23 maj 2023.
- ^ Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Cyanmärgbi Ceratina cyanea”. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/ceratina-cyanea-103222. Läst 23 maj 2023.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Cyanmärgbi.
